- och förebyggande av cancer

Magnesium har bland annat betydelse för ett välfungerande immunförsvar och reglering av inflammatoriska processer som är avgörande för en god hälsa. Det tyder således på att magnesium bidrar till att skydda mot covid-19 och andra infektioner samt utveckling av cancer. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Journal of Health, Population and Nutrition där författarna tittar närmare på magnesiumets olika mekanismer. Samtidigt är det problematiskt att den moderna raffinerade kosten, stress, åldringsprocesser, missbruk av stimulantia och många läkemedel bidrar till en utbredd magnesiumbrist.

- men bara i optimala doser

Q10 är ett mycket populärt tillskott eftersom det påverkar energiomsättningen och cirkulationen. Tillskott med Q10 kan dessutom hämma kroniska inflammationer, som är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar. Detta framgår bland annat av en ny metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Nutrition Food Research. Författarna kommer dessutom in på att större doser av Q10 har den bästa effekten. En tidigare studie tyder även på att selen förbättrar effekten av Q10, där de två tillskotten bör vara av god kvalitet med ett högt biologiskt upptag.

Irritabel tjocktarm är mycket vanligt och sjukdomen kännetecknas av smärta eller obehag i magen i kombination med varierande grad av diarré och förstoppning. Även om det kan finnas flera anledningar spelar kosten en stor roll. Det tyder också på att brist på vissa B-vitaminer, D-vitamin, magnesium, kalcium, järn och zink kan spela en roll. Dessutom kan strikta dieter i samband med själva sjukdomen leda till brist på näringsämnen. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Gastroenterology and Hepatology, där författarna kommer närmare in på näringsämnenas betydelse för matsmältningen.

Selen är viktigt för immunförsvaret, ämnesomsättningen, fertiliteten, cellernas skydd och andra vitala funktioner, vilket internationella näringsforskare nu har lagt mer fokus på. Det gäller även de nya Nordiska näringsrekommendationerna, där män och kvinnor nu ska inta 50 procent mer selen jämfört med tidigare rekommendationer. Samtidigt visar det sig att jordens seleninnehåll i Norden är ganska lågt, vilket återspeglas i såväl grödor som spannmål, som mejeriprodukter, ägg och kött. Därför har det nu blivit ännu svårare att få i sig tillräckligt med selen genom kosten enligt de nya rekommendationerna. Men hur mycket selen behöver vi egentligen?

Järnbrist orsakar framför allt blodbrist (anemi). Barn och tonåringar med blodbrist kanske inte har uppenbara symtom, men de är ofta bleka och trötta. Då barn med järnbrist också kan drabbas av nedsatt tillväxt är det mycket viktigt att de under hela uppväxten är välförsedda med detta mineral. Vi har lättast för att ta upp järn från animaliska källor och därför kan en renodlad växtbaserad kost lätt resultera i järnbrist. Detsamma gäller för intag av för många mejeriprodukter. Detta framgår bland annat av en ny artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics, där författarna kommer närmare in på varför det är så viktigt att barn får i sig tillräckligt med järn och hur brister kan åtgärdas.

D-vitamin har betydelse för de flesta celler i kroppen. D-vitamin spelar också en viktig roll vid förebyggandet av symtom och sjukdomar som kan uppstå efter menopausen – däribland benskörhet, muskelsvaghet, torra slemhinnor, humörförändringar, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Frontiers in Physiology. Samtidigt kommer författarna in på att utbredd brist på D-vitamin är ett förbisett hälsoproblem hos kvinnor efter menopausen, och att man bör eftersträva optimala nivåer i blodet under hela livet.