C-vitamin är viktigt för immunförsvaret på flera fronter. En granskning av 12 nya studier visar nu att C-vitamin i tillräckliga doser kan förhindra allvarliga covid-19-infektioner och därmed rädda liv. Samtidigt är det problematiskt att majoriteten av befolkningen inte följer hälsomyndigheternas rekommendationer om att äta frukt och grönt, eftersom det bidrar till utbredd C-vitaminbrist. Hälsomyndigheterna är inte heller medvetna om de gynnsamma effekterna av högre terapeutiska doser av C-vitamin efter 80 års internationell erfarenhet och forskning.

Åldringsprocesser är förknippade med en låg grad av okontrollerad kronisk inflammation. Detta framgår bland annat av artiklar publicerade i de vetenskapliga tidskrifterna Nature Medicine och Aging and Disease. Även om en kronisk inflammation inte märks direkt, kan den skapa grogrund för hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, Alzheimers och cancer. Kronisk inflammation kan också medföra att virusinfektioner med covid-19 och influensa bli livshotande, eftersom immunförsvaret löper amok och förstör frisk vävnad. I samband med åldringsprocesser är det därför viktigt att skydda kroppen mot kronisk inflammation. Det kräver bland annat att man är välförsedd med D-vitamin, selen, Q10, zink, omega-3 och melatonin, som många äldre lider brist på.

- och kvaliteten är avgörande

Äldre hamnar lätt i underskott av vitaminer och mineraler, och detta kan påverka deras immunförsvar så att de lättare får infektioner och att sjukdomar bryter ut. Men äldre som dagligen tar ett multivitamin-mineralkomplex med zink och stora doser av C-vitamin är friskare och får färre allvarliga symtom. Detta framgår av en placebokontrollerad studie från Oregon State University, som har publicerats i tidskriften Nutrients. Men många multivitaminer innehåller inte tillräckligt med D-vitamin. Därför bör det parallellt läggas mer fokus på att äldre får tillräckligt med D-vitamin.

- och bristande ansvar bidrar till komplicerade covid-19-infektioner

Hälsovårdsmyndigheter rekommenderar tillskott med D-vitamin till äldre, vårdhemsboende och andra grupper som inte får tillräckligt med sol. Men de flesta äldre har ingen aning, och användningen på vårdhem är mycket begränsad. Därför är brist på D-vitamin mycket vanligt bland dessa sårbara grupper, och det ökar risken för många sjukdomar – och att infektioner med covid-19 blir komplicerade och livshotande. En ny engelsk studie syftade därför till att undersöka aktuell praxis kring tillskott med D-vitamin till vårdhemsboende och att placera ansvaret. För enligt forskarna bakom den nya studien behövs det i dessa covid-19-tider en omedelbar lösning på det allvarliga problemet.

Ett dagligt intag av bara ett gram omega-3 från tillskott eller en macka med sill kan bromsa åldringsprocesserna och förlänga livslängden, enligt en studie från Zürichs universitet som har publicerats i Nature Aging. Effekten kan till och med förstärkas om man kombinerar omega-3-fettsyror med starkare D-vitamintillskott och styrketräning.

Svenskarna är ett folk som dricker mycket, och alkohol är en av de faktorer som påverkar folkhälsan mest. Det är välkänt att alkoholmissbruk påverkar levern och dränerar kroppen på B-vitaminer. En grupp forskare menar nu att alkoholmissbruk även dränerar kroppen på C-vitamin, och de eftersöker mer forskning då enkla tillskott sannolikt kan förbättra hälsan för alkoholmissbrukare. Det är också möjligt att tillskott med C-vitamin kan minska skadorna om man bara dricker för mycket under en kortare period. Detta framgår av en större översiktsartikel som publicerats i tidskriften BMJ Nutrition, Prevention & Health.

Olika allergiska sjukdomar som astma, hösnuva, matallergi och kontaktallergi blir allt vanligare. Amning under minst sex månader är av stor betydelse, eftersom human bröstmjölk innehåller ett antal ämnen som stärker barnets tarmflora och immunförsvar. Tillskott med D-vitamin har också stor betydelse, och mycket tyder på att det är fördelaktigt att fortsätta tills barnet är minst sex år gammalt. Detta framgår av en isländsk studie. Samtidigt är det problematiskt att många föräldrar glömmer ge sina barn D-vitamintillskott, vilket hälsovårdsmyndigheterna rekommenderar till två års ålder. Det finns i stort sett många barn som inte får tillräckligt med sol under sommarhalvåret eller tillskott under vinterhalvåret, vilket vi alla har behov av på de nordliga breddgraderna.

C-vitamin är viktigt för immunförsvaret, nervsystemet, energiomsättningen, bindväven, hormonproduktionen och flera andra biokemiska processer. C-vitamin är också en viktig antioxidant som skyddar celler och vävnader mot oxidativ stress samt hyperinflammation, som kan göra virusinfektioner farliga. Enligt en ny översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients är C-vitaminbrist vanligt i utvecklingsländer med låg inkomst, och brister är heller inte ovanligt i industriländer med högre inkomst. Det visar sig dessutom att majoriteten av den danska befolkningen inte äter den rekommenderade mängden frukt och grönsaker, som är goda källor till C-vitamin, och att olika faktorer kan öka behovet.

- ta reda på vad du kan äta och göra så att du får mer energi

Om du lider av irriterande trötthet, koncentrationssvårigheter, bristande överskott, blekhet, andnöd, yrsel, köldkänslighet, återkommande infektioner, blodbrist eller problem med hud, hår och naglar kan det vara så att du lider brist på järn, vilket bör utredas närmare. Det är särskilt fertila kvinnor, äldre och veganer som lider brist på det livsviktiga mineralet. Men spädbarn, tonåringar, idrottare, mjölkdrickare och många andra kan också hamna i underskott. I det följande kan du därför läsa mer om hur du får i dig mer järn genom kosten – oavsett om du är köttätare, fiskätare eller vegan, och hur du bättre kan ta upp det.

- samt för mycket socker

Allt fler barn drabbas av astma, vilket är förknippat med en försämrad livskvalitet. Kosten har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen, och det tyder på att för mycket socker från frukostflingor, läsk, godis och andra källor ökar risken. Brist på D-vitamin och magnesium, som är vanligt förekommande, ökar också risken. Detta enligt en artikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition. Så varför ökar socker risken för astma? Och hur kan D-vitamin och magnesium bidra till att skydda mot sjukdomen?

Astma kännetecknas av kronisk inflammation och oxidativ stress. Tobaksrökning, luftföroreningar, tungmetaller och flera allergener i miljön ökar dessutom risken. Det tyder dock på att en optimal nivå av selen och mangan i blodet potentiellt kan förbättra hälsan och överlevnaden hos astmapatienter. Detta beror bland annat på att selen och mangan fungerar som antioxidanter, som motverkar oxidativ stress och kronisk inflammation. Samtidigt hjälper selen till att utsöndra tungmetaller, enligt en studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

Bäckeninflammation är en vanlig gynekologisk infektionssjukdom som är förbunden med många sjukdagar och socioekonomiska kostnader. I svåra fall kan sjukdomen också leda till kronisk smärta och infertilitet om den inte behandlas i tid. Det finns olika orsaker till bäckeninflammation, och kosten spelar en viktig roll för immunförsvarets kapacitet. I detta sammanhang tyder det på att magnesiumbrist, som är ganska vanligt, ökar risken för sjukdomen, särskilt hos äldre kvinnor. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition.

Brist på A-vitamin i kosten ökar risken för hudinfektioner och akne. Det har länge varit känt att krämer med syntetiskt A-vitamin kan användas vid olika hudproblem, men man har inte vetat hur A-vitaminet verkar. En studie från UT Southwestern Medical Center i Texas, USA, har nu avslöjat de närmare mekanismerna genom att identifiera ett bakteriedödande protein på huden som kräver A-vitamin för att fungera. Men vad är A-vitamin egentligen? När verkar det optimalt? Och innehåller morötter överhuvudtaget A-vitamin?

Ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen har haft flera fall av sår eller blåsor i munnen. Tillståndet kallas även recidiverande aftös stomatit eller RAS, och kännetecknas av ytliga sår som kan vara smärtsamma. Man vet inte så mycket om sjukdomens orsaker eller behandling. Men enligt en metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Nutrition kan sjukdomen bero på brist på D-vitamin i blodet, och just detta vitamin spelar en roll för immunförsvaret och munhälsan.

Bor är ett spårämne som finns i många livsmedel och som tillskott. Även om bor ännu inte anses vara ett essentiellt näringsämne tyder ett antal studier på att bor har positiva effekter för en lång rad funktioner, däribland skeletthälsan, hjärnhälsan, könshormonerna, immunförsvaret, reglering av inflammation, kroppens reningssystem samt förebyggande av cancer. Så vilka livsmedel innehåller mest bor och hur mycket behöver vi?

På världsplan är tandlossning den främsta orsaken till att man tappar tänderna. Varken förebyggande eller behandling är optimalt, dels för att stora delar av befolkningen saknar god munhygien, dels för att det är dyrt att gå till tandläkaren. Därför har en grupp forskare från Australien nu tittat närmare på vikten av C-vitaminets betydelse för tandhälsan, och hur viktigt det är att få tillräckligt med C-vitamin genom kost eller tillskott. Du kan också läsa mer om ett annat viktigt ämne för att förebygga tandlossning.

D-vitaminets roll för en god hälsa är väldokumenterad. Men D-vitaminbrist är särskilt vanligt bland äldre, och det ökar risken för benfrakturer, blodförgiftning, förvärring av kroniska sjukdomar och andra allvarliga komplikationer som leder till sjukhusinläggning. Det finns också en risk att inläggningarna varar längre. Detta framgår av en ny irländsk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Forskarna rekommenderar därför tillskott med D-vitamin till äldre, så att koncentrationen i blodet blir tillräckligt hög. Enligt andra studier kan detta också skydda mot covid-19, eftersom låga nivåer i blodet också är förknippade med en ökad risk för sjukhusinläggning.

D-vitamin har en förbisedd betydelse för immunförsvaret, och brist ökar risken för bakteriell lunginflammation med upp till 60 procent. Detta framgår av en stor dansk studie från Herlev Hospital, Gentofte Hospital och Köpenhamns universitet, där man har undersökt 116 000 deltagare. Eftersom många äldre, cancerpatienter och andra kroniskt sjuka är särskilt utsatta för luftvägsinfektioner, och eftersom bakteriell lunginflammation kan vara livshotande, ser forskarna nu en potential i att tillhandahålla tillskott med D-vitamin vid förebyggande, en åtgärd som ska undersökas ytterligare.

Över hela världen ökar förekomsten av astma och allergier hos små barn. Detsamma gäller brist på D-vitamin hos gravida och nyfödda. Eftersom D-vitamin är viktigt för ett normalt immunförsvar på flera områden, har en forskargrupp från Nederländerna tittat närmare på sambandet i en översiktsartikel. Forskarna drar slutsatsen att en adekvat nivå av D-vitamin i blodet under graviditet och de tidiga levnadsåren kan minska risken för att utveckla astma och allergier. Forskarna fann också att tillskott med D-vitamin kan minska sjukdomsbördan från dessa utbredda sjukdomar. Den nya studien har publicerats i Nutrients.

Ett internationellt forskarteam från University of Surrey i England har hittat en koppling mellan jordens innehåll av selen och huruvida infektioner med covid-19 blir livsfarliga eller inte. Ledaren bakom studien, professor Margaret Rayman, har i årtionden forskat i den globala bristen på selen, som bland annat försämrar immunförsvarets förmåga att hantera virusinfektioner och nya epidemier. Eftersom jorden i stora delar av världen, däribland Europa och Kina, är fattig på selen, bör vi därför ha mer fokus på detta livsviktiga spårämne.

Det ligger mest fokus på D-vitaminbrist i samband med covid-10 och andra säsongsbetonade virusinfektioner. Samtidigt visar data att selen- och zinkbrist ytterligare ökar risken för infektion, komplicerade fall och dödsfall. Särskilt bland patienter som redan lider av kroniska sjukdomar. Detta framgår av en ny belgisk studie. Forskarna drar därför slutsatsen att tillskott med selen och zink kan bidra till en bättre behandling. Samtidigt är det problematiskt att brist på selen och zink är så vanligt, eftersom det går ut över folkhälsan på flera fronter. För även om man äter nyttigt är det nästan omöjligt att få i sig tillräckligt med selen i Europa på grund av utarmad jord. Det är också många som drabbas av zinkbrist på grund av ensidig kost, åldringsprocesser, kroniska sjukdomar och andra orsaker. Därför bör det på det stora hela läggas mer fokus på att få i sig tillräckligt med selen och zink, vilket också innefattar förebyggande av virusinfektioner och många andra bristtillstånd.

– och de blir allt farligare!

Selen har en avgörande betydelse för ett starkt immunförsvar. Men brist är vanligt, och det ökar risken för virusinfektioner som influensa och coronavirus från Kina, som redan anses som en global pandemi. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist hos infekterade djur och människor medför att viruset muterar, vilket gör det mer aggressivt. Eftersom selen dessutom fungerar som en viktig antioxidant kan brist dessutom medföra att kroppen under en infektion utsätts för oxidativ stress. Det är ett tillstånd som kan orsaka vävnadsskador och komplicera virusinfektionen ytterligare. Därför är det viktigt att vi alltid är välförsedda med selen, vilket också gäller i försvaret mot andra virusinfektioner som herpes, hiv och hepatit. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Det är hälsosamt och livsförlängande att njuta av sommarsolen, som är den bästa källan till D-vitamin – så länge man inte bränner sig. Detta eftersom brist på D-vitamin i blodet är kopplat till tidig dödlighet, särskilt till följd av hjärt-kärlsjukdomar, cancer och luftvägssjukdomar. Detta framgår av en stor befolkningsstudie från University of South Australia. Ämnet är särskilt aktuellt, eftersom solskräck, modern livsstil, övervikt, mörk hudfärg och de mörka vintermånaderna bidrar till att D-vitaminbrist har blivit en världsomspännande epidemi. Eftersom de officiella rekommendationerna för D-vitamin dessutom är ganska låga bör man i högre grad sikta på en optimal nivå i blodet, så att det livsviktiga vitaminet kan reglera en lång rad genaktiviteter och andra funktioner i kroppens celler.

Cancerformen kronisk myeloid leukemi kännetecknas av en överproduktion av vita blodkroppar, vilket leder till symtom som trötthet, infektioner och andra komplikationer. Kronisk myeloid leukemi kännetecknas också av kronisk inflammation, vilket bidrar till sjukdomens utveckling. Det tyder dock på att C-vitamin motverkar de inflammatoriska processerna. Detta framgår av en brasiliansk in vitro-studie publicerad i tidskriften Nutrients. Författarna kommer dessutom in på hur C-vitamin motverkar de inflammatoriska processerna.

Sjukhusens intensivvårdsavdelningar tar hand om patienter som är kritiskt sjuka, och där får de övervakning och vård dygnet runt av olika specialister. Det säger sig själv att det är förbundet med många åkommor och ekonomiska kostnader. Nu visar en ny metaanalys att tillskott med C-vitamin på ett mycket billigt sätt kan minska patienternas tid på intensivvårdsavdelningarna med hela 8 procent. Detta beror på att C-vitaminet har många funktioner i kroppen, vilket också omfattar ett antal läkningsprocesser.

- däribland covid-19

C-vitamin har avgörande betydelse för immunförsvaret, och låga nivåer i blodet är involverade i svårighetsgraden av infektioner som covid-19 och influensa. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidningen Aging and Disease. Forskarna hänvisar dessutom till studier som behandlar större doser intravenöst C-vitamin till patienter med sepsis och livshotande covid-19-infektioner. Samtidigt är det problematiskt att brist på C-vitamin är vanligt av flera skäl.

