Skip to main content

Omega-3 gynnar kvinnor

Omega-3 gynnar kvinnorUnder de senaste åren har det funnits en tendens att skapa onödig rädsla för fett. Det har haft den tråkiga konsekvensen att många kvinnor inte får tillräckligt med viktiga fettsyror i kosten. Detta gäller särskilt de viktiga omega-3-fettsyrorna EPA och DHA. Eftersom vi inte kan bilda dem själva i kroppen är vi beroende av att få dem från utifrån. Av samma anledning är de lika viktiga som vitaminer och mineraler.

Kvinnor som inte äter fisk löper tre gånger högre risk att drabbas av hjärtsjukdomar. Ett stort danskt forskningsprojekt har visat att kvinnor i fertil ålder som inte äter fisk löper nästan tre gånger högre risk för hjärtsjukdom jämfört med dem som äter mest fisk. Den förebyggande effekten hos omega-3-fettsyror för hjärt-kärlsjukdomar beror på deras antikoagulerande och hjärtstabiliserande egenskaper (motverkar arytmi), samt deras förmåga att sänka blodets innehåll av fettämnen som triglycerider och till viss del kolesterol.

I allmänhet utgör omega-3 en viktig energikälla i kroppens celler. Fetter behövs också för kroppens förmåga att ta upp fettlösliga vitaminer samt för transport av en mängd olika signalämnen och slutligen bildandet av viktiga hormoner. Omega-3 ingår också i cellmembranen i hjärnceller, ögats celler och hudceller, och är viktig för dessa cellers funktion. Kvinnor med torr hud lider ofta brist på omega-3-fettsyror.

Ersättning eller tillskott

Det finns olika former av omega-3-fettsyror. De två viktigaste är eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA). Forskning har visat att det finns en mängd hälsofördelar med att ta tillskott med EPA och DHA.

Fria fettsyror

Triglycerider

Normal fiskolja förekommer i triglyceridform. Varje triglycerid består av en glycerolmolekyl som är sammankopplad med tre fettsyrekedjor.

Lipas och galla

Triglycerider digereras i tolvfingertarmen med hjälp av galla och lipas (ett matsmältningsenzym som bryter ned fett). Lipas och galla bryter ner fettsyrorna till glycerol. Triglyceriderna måste brytas ner till glycerol och fria fettsyror innan de kan tas upp i matsmältningen.

Fria fettsyror och tillskott

En preparat med fria fettsyror förutsätter inte närvaron av matsmältningsenzymer som lipas och galla. De fria fettsyrorna kan tas upp direkt från tarmen – även hos personer med nedsatt fettupptag, nedsatt gallblåsfunktion och/eller försvagad bukspottkörtel.

Eftersom fisk normalt betraktas som den rikaste källan till omega-3-fettsyror i kosten, är fiskoljetillskott perfekta som kompensation för lågt intag av fisk.

Var uppmärksam på följande när du köper fiskoljepreparat

Högkoncentrerad fiskolja

Omega-3 i form av fria fettsyror tas upp snabbt och effektivt i matsmältningen. Till skillnad från normal fiskolja (i triglyceridform) behöver fria fettsyror inte brytas ner av matsmältningsenzymer för att kunna tas upp i kroppen.

B-vitaminer sänker homocystein

Fiskolja med tillsatt B-vitamin (folsyra och B12) sänker kroppens innehåll av homocystein. Homocystein är en naturligt förekommande men giftig aminosyra, som bildas som en avfallsprodukt under ämnesomsättningsprocesserna i kroppen. Folsyra och B12-vitamin kan omvandla homocystein till hälsosamma aminosyror. Ett förhöjt innehåll av homocystein i blodet ökar risken för åderförkalkning och benskörhet. Forskning har visat en god synergