D-vitaminbrist är involverat i covid-19-infektioner, ledgikt, diabetes och andra inflammatoriska sjukdomar
D-vitamin har avgörande betydelse för immunförsvaret. Vi kan därför förvänta oss nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner under vintern, eftersom bristerna blir vanligare och vacciner har begränsad effekt. D-vitamin motverkar även hyperinflammation, som gör virusinfektioner farliga. Dessutom motverkar D-vitamin de kroniska inflammationer som uppstår vid ledgikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar. Flera studier har efterhand avslöjat ett samband mellan låga nivåer av D-vitamin i blodet och dessa sjukdomar. I en ny metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular and Cellular Biochemistry tittar forskarna närmare på vetenskapliga data om riskfaktorerna vid brist på D-vitamin och fördelarna med att ta tillskott i samband med covid-19, ledgikt och andra inflammatoriska sjukdomar.
Vi bildar i första hand D-vitamin i huden från den högt stående sommarsolen. Men brister är ett växande globalt problem på grund av inomhuslivsstil och rädsla för solen. Åldringsprocesser, mörk hudfärg, övervikt och diabetes gör det ännu svårare att bilda tillräckligt med D-vitamin. Eftersom det uppskattas att en miljard människor lider brist på D-vitamin anses det vara en pandemi som bidrar till virusinfektioner, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och andra allvarliga sjukdomar. Flera studier har efterhand visat på ett samband mellan blodets nivå av D-vitamin, coronainfektioner och ledgikt, men det har också förekommit motstridiga data. Forskarna bakom den nya metaanalysen har därför tittat närmare på ett antal vetenskapliga data från flera elektroniska databaser som PubMed, Google Scholar och Connected Papers för att tydliggöra sambandet närmare. Forskarna förklarar också varför data har varit motstridiga och varför vissa delar av den vetenskapliga litteraturen bör utvärderas, så att mer fokus läggs på att optimera blodets nivå av D-vitamin.
D-vitaminets betydelse för immunförsvaret
Det är allmänt känt att D-vitamin är viktigt för kalciumomsättningen och att extrema brister orsakar engelska sjukan. Ändå har de flesta av kroppens celler receptorer för D-vitamin, vilket även gäller immunförsvarets vita blodkroppar.
D-vitamin är viktigt för det medfödda immunförsvaret – däribland dendritiska celler, makrofager, neutrofiler och NK-celler, som fungerar som stormtrupper med förmågan att attackera otaliga mikroorganismer. D-vitamin har dessutom betydelse för bildandet av vissa antibiotiska peptider, som hämmar bakterietillväxt och förhindrar virus från att tränga in i luftvägarnas slemhinnor. På så sätt är D-vitamin avgörande för det medfödda immunförsvaret, som normalt bekämpar de flesta bakterier utan att vi märker något alls.
D-vitamin är också viktigt för det förvärvade immunförsvaret, som går in när det medfödda immunförsvaret inte klarar uppgiften. Det förvärvade immunförsvaret består av T- och B-celler med förmågan att mer målmedvetet attackera och bilda immunitet. T-cellerna har särskilt stor betydelse vid bekämpningen av virusinfektioner, men om det förekommer en brist D-vitamin kan T-cellerna inte dela sig explosivt och bilda en stromtrupp av målinriktade T-celler. Det betyder med andra ord att virus och andra bakterier får möjlighet att sprida sig, om immunförsvaret saknar D-vitamin.
D-vitamin är också viktigt för kommunikationen mellan de vita blodkropparna, som sker genom utsöndringen av olika cytokiner. Vissa cytokiner utlöser inflammation, som är en del av immunförsvarets angrepp. Och andra cytokiner bör hämma inflammation, när virus och andra bakterier har bekämpats.
Samtidigt är det mycket viktigt att produktionen av cytokiner är balanserad och kontrollerad, så att ingen livshotande cytokinstorm och hyperinflammation uppstår – eller kroniska inflammationer som skapar grogrund för en lång rad kroniska sjukdomar.
|
D-vitaminets roll vid covid-19
En covid-19-infektion inleds när viruset infekterar celler i näsan, och detta sker genom att spikproteiner på virusets yta fäster sig på cellernas ACE2-receptorer. Om immunförsvaret fungerar optimalt är det i stånd till att bekämpa virus och bilda immunitet innan virus hinner föröka och sprida sig. Men om immunförsvaret inte fungerar optimalt kan covid-19 sprida sig till andra celler med ACE2-receptorer i de nedre luftvägarna, vilket kan medföra bronkit och lunginflammation kombinerat med feber. De flesta får en lätt till måttlig infektion. Men vid svåra fall kan det uppstå akut andningssvikt, även kallat ARDS (acute respiratory distress syndrome). Dessutom kan virus sprida sig till andra vävnader med ACE2-receptorer och orsaka cirkulationssvikt och svikt i andra organ, vilket gör att de svagaste patienterna dukar under.
Komplicerade covid-19-infektioner kännetecknas samtidigt av cytokinstorm och hyperinflammation, som förstör frisk vävnad.
Immunförsvarets kapacitet är alltså avgörande för huruvida vi avvisar covid-19-smitta, får en lätt infektion eller drabbas av livshotande komplikationer.