Vid celiaki är man överkänslig mot gluten, som finns i vete och andra spannmål. Inflammationsprocesser inträffar i tunntarmsslemhinnan, vilket försämrar upptaget av näringsämnen. Vid tidpunkten för diagnosen föreligger det en stor brist på B12-vitamin, D-vitamin, folsyra, zink och koppar, vilket man omedelbart bör åtgärda. Detta framgår av en studie från Mayokliniken, ett stort ideellt medicinsk centrum baserat i Minnesota, USA. Det visar sig dessutom att fler och fler drabbas av celiaki, som förutom dålig matsmältning kan vara förknippad med en mängd olika symtom, som ofta feldiagnostiseras eftersom patienten lider brist på livsviktiga näringsämnen. I det följande kan du också läsa om skillnaden mellan celiaki och andra former av glutenöverkänslighet som ännu fler lider av, och vad man kan göra själv i det här avseendet.

Det nya coronaviruset har nu spridit sig från Wuhan i Kina till många världsdelar och medfört mycket rädsla, vilket också påverkar det dagliga livet och världsekonomin. Även om de flesta smittade upplever ett milt förlopp är den största rädslan de livshotande komplikationerna i luftvägarna som orsakas av oxidativ stress, och hittills kostat flera tusentals liv. Kinesiska forskare argumenterar nu för hur tidig intravenös behandling med stora doser C-vitamin kan förhindra oxidativ stress och de livshotande komplikationerna till följd av ett rubbat immunförsvar. Flera forskare hänvisar dessutom till att mer C-vitamin genom kost och tillskott har en förebyggande effekt genom att stärka och reglera immunförsvaret i luftvägarna. Detsamma gäller för D-vitamin och selen.

Om man plötsligt tappar luktsinnet är det med stor sannolikhet för att man har blivit smittad med corona. Detta framgår av två stora internationella studier i tidskriften Chemical Senses. Många covid-19-patienter tappar också smaksinnet, och även om det inte finns några andra komplikationer påverkar det livskvaliteten. Den stora frågan är nu om det kan finnas en koppling mellan zinkbrist, coronainfektion och dessa symtom. För det är redan känt att zink är viktigt för immunförsvaret, smak- och luktsinnet och som en antioxidant som skyddar celler. Samtidigt är det ett faktum att zinkbrist är vanligt, och att personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer, äldre och diabetiker utgör en särskilt stor riskgrupp. P-piller och vissa typer av läkemedel ökar också risken för zinkbrist.

D-vitamin är viktigt för ett välfungerande immunförsvar. När infektioner med covid-19 blir komplicerade beror det inte på viruset som sådant, utan på att immunförsvaret reagerar för långsamt och senare orsakar hyperinflammation, som skadar frisk vävnad i luftvägarna och kretsloppet. Ett team av forskare från Frankrike har därför utfört en systematisk metaanalys där de tittat närmare på sambandet mellan äldres nivå av D-vitamin och covid-19. Metaanalysen avslöjade att brist på D-vitamin ökar risken för smitta, och att infektionerna blir komplicerade och livshotande. Eftersom D-vitaminbrist är särskilt vanligt hos äldre rekommenderar forskarna tillskott med D-vitamin som en billig förebyggande strategi och som ett led i behandlingen.

- så kom ihåg relevanta tillskott under hela vinterhalvåret

Covid-19 uppför sig mycket ovanligt, från ofarligt till livshotande. Forskare från Oak Ridge National Laboratory i Tennessee har nyligen genomfört en omfattande genetisk analys som avslöjar en ny hypotes – bradykinin-hypotesen – som förklarar varför covid-19 angriper som den gör, varför det uppstår olika symtom, och varför vissa grupper är mer sårbara än andra. Bradykinin-hypotesen stöder också varför det är så viktigt att få tillräckligt med D-vitamin i förebyggandet och som led i en eventuell behandling. Det är samtidigt ett faktum att brist på D-vitamin blir allt vanligare under vinterhalvåret, vilket kan bidra till nya vågor av covid-19 och ökad risk för komplikationer.

Eftersom covid-19 muterar med jämna mellanrum är vaccinernas effekt endast kortvarig. Det finns också mycket som tyder på att covid-19 först blir farligt när immunförsvaret överreagerar med hyperinflammation, vilket skadar kretsloppet och frisk vävnad. I detta sammanhang visar det sig att omega-3-fettsyrorna i fiskolja har en potential att förebygga covid-19-infektioner och att dessa blir livshotande till följd av hyperinflammation. På så sätt kan fiskolja också bidra till att öka andelen patienter som överlever. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of General Medicine.

Magnesium ingår i flera hundratals enzymprocesser, däribland aktivering av den D-vitaminform som vi bildar från solen eller får genom tillskott. Det betyder också att magnesium har en avgörande betydelse för immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner med covid-19. Dessutom kan låga magnesiumnivåer i kroppen förutsäga komplikationer vid covid-19-infektioner, längden på sjukhusvistelse och risk för dödsfall. Detta framgår av en studie på äldre deltagare som har publicerats i Nutrients. Enligt forskarna är det därför relevant att mäta inlagda patienters nivå av magnesium och kompensera för eventuella brister. Det är generellt sett många, och särskilt äldre, som får i sig för lite magnesium genom den moderna kosten. Dessutom kan flera läkemedelstyper försämra upptaget och utnyttjandet.

Patienter som har fler omega-3-fettsyror i blodet löper 75 procent lägre risk för att avlida till följd av infektion med covid-19. Detta framgår av en pilotstudie från Los Angeles. Forskarna tror att detta beror på omega-3-fettsyrornas antiinflammatoriska effekt och förmåga att reglera immunförsvaret, som är rubbat vid allvarliga fall av covid-19. Forskarna kommer också in på andra näringsämnen som har antiinflammatoriska effekter.

Det har redan visat sig att utbredd brist på D-vitamin ökar risken för covid-19-infektion och livshotande komplikationer. Ett forskarteam från Turkiet har därför gjort en studie som avslöjat att en snabb behandling med D-vitamin inte bara förkortade sjukhusvistelsen och halverade risken för dödsfall, utan också hade en positiv effekt på komorbiditeter. Då brist på D-vitamin är särskilt utbredd under vintermånaderna och bland äldre, färgade, överviktiga, diabetiker och andra sårbara grupper, är studiens resultat mycket relevanta eftersom vaccinerna endast har en begränsad effekt.

Kronisk inflammation, där immunförsvaret är felprogrammerat, skapar grogrund för de flesta kroniska sjukdomar, däribland diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, ledgångsreumatism, demens och cancer. Det tyder samtidigt på att en utbredd brist på D-vitamin ökar risken för kronisk inflammation och att starkare tillskott, som optimerar blodnivåerna, motverkar kroniska inflammationer. Därför är tillskott med D-vitamin relevant i förebyggande syfte och som ett led i behandlingen av många kroniska sjukdomar. Detta framgår av flera studier som nämns i tidskriften MedicalNewsToday, där författarna kommer närmare in på hur D-vitamin reglerar immunförsvaret och andra funktioner i kroppen.

Enligt en ny studie från Johns Hopkins University i USA kan D-vitamin skydda överviktiga barn mot astma orsakad av luftföroreningar i städerna. Sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, men den moderna livsstilen gör att många, däribland barn, hamnar i underskott. Detta kan få långtgående konsekvenser eftersom brist på D-vitamin ökar risken för övervikt.

D-vitamin har en avgörande betydelse för immunförsvaret. Men brist blir allt vanligare under de mörka månaderna. Danska livsmedelsmyndigheten rekommenderar därför att alla tar tillskott under vinterhalvåret, och att sårbara grupper tar starkare tillskott hela året. Men många har ingen aning, vilket bidrar till nya vågor av covid-19 och andra virus. Det finns också en risk för att infektionerna blir komplicerade och livshotande. Detta framgår av en lång rad studier som har publicerats under de senaste 18 månaderna. Åtskilliga forskare påpekar därför att det krävs omedelbara åtgärder vad gäller befolkningens optimering av D-vitamin i kampen mot covid-19 och andra virus, eftersom vacciner endast har en begränsad effekt. Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen?

D-vitamin har avgörande betydelse för immunförsvaret. Vi kan därför förvänta oss nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner under vintern, eftersom bristerna blir vanligare och vacciner har begränsad effekt. D-vitamin motverkar även hyperinflammation, som gör virusinfektioner farliga. Dessutom motverkar D-vitamin de kroniska inflammationer som uppstår vid ledgikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar. Flera studier har efterhand avslöjat ett samband mellan låga nivåer av D-vitamin i blodet och dessa sjukdomar. I en ny metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular and Cellular Biochemistry tittar forskarna närmare på vetenskapliga data om riskfaktorerna vid brist på D-vitamin och fördelarna med att ta tillskott i samband med covid-19, ledgikt och andra inflammatoriska sjukdomar.

– och sekundära komplikationer

Det är ingen slump att virusinfektioner som halsont, förkylning, influensa och sekundära komplikationer som bihåleinflammation, bronkit och lunginflammation särskilt härjar under vintern och våren. Detta beror främst på brist på D-vitamin, som vi bara kan bilda när sommarsolen står högt, och då lagren i levern är begränsade. Det är alltså inte tillräckligt med relevant hygien, varm soppa, vitlök, röd solhatt och andra immunstimulerande örter. Dessa åtgärder kan aldrig ersätta en brist på det livsviktiga solskensvitaminet, som är avgörande för att immunförsvarets vita blodkroppar ska kunna attackera viruset innan vi märker något. Men hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen? Kan man få för mycket? Och vilket mineral behövs för att aktivera vitaminet?

Intensivvårdsinlagda patienter lider ofta av brist på D-vitamin. Detta resulterar i fler komplikationer, längre vistelse på intensivvårdsavdelningen och högre dödlighet jämfört med patienter som har tillräckligt med D-vitamin i blodet. Detta framgår av en iransk studie från tre sjukhus publicerad i BMJ Nutrition. Det är också problematiskt att många äldre och kroniskt sjuka lider brist på D-vitamin.

De flesta av kroppens celler har receptorer för D-vitamin, som fungerar som ett steroidhormon. Kroppens olika immunceller är särskilt beroende av D-vitamin. Detta är inte bara viktigt i kampen mot infektioner utan också för regleringen av inflammationer, som de flesta kroniska sjukdomar och åldringsprocesser kännetecknas av. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i Nutrients. Författarna, professor Carsten Carlberg och dr Eunike Velleur, som bland annat är en av världens ledande forskare i D-vitamin, förklarar också varför vi behöver mycket mer D-vitamin än de officiella rekommendationerna i samband med naturlig anti-aging.

Brist på D-vitamin, som är mycket vanligt, är förknippat med en lång rad sjukdomar i tänderna och tandköttet. Hos barn kan bristen leda till sköra tänder med för lite emalj, vilket ökar risken för karies. Senare i livet kan brist på D-vitamin öka risken för tandlossning och andra tandköttssjukdomar. Brist på D-vitamin hänger också samman med vissa cancerformer i munhålan. Detta framgår av en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Författarna hänvisar till ett antal kliniska studier som avslöjar D-vitaminets olika funktioner med betydelse för tandhälsan. Författarna kommer dessutom in på att brist på D-vitamin är vanligt, och att det kan vara nödvändigt med tillskott för att bibehålla eller uppnå en god tandhälsa.

Flera studier har nu visat att D-vitamin har en avgörande betydelse för tarmhälsan, som omfattar den skyddande slemhinnan i tarmen, den enorma tarmfloran, tarmens immunförsvar och inte minst regleringen av inflammatoriska processer. D-vitaminbrist, som är mycket vanligt, kan därför resultera i en ökad risk för att utveckla irritabel tjocktarm (IBS) och inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), som drabbar allt fler människor. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Skleros, ledgångsreumatism, vissa tarminflammationer och många andra sjukdomar tillhör de autoimmuna sjukdomar vid vilka immunförsvaret överreagerar och angriper kroppens egna vävnader. Forskare från University of Edinburgh i Skottland har nu avslöjat hur D-vitamin reglerar immunförsvaret. Därför kan D-vitamin ha en positiv effekt på autoimmuna sjukdomar som skleros. Men det kräver att vi på våra breddgrader får tillräckligt med D-vitamin från den högtstående sommarsolen och tillskott på vintern. Det är dessutom problematiskt att övervikt ökar risken för både D-vitaminbrist och skleros. Och att brist på magnesium gör det svårt att aktivera D-vitaminet.

Under vintermånaderna drabbas fler av luftvägsinfektioner vilket ofta beror på brist på D-vitamin, som är av avgörande betydelse för immunförsvaret. Dessutom reglerar D-vitamin inflammationsprocesser, så att infektioner inte blir komplicerade eller livshotande. I en ny översiktsartikel har forskarna tittat närmare på vilken betydelse D-vitamin har vid förebyggande och kontroll av akuta luftvägsinfektioner som covid-19 och influensa, med särskilt fokus på barn och unga. Forskarna uppmärksammar samtidigt att många behöver större tillskott som optimerar blodets nivå.

Patienter som lider brist på D-vitamin löper en dubbelt så stor risk för att få livshotande komplikationer till följd av infektion med covid-19. Detta framgår av en studie från Northwestern University i USA, där forskarna inhämtade patientdata från tio olika länder. Samtidigt är det ett faktum att brist på D-vitamin är särskilt vanligt bland äldre, färgade, vårdhemsboende, överviktiga och kroniskt sjuka, som alla utgör riskgrupper. I kampen mot covid-19 och framtida epidemier är det inte tillräckligt med god hygien, handsprit, isolering och försenade vacciner. Vi måste utrusta och reglera immunförsvaret med D-vitamin, vilket är avgörande för huruvida vi avvisar smitta, får en lätt infektion eller dör till följd av livshotande cytokinstorm och organsvikt.

Det har förekommit lovande resultat vid behandling av inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom med D-vitamintillskott. Men det har saknats uppgifter gällande D-vitaminnivån i blodet och prognosen för dessa patienter. En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Surgery klargör att blodets nivå av D-vitamin har ett direkt samband med risken för kirurgiskt avlägsnande av sjuka tarmdelar.

Många svårt sjuka patienter lider brist på D-vitamin, vilket kan vara livshotande. Detta gäller även patienter som är inlagda på intensivvårdsavdelning med covid-19. I en stor metaanalys drar forskarna nu slutsatsen att tillskott med D-vitamin kan minska den totala dödligheten och längden på vistelsen på intensivvårdsavdelning. I metaanalysen går författarna närmare in på de mekanismer varvid D-vitamin reglerar inflammationsprocesser och oxidativ stress, vilket kan leda till organsvikt hos kritiskt sjuka patienter.

- till skillnad från D2-vitamin

D2-vitamin finns naturligt i växtriket och D3-vitamin förekommer naturligt i djurriket. Det är också D3-vitamin som vi bildar från solen. Men ett team av forskare från universiteten i Surrey och Brighton i Storbritannien har nu funnit att det är stor skillnad mellan de två D-vitaminerna. Forskarna tvivlar därför på vilken effekt D2-vitamin har på vår hälsa till skillnad från D3-vitamin, som är avgörande för att immunförsvaret ska kunna bekämpa infektioner som covid-19. Eftersom de flesta celler har receptorer för D-vitamin har det också betydelse för cancerförebyggande, nervsystemet, humöret och många andra funktioner. Men det kräver att D3-vitaminformen vi får från kosten eller bildar från solen först aktiveras.