I den nya metaanalysen tittar forskarna närmare på D-vitaminets betydelse för immunförsvaret, och varför spridningen av covid-19 startade på vintern (2019) på norra halvklotet, där brist på D-vitamin är mer utbrett. Av samma skäl kan vi också, som i vintras, förvänta oss nya vågor av virusinfektioner, eftersom vaccinerna bara har en begränsad effekt.
Forskarna kommer dessutom in på hur D-vitamin i samband med covid-19-infektioner motverkar cytokinstorm och hyperinflammation samt störningar i ACE2-receptorerna som kan leda till lungödem och cirkulationssvikt.
I en större översikt hänvisar forskarna till åtskilliga studier från Europa, Israel och Kina, som har funnit att en låg nivå av D-vitamin i blodet är kopplat till en mycket större risk för infektion med covid-19, att bli inlagd på intensivvårdsavdelning och att avlida på grund av sjukdomen.
Metaanalysen avslöjar dessutom att de få studier som inte visade något samband mellan D-vitamin och covid-19-infektioner inte var representativa för den allmänna befolkningen. Studierna var också bristfälliga eftersom deltagarnas nivåer av D-vitamin mättes före infektion med covid-19, utan hänsyn till att D-vitaminnivåerna kan variera kraftigt mellan sommar och vinter.
Tillskott med D-vitamin för förebyggande och behandling av covid-19
För närvarande har ett antal studier inletts för att klargöra huruvida tillskott med D-vitamin kan förhindra covid-19-infektioner och dödsfall som följd.
I en brittisk studie (CORONAVIT) från Queen Mary University fick över 5 000 deltagare antingen 20 eller 80 mikrogram D-vitamin under vintern för att kontrollera huruvida det minskade risken för eller svårighetsgraden av covid-19-infektioner och andra luftvägsinfektioner. Det finns ingen placebogrupp, så det handlar om en öppen studie som snart kommer att ge resultat.
I andra studier där covid-19-patienter lider brist på D-vitamin, börjar man med mycket höga doser för att optimera blodets innehåll, varefter patienterna får en form av underhåll.
I Spanien har man redan utfört en pilotstudie, i vilken 76 covid-19-patienter antingen fick standardbehandling eller tillskott med D3-vitaminformen kalcifediol, som har en snabbare effekt. Det visade sig att det bara var två procent av patienterna i D-vitamingruppen som krävde behandling på intensivvårdsavdelning, medan det var 50 procent av de patienter som inte fick D-vitamin. Det var ingen i D-vitamingruppen som avled, och alla skrevs ut utan komplikationer. Studien har publicerats online i tidskriften The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology.
|
D-vitaminets roll vid ledgikt och andra inflammatoriska sjukdomar
Ledgikt (reumatoid artrit) är en kronisk autoimmun ledsjukdom som kännetecknas av inflammation, vilket kan leda till förstörelse av leder, minskad livskvalitet och ökad dödlighet. Även om huvudorsaken är okänd, är flera faktorer inblandade i utvecklingen – däribland genetiska, miljömässiga och kostmässiga.
Enligt den nya metaanalysen visar flera epidemiologiska data att brist på D-vitamin är kopplat till utvecklingen av ledgikt och sjukdomens aktivitet. Detta beror främst på D-vitaminets antiinflammatoriska egenskaper.
En färsk studie med 645 tidigt diagnostiserade ledgiktspatienter avslöjade exempelvis att brist på D-vitamin också kan förutsäga sjukdomens utveckling.
Flera studier har efterhand visat att större tillskott med D-vitamin kan lindra symtomen vid ledgikt. Andra studier har inte visat någon effekt. Forskarna påpekar därför att dosen av D-vitamin och intagets varaktighet har stor betydelse för effekten. Därför är det viktigt att tillskott med D-vitamin är tillräckligt starka för att optimera blodets nivå, och att man fortsätter med någon form av underhåll.
|
Källor till D-vitamin och verkliga behov
Sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, då kosten bara bidrar med minimala mängder. Danska livsmedelsmyndigheten rekommenderar att alla tar tillskott under vintermånaderna, och att sårbara grupper tar starkare tillskott hela året.
På marknaden finns det starka tillskott på 20–80 mikrogram, och det verkliga behovet beror på många faktorer såsom solexponering, ålder, hudtyp, BMI och kroniska sjukdomar.
EU:s vetenskapliga kommitté för livsmedel har fastställt en övre säker gräns för dagligt intag av D-vitamin på 100 mikrogram för vuxna, inklusive gravida och ammande.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja.
Blodets innehåll av D-vitamin
|
Referenser:
Sneha Verma et al. Vitamin D deficiency: concern for rheumatoid arthritis and COVID-19? Molecular and Cellular Biochemistry 2021
José L Hernandez et al. Vitamin D Status in Hospitalized Patients with SARS-CoV2- Infection. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. 27 October 2020
Northwestern University. Vitamin D levels appear to play role in COVID-19 mortality rates. Science Daily. May 2020
Ali Daneshkhah et al. The Possible Role of Vitamin D in Suppressing Cytokine Storm and Associated Mortality in COVID-19 Patients. medRxiv April 30, 2020
Queen Mary University of London. Clinical trial to investigate whether vitamin D protects against COVID-19. 13 October 2020
Marta Entrenas Castillo et al. Effect of calcifediol treatment and best available therapy versus best available therapy on intensive care unit admission and mortality among patients hospitalized for COVID-19: A pilot randomized clinical study. The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology. October 2020
- Skapad