- vilket bidrar till övervikt, diabetes och andra livsstilssjukdomar

Danskarna äter i genomsnitt 12,3 kilo godis per år, och ligger i topp med Sverige när det gäller högsta konsumtion i världen. Det visar en undersökning från Euromonitor, som har granskat godisintaget i 100 länder. Det ohälsosamma världsmästerskapet har allvarliga hälsokonsekvenser som i första hand påverkar blodsockret, energinivån och koncentrationen. På lång sikt kan det leda till beroende efter snabba energifixar och bidra till dåligt immunförsvar, insulinresistens, övervikt, diabetes, matsmältningsproblem och andra livsstilssjukdomar. Vi får heller inte glömma allt socker som gömmer sig i olika livsmedel. Ett nytt forskningsprojekt ämnar nu utveckla metoder som ska hjälpa barnfamiljer till en hälsosammare vardag. I det följande kan du läsa mer om hur skadligt det är att äta för mycket socker, och vad du själv kan göra för att stabilisera ditt blodsocker med en optimal energifördelning och spårämnet krom.

Reumatoid artrit kännetecknas av kronisk inflammation som angriper och förstör lederna. Det ökar samtidigt risken för cirkulations- och luftvägssjukdomar samt för tidig död. Enligt en översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Rheumatology kan tillskott med D-, B12-, C- och K2-vitamin vara avgörande för att reglera inflammationer, skeletthälsan, cirkulationen och en förbättrad allmän hälsa.

Nu står det klart att vi kan äta ägg, kött, smör och andra kolesterolbomber med gott samvete. För kolesterol, som är ett livsviktigt ämne, har äntligen frikänts i amerikanska kostrekommendationer. Flera forskare har dessutom funnit att det faktiska problemet med åderförkalkning och hjärtkärlsjukdomar är inflammationer och brist på enskilda väsentliga näringsämnen. Samtidigt bör man vara uppmärksam på de faktorer som kan orsaka inflammation i kroppen, och hur mycket man själv kan göra vad gäller vård av kretsloppet genom hälsosam livsstil och enkla tillskott.

- under vinterhalvåret och under hela livet

D-vitamin har betydelse för ett starkt immunförsvar, benen, kretsloppet, cancerförebyggande och många andra livsviktiga funktioner. Men det räcker inte att följa de officiella rekommendationerna eller ta blodprover. Enligt professor Carsten Carlberg, som är ansluten till Östra Finlands Universitet, beror det på att vi reagerar olika på D-vitamin. Därför är det mycket individuellt vad en optimal D-vitamindos egentligen är. Baserat på många års forskning rekommenderar Carsten Carlberg därför upp till 100 mikrogram D-vitamin dagligen under hela vinterhalvåret till alla vuxna som bor på de nordliga breddgraderna. Tidigare studier tyder dessutom på att de officiella låga rekommendationerna är baserade på ett beräkningsfel som har fått allvarliga konsekvenser för folkhälsan.

Enligt en ny artikel publicerad i StatPearls är E-vitamin en viktig antioxidant som skyddar kroppen mot åderförkalkning, hjärtsjukdomar och blodproppar. E-vitamin är också viktigt för fertiliteten, cellfunktioner och immunförsvaret. En fettfattig kost kan orsaka brist. Samtidigt ska man vara medveten om att sjukdomar som kännetecknas av bristande fettupptag kan öka behovet.

Vid cancerbehandling har immunterapi en särskild potential. Det beror på att denna terapi specifikt hämmar särskilda molekyler som hindrar kroppens eget immunförsvar från att bekämpa cancerceller. Ett forskarteam från Texas har nu funnit att E-vitamin ökar hämningen av en särskild molekyl, varigenom immunterapin förbättras genom stimulering av några viktiga vita blodkroppar. Forskarna kom fram till detta genom att använda en mängd kliniska data och djupgående laboratoriestudier. Det tyder därför på att E-vitamin kan spela en ny roll både vid förebyggande och behandling av cancer.

Tillräckligt med D-vitamin i blodet skyddar mot flera cancerformer. Detta framgår av en ny översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Seminars in Cancer Biology. Sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, men lagren i levern är begränsade. Samtidigt är det problematiskt att den moderna inomhuslivsstilen och åldringsprocesser ökar risken för en kronisk brist på D-vitamin. Så hur mycket D-vitamin behöver vi om det ska skydda mot cancer?

Var nionde danska drabbas av bröstcancer. Kost och livsstil spelar en stor roll. Och nu visar en ny amerikansk studie att omega-3-fettsyror, som vanligtvis finns i fet fisk och tillskott med fiskoljor, kan undertrycka tillväxten och spridningen av bröstcancerceller. Enligt studiens ledare, Saraswoti Khadge, ansluten till University of Nebraska Medical Center, kan det bland annat bero på att omega-3-fettsyrorna stöder kroppens immunförsvar och antiinflammatoriska system. Studien är i linje med tidigare studier. Så vid förebyggande och behandling av bröstcancer är det viktigt att få tillräckligt med omega-3.

Även om de flesta som smittas med covid-19 upplever ett milt förlopp, är den största rädslan de livshotande komplikationerna i luftvägarna som orsakas av oxidativ stress och cytokinstorm, där immunsystemet angriper frisk vävnad. Därför söker forskarna nya behandlingsformer, däribland intravenös behandling med stora doser C-vitamin, som ska testas i en ny kinesisk placebokontrollerad studie. Detta framgår av en artikel publicerad i tidskriften Critical Care. Flera forskare hänvisar dessutom till att mer C-vitamin genom kosten och tillskott har en förebyggande effekt genom att stärka och reglera immunförsvaret i luftvägarna. Detsamma gäller för D-vitamin och selen.

Aktivt D-vitamin skyddar mot virusinfektioner på flera fronter. Samtidigt reglerar D-vitamin inflammatoriska processer så att de inte blir komplicerade. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften World Journal of Virology har författarna granskat flera metaanalyser och placebokontrollerade studier som visar ett tydligt samband mellan D-vitaminbrist och en ökad risk för att drabbas av virala luftvägsinfektioner som covid-19 och influensa. Vid dessa infektioner föreligger det också en större risk att man utvecklar SARS (severe acute respiratory syndrome), som kan leda till livshotande cirkulations- och organsvikt. Det tyder följaktligen på att D-vitamin spelar en mycket viktig och förbisedd roll i förebyggandet av olika virusinfektioner.

Selenbrist är utbrett i Europa och ökar risken för infektioner, inflammatoriska tarmsjukdomar och utveckling av abnorma celler. I en ny översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients redogör författarna för selenets betydelse för det högutvecklade immunförsvaret. Detta omfattar immunförsvarets kommunikation, som är avgörande för att vi snabbt och målmedvetet ska kunna bekämpa virus och andra bakterier och inte initiera olämpliga inflammationer, som i värsta fall kan bli livshotande. Selen fungerar också som en kraftfull antioxidant som skyddar cellerna och deras DNA mot skador som orsakas av oxidativ stress. Samtidigt har selen andra cancerförebyggande mekanismer.

Mineraler ingår i en mängd funktioner som har en avgörande betydelse för immunförsvaret. Därför kan brist på ett eller flera mineraler öka risken för infektioner eller att immunförsvaret initierar olämpliga inflammationer som skadar frisk vävnad. I en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på vikten av magnesium, selen, zink, järn och koppar för immunförsvaret. Författarna påpekar också att veganer, äldre, kroniskt sjuka, gravida och elitidrottare ofta har brister som kräver tillskott. Det är dessutom problematiskt att jorden i Europa och stora delar av världen är fattig på selen, så det är svårt att få i sig tillräckligt genom kosten. Å andra sidan bör vi heller inte överdosera intaget av mineraler, och därför kan du läsa mer om de optimala doserna för immunförsvaret här.

- vilket är problematiskt vid åldringsprocesser, övervikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar

En låg grad av kronisk inflammation har en negativ inverkan på hälsan, då den bombarderar kroppen med fria radikaler som skadar celler och vävnader. En låg grad av kronisk inflammation är förbunden med åldringsprocesser, övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem. Vid infektioner föreligger det också en risk för att immunförsvaret överreagerar med hyperinflammation, så att man blir särskilt sårbar. Det visar sig nu att tarmfloran påverkar immunförsvaret. Följaktligen finns det några tarmbakterier som främjar inflammation, medan andra tarmbakterier hämmar inflammationer. Fiskolja hämmar också inflammation genom andra mekanismer. Därför kan tillskott med nyttiga tarmbakterier, även kallade probiotika, samt fiskolja öka tarmflorans diversitet och sammantaget hämma skadliga inflammationer. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients. Man bör också vara välförsedd med D-vitamin.

Enligt en ny brittisk studie kan ett högre intag av omega-3-fettsyror i barndomen minska risken för utveckling av astma senare i livet. Men bara om man bär på en viss genvariant. I en tidigare australiensisk studie har man också rapporterat att lägre nivåer av omega-3 i blodet hos vuxna är förbundet med en sämre astmakontroll. Kosten spelar i allmänhet en stor roll vid utvecklingen av sjukdomen, och överviktiga verkar dra en särskilt stor fördel av mer omega-3. Men hur mycket omega-3 behövs egentligen?

- och selenbrist

Hiv, som orsakar aids, är livshotande eftersom viruset angriper centrala celler i immunförsvaret. Dessutom har hivpatienter visat sig löpa en ökad risk för D-vitaminbrist. Detta kan bero på sjukdomen, kombinationsbehandlingen, brist på sol och andra orsaker. Eftersom D-vitamin är viktigt för immunförsvaret, skelett, humör och många andra funktioner bör man därför mäta hivpatienters nivåer av D-vitamin i blodet och ge starkare tillskott som optimerar nivån. Detta framgår bland annat av en ny artikel i MedicalNewsToday. Tidigare studier visar dessutom att det finns ett samband mellan förloppet av en hivinfektion och kroppens selenstatus.

Det är allmänt känt att kronisk trötthet kan följa i kölvattnet av influensa, herpes, covid-19 och andra virusinfektioner. Immunförsvaret fungerar inte optimalt, och det är oxidativ stress och inflammation som orsakar tröttheten. Tillståndet åtföljs ofta av koncentrationssvårigheter, depression och sömnproblem. Vid oxidativ stress föreligger det en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. I detta sammanhang är C-vitamin en av de mest potenta antioxidanterna, och det visar sig att intravenös behandling med stora doser C-vitamin kan minska tröttheten efter olika virusinfektioner. Detta framgår av en översiktsartikel i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, där författarna också nämner intravenös behandling med C-vitamin i samband med kroniskt trötthetssyndrom efter covid-19-infektioner.

Blodförgiftning, även kallat sepsis, är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling. En kombination av stora doser C-vitamin som ges intravenöst kan dock reducera sjukhustiden och risken för att dö av sjukdomen. Detta framgår av en studie som just publicerats i Journal of The American Medical Association. Studien är i linje med en tidigare studie där man kombinerade intravenös C-vitaminbehandling med B1-vitamin, vilket gav ännu bättre resultat. Det handlar alltså om enkla och billiga behandlingar som kan rädda liv genom att stötta immunförsvaret och minska skador på cirkulationen, lungorna och andra vävnader.

Kritiskt sjuka patienter lider ofta av inflammation och oxidativ stress, under vilken det råder en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. Detta kan i värsta fall leda till vävnadsskador och organsvikt. I detta avseende är C-vitamin en kraftfull antioxidant med en terapeutisk potential. Enligt en ny systematisk översiktsartikel och metaanalys verkar det som att intravenös behandling med större doser C-vitamin kan förkorta sjukhusvistelser. Det finns inte heller några biverkningar förbundna med behandlingen.

Covid-19 utgör ett allvarligt globalt hot mot folkhälsan och ekonomin, eftersom det fortfarande saknas vacciner och effektiv behandling. När covid-19 blir livshotande beror det främst på att immunförsvaret överreagerar med cytokinstorm och hyperinflammation som förstör frisk vävnad i lungorna, kretsloppet och på andra ställen. Äldre och hjärtsviktpatienter har redan i förväg en låg grad av kronisk, okontrollerad inflammation, som brist på näringsämnen bidrar till och som gör dem mer sårbara. Detta gäller även personer med metaboliskt syndrom och diabetes, varav många är överviktiga. Därför har en grupp forskare anslutna till universitet och forskningscentra i Norge, Sverige och Ryssland granskat den vetenskapliga litteraturen på området med fokus på huruvida tillskott med D-vitamin, selen och zink kan förhindra att en infektion med covid-19 eskalerar och blir livshotande.

Det finns det forskning som tyder på. För brist på D-vitamin är vanligt, och starkare tillskott kan inte bara skydda mot virusinfektioner som covid-19, utan också motverka de livshotande komplikationerna hos de smittade. Detta framgår av en ny omfattande irländsk rapport, TILDA, från Trinity College Dublin, som är anslutet till University of Dublin. TILDA-rapporten är i linje med många andra publicerade studier som avslöjar att immunförsvaret inte kan fungera utan D-vitamin. I kampen mot covid-19 ligger det mest fokus på hygien, isolering och försenade vacciner. Men vi måste också utrusta immunförsvaret, vilket är avgörande för kroppens förmåga att avvisa smitta, och huruvida vi får en mild infektion eller dukar under. Forskarna rekommenderar därför att alla vuxna tar starka tillskott med D-vitamin, med särskilt fokus på äldre, vårdhemsboende, kroniskt sjuka, sjukhuspatienter, sjukvårdspersonal och andra utsatta grupper. På detta sätt är vi också bättre rustade för framtida epidemier.

- och andra tillskott

Kost, rökning och åldrandeprocesser ökar risken för att utveckla luftvägssjukdomen KOL, som skördar miljontals liv världen över. Det finns dock bevis för att tillskott med D-vitamin kan förbättra lungfunktionen. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Kronisk hosta uppträder ofta i kölvattnet av virusinfektioner som förkylning, influensa och covid-19. Det tyder också på att brist på D-vitamin är en utbredd orsak, och att denna brist förvärras under sjukdomsförloppet. Eftersom D-vitamin är avgörande för ett starkt immunförsvar och reglering av de inflammatoriska processerna blir det därför relevant med tillskott av D-vitamin vid förebyggandet av virusinfektioner och som ett led i behandlingen av komplikationer som kronisk hosta. Detta framgår bland annat av två studier som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Respiratory Journal.

D-vitamin är viktigt för skelettet, immunförsvaret, musklerna, hormonbalansen, blodsockret, nervsystemet och cancerförebyggande. Brist på D-vitamin kan därför orsaka en mängd olika sjukdomar och till och med vara en användbar markör för komorbiditeter och längd på sjukhusvistelse. Detta framgår bland annat av en ny polsk studie på äldre personer som var inlagda på geriatriska avdelningar. Studien är mycket relevant eftersom den utbredda D-vitaminbristen har allvarliga hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser som är ganska lätta och billiga att åtgärda med kosttillskott.

Det antas att cirka en miljard människor lider brist på selen. Det har katastrofala konsekvenser för folkhälsan då det ökar risken för virusinfektioner, ämnesomsättningssjukdomar, cirkulationssjukdomar, cancer, neurologiska sjukdomar och ofrivillig infertilitet. Samtidigt är det problematiskt att miljögiftet kvicksilver blockerar selenets funktioner. I det följande har vi därför samlat ett antal studier som speglar konsekvenserna av selenbrist och fördelen med tillskott, som optimerar kroppens behov.

- eller får du i dig för mycket?

Över hela världen är järnbrist den vanligaste näringsbristen och den vanligaste orsaken till anemi (blodbrist). Järnbrist kan orsaka trötthet, yrsel, blekhet, minskad motståndskraft, håravfall och många andra symtom. Barn kan drabbas av nedsatt tillväxt och inlärningssvårigheter. Kraftig menstruation, graviditet, vegetarisk kost, C-vitaminbrist, syraneutraliserande läkemedel, inflammatoriska tarmsjukdomar och celiaki kan orsaka järnbrist. Däremot kan för mycket järn katalysera bildningen av farliga fria radikaler som angriper våra celler. Därför bör vi inte heller få för mycket järn. I det följande kan du läsa mer om järn och hur mycket det betyder för hälsan.

Magnesium är viktigt för hälsan och livskvaliteten på många fronter. Men det antas att cirka 30 procent av befolkningen lider av magnesiumbrist. Antingen beror det på att intaget genom kosten är för lågt eller för att de utsöndrar för mycket magnesium på grund av stress, läkemedel, kroniska sjukdomar eller andra orsaker. Magnesiumbrist, som är svårt att diagnostisera, ökar risken för benskörhet, infektioner, sömnlöshet, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes, stroke, cancer, neurologiska störningar och många andra sjukdomar. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i den medicinska tidskriften Clinics and Practice. Här kommer författarna närmare in på magnesiumets många funktioner och varför det kan vara relevant med regelbundna tillskott, eftersom det är en enkel och billig lösning på ett allvarligt och utbrett hälsoproblem.

Blodets nivåer av magnesium är avgörande för immunförsvarets förmåga att attackera bakterier och cancerceller. Detta framgår av en ny studie från Basels universitet och universitetssjukhuset. Forskare har upptäckt hur immunförsvarets T-celler behöver tillräckligt med magnesium för att kunna angripa optimalt. Enligt forskarna är studiens resultat viktiga eftersom magnesium har en potentiell roll i nya immunterapier för cancerpatienter. Sammantaget är det viktigt att få i sig tillräckligt med magnesium, som spelar en avgörande roll för kroppens kalciumfördelning och flera hundratals enzymprocesser.

Det är viktigt att få tillräckligt med D-vitamin till ben, immunförsvar, cancerförebyggande och så vidare, men om man lider brist på magnesium går den önskade effekten förlorad. Detta beror på att magnesium ingår i själva aktiveringen av D-vitamin, så att det kan göra nytta i kroppens celler och vävnader. Magnesium reglerar också blodets innehåll av D-vitamin, så att det höjs vid låga nivåer och sänks vid höga. Detta framgår av en ny studie från Vanderbilt University i USA. Enligt forskarna är denna kunskap viktig, eftersom det har funnits olika resultat avseende blodets D-vitaminnivå i förhållande till tarmcancer och andra sjukdomar. Eftersom magnesiumbrist är ett utbrett och förbisett problem har många svårt att reglera blodets D-vitaminnivå. Då riskerar man samtidigt att vitaminet förblir ineffektivt i förebyggandet av en mängd olika sjukdomar.

- och förebyggande av cancer

Magnesium har bland annat betydelse för ett välfungerande immunförsvar och reglering av inflammatoriska processer som är avgörande för en god hälsa. Det tyder således på att magnesium bidrar till att skydda mot covid-19 och andra infektioner samt utveckling av cancer. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Journal of Health, Population and Nutrition där författarna tittar närmare på magnesiumets olika mekanismer. Samtidigt är det problematiskt att den moderna raffinerade kosten, stress, åldringsprocesser, missbruk av stimulantia och många läkemedel bidrar till en utbredd magnesiumbrist.

Åldrandeprocesser och de flesta kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer kännetecknas av kroniska inflammationer som skadar frisk vävnad. Om akut hyperinflammation uppstår under infektioner med influensa och covid-19 kan tillståndet bli livshotande. Därför är det livsviktigt att kroppen kan reglera inflammationsprocesserna. I detta avseende behövs det bland annat magnesium. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients. Här kommer forskarna närmare in på hur tillskott med magnesium kan minska olika inflammationsfrämjande markörer. Magnesium bidrar också till att aktivera D-vitamin, som också reglerar inflammationsprocesserna.

- och utsöndrat kolesterol är bra

Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken i hela världen. Men det råder fortfarande oenighet om kostens inflytande på kretsloppet, och om man verkligen borde äta fettfattigt eller välja margarin framför smör. Därför ville ett grupp tjeckiska forskare studera kostvanorna närmare bland olika människor och jämföra informationen med risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom och för tidig död. Enligt den nya studien finns det ingen orsak till kolesterolskräck, och de officiella kostråden bör anpassas i detta avseende. Samtidigt bör vi sänka vår konsumtion av kolhydrater och omega-6-fettsyror, som utgör den verkliga faran. Och se till att få mer omega-3.

D-vitamin, som vi bildar i huden från högsommarsolen, är av avgörande betydelse för humöret och den allmänna hälsan. När mörkret faller bildar vi melatonin som är viktigt för en god sömn. Dessutom har melatonin en rad andra livsviktiga funktioner, där forskningen under de senaste årtiondena har haft fokus på förebyggande av cancer, Alzheimers, skleros och många andra sjukdomar. Det tyder alltså på att både D-vitamin och melatonin under dagen fungerar som hormoner med avgörande betydelse för immunförsvaret, reglering av inflammationer, skydd av celler och många andra livsviktiga processer. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients, där forskarna nu kallar melatonin för ”nästa D-vitamin”. Forskarna påpekar också att den moderna livsstilen, med brist på solljus under dagen och mörker på kvällen, bidrar till allvarliga brister i båda näringsämnena.

Selenbrist är vanligt i Europa och på många andra platser och skadar folkhälsan. Däremot kan ett tillräckligt selenintag genom kost och tillskott minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ämnesomsättningssjukdomar, cancer och förtida död. Enligt en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition tyder det också på att äldre har ett ökat behov av selen.

D-vitaminbrist är vanligast under vintermånaderna, och det bidrar till nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner. Samtidigt lider många äldre, mörkhyade, vårdhemsboende och diabetiker ofta en kronisk brist, vilket gör dem mer sårbara. Sedan våren 2020 har flera studier efter hand visat att brist på D-vitamin ökar risken för covid-19-infektioner, akut andningssvikt (ARDS), intensivvårdsinläggning och dödsfall. Det framgår också av en ny metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Public Health. Det framgår också att de danska gränsvärdena för D-vitamin i blodet tydligen är för lågt satta. Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen?

D-vitamin har betydelse för skelettet, humöret, immunförsvaret, blodsockret, reglering av inflammationer, cancerförebyggande och många andra funktioner. Men fokus har mest legat på vikten av D-vitamin för att förebygga benskörhet och inte de många andra bristsjukdomar som är förknippade med dåligt välbefinnande, sjukdom och tidig död. Samtidigt är brist på D-vitamin ett världsomspännande problem, och det har rått oenighet om vårt verkliga behov av vitaminet. Men enligt en ny metaanalys tyder det nu på att ett dagligt tillskott på 50 mikrogram är en tillräcklig, enkel och säker dos som kan förebygga D-vitaminbrist hos majoriteten av den vuxna befolkningen.

- vilket ökar risken för covid-19-infektion, hjärt-kärlsjukdomar och förtida död

Den höga sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin. Men personer med mörk hy har svårare att bilda tillräckligt av vitaminet på våra breddgrader. Därför riskerar de mycket lätt att få kronisk brist på D-vitamin. Det har allvarliga hälsomässiga konsekvenser, som i värsta fall är livshotande. Detta framgår av flera studier.

Åldringsprocesser, övervikt och luftvägsinfektioner kan försämra luktsinnet. Det finns dock bevis som tyder på att tillräckligt med zink via kosten eller som tillskott kan stödja eller förbättra luktsinnet – särskilt hos äldre och överviktiga. Detta framgår av en studie som har publicerats i tidskriften Rhinology. Det är också problematiskt att zinkbristen är så utbredd på grund av ensidiga kostvanor och olika typer av läkemedel, som försämrar utnyttjandet.

Varningar om solen och hudcancer är vanligt. Men vi måste ändå se till att få tillräckligt med D-vitamin från sommarsolen – så länge vi inte bränner oss. För D-vitamin är viktigt för immunförsvaret, humöret, skelettet, cancerförebyggande och mycket mer. En svensk studie har visat att brist på sol är lika farligt som rökning. En engelsk studie har visat att D-vitamin hämmar åldrandet av våra celler, och en dansk studie har visat att brist på D-vitamin ökar risken för tidig död. Så hur mycket D-vitamin bildar vi egentligen från sommarsolen? När finns det behov av tillskott? Och varför bör äldre, personer med mörk hud och vissa andra befolkningsgrupper ta tillskott hela året?

Under andra världskriget var livsmedelsförsörjningen otillräcklig, och i Storbritannien ville man veta hur lite C-vitamin vi behöver för att förebygga den dödliga sjukdomen skörbjugg. Därför utfördes en drastisk studie, som senare bildade grunden för de nuvarande rekommendationerna för C-vitamin. Men nu har en granskning av den gamla studien avslöjat att det verkliga behovet av C-vitamin är större och att WHO bör höja de dagliga rekommendationerna. Men hur mycket C-vitamin behöver vi egentligen och vad är det bra för?

D-vitamin är viktigt för ett välfungerande immunförsvar. Men hela 80 procent av de patienter som är inlagda med covid-19 lider brist på D-vitamin. Detta framgår av en ny studie som har publicerats i The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Tidigare studier har avslöjat att brist på D-vitamin ökar risken för livshotande komplikationer. Det är samtidigt ett faktum att D-vitaminbrist är vanligare under vinterhalvåret. Särskilt bland sårbara grupper som äldre, vårdhemsboende, kroniskt sjuka och mörkhyade.

– och hur brist är vanligt bland utsatta grupper

C-vitamin påverkar energiomsättningen, immunförsvaret, hjärnan, cirkulationen, bindväv, sårläkning och en mängd olika enzymprocesser. C-vitaminet spelar även en viktig roll som antioxidant. En brittisk befolkningsstudie har nu avslöjat att låga koncentrationsnivåer av C-vitamin i blodet är kopplade till ett dåligt fysiskt tillstånd, som kan medföra många olika symtom. Forskarna fann dessutom att befolkningsgrupper från lägre sociala skikt samt rökare, män och äldre är särskilt utsatta för brist. Alkoholmissbruk, sockermissbruk, stress och förgiftningar kan också öka behovet. Många kan därför dra nytta av att få mer C-vitamin genom kosten eller tillskott. Så hur mycket behöver vi egentligen för att tillgodose kroppens behov under hela livet?

- och omega-6 kan förvärra det

Kostens innehåll av omega-3- och omega-6-fettsyror har motsatta effekter på astmans svårighetsgrad hos utsatta barn. Det tyder sålunda på att omega-3 hämmar astmans svårighetsgrad och att omega-6 ökar astmans svårighetsgrad. Detta framgår av en artikel publicerad i American Journal of Respiratory and Clinical Care Medicine. Det är också problematiskt att den moderna kosten ofta innehåller för lite omega-3 och för mycket omega-6. Men detta kan korrigeras genom kostförändringar och tillskott med fiskolja.

Bröstcancer är vanligast i vår del av världen och är den främsta orsaken till cancerrelaterade dödsfall bland kvinnor. Kost och livsstil har en stor inverkan på utvecklingen av sjukdomen. Tidigare studier har redan visat att ett ökat intag av fet fisk eller tillskott med fiskolja som innehåller omega-3-formerna DHA och EPA minskar risken. En ny studie har nu visat hur tillskott med DHA kan användas som en del av cancerbehandlingen. Detta beror på att denna omega-3 hämmar bildandet av skadliga molekyler som främjar tillväxten av bröstcancerceller.

- vilket anses vara en livsstilssjukdom

Den globala skillnaden i förekomst av prostatacancer avslöjar att det handlar om just en livsstilssjukdom. Till exempel har inuiter, som lever i norra Kanada, en mycket låg förekomst av prostatacancer, vilket tillskrivs deras höga intag av omega-3-fettsyror från säl, lax och andra maritima källor. Det verkar nu som om prostatacellernas innehåll av omega-3-fettsyran EPA är avgörande för huruvida sjukdomen utvecklar sig. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients. Selen har dessutom andra cancerförebyggande effekter, särskilt när det gäller prostatacancer. Man kan också vidta ytterligare åtgärder genom kosten, vilket du kan läsa mer om nedanför.

Ät massor av fet fisk från rent vatten eller ta tillskott med fiskolja för att få tillräckligt med livsviktiga omega-3-fettsyror. Det minskar nämligen risken för förtida död genom att skydda mot åderförkalkning och en mängd andra sjukdomar. Nu visar det sig att omega-3-innehållet i blodet kan förutsäga mycket mer än kolesterolnivån. Det framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Lipidology.

Enligt en ny omfattande studie, baserad på ett antal systematiska översiktsartiklar och metaanalyser, ökar den utbredda bristen på D-vitamin risken att bli smittad av covid-19, drabbas av allvarliga komplikationer och dö till följd av ett urspårat immunförsvar. Samtidigt tyder det på att tillskott med D-vitamin kan minska svårighetsgraden och dödligheten bland patienter som är smittade med covid-19. I detta sammanhang är det också viktigt att tillskott optimerar blodnivån.

Östrogenbalans har en avgörande betydelse för bland annat fertilitet, slemhinnor, humör, sexlust, ben och cancerförebyggande. Det finns många myter om östrogen, som bara är en allmän benämning för de tre formerna östradiol, östron och östriol. Men dessa i sig har mycket olika funktioner. Östrogenerna hör liksom progesteron, stresshormoner och testosteron till steroidhormonerna, där det ena hormonet byggs upp utifrån det andra med hjälp av enzymer. Dessa enzymer kräver ett antal näringsämnen, och här kommer vi titta närmare på jod, D-vitamin, magnesium och selen. För om vi lider brist på dessa näringsämnen kan det bland annat öka risken för många hormonella störningar, däribland värmevallningar, torra slemhinnor, urinblåseproblem och bröstcancer. Nedanför kan du också läsa mer om hormonstörande ämnen, hormonbehandling och bioidentiska hormoner.

- och det bidrar till en rad följdsjukdomar

D-vitamin har betydelse för ben, cirkulation, immunförsvar och cancerförebyggande. Men tillskott med D-vitamin är mindre effektivt om man är överviktig, och det blir lätt en ond cirkel. Detta framgår av en ny studie publicerad i Journal of Bone and Mineral Research. Det betyder med andra ord att överviktiga kan ha ett ökat behov av D-vitamin. Enligt andra studier kan överviktiga också ha ett ökat behov av magnesium, som aktiverar D-vitaminet via enzymprocesser i levern och njurarna.

D-vitaminbrist är utbredd hos patienter med ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Å andra sidan har patienter med ledgångsreumatism med höga D-vitaminnivåer i blodet före behandling med Metotrexat en lägre dödlighet. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, där författarna kommer närmare in på D-vitaminets terapeutiska egenskaper. Samtidigt ska man vara medveten om att de officiella rekommendationerna för D-vitamin ofta är för låga för att optimera blodnivån.

Näspolyper är lokala utväxter som kan vara förknippade med rinnande näsa, andningssvårigheter, nedsatt luktsinne och andra symtom. Polyperna bildas till följd av en kronisk inflammation, som kan orsakas av flera saker. Det har också visat sig att patienter med näspolyper har mindre zink i den sjuka vävnaden. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Clinical Epidemiology and Global Health. Eftersom zink är viktigt för immunförsvaret och reglering av inflammation, är det därför möjligt att spårämnet har en terapeutisk potential då många får återfall efter behandling. Tidigare studier tyder dessutom på att patienter med näspolyper lider brist på selen. Man bör också vara medveten om bakomliggande orsaker som luftvägsallergier och matöverkänslighet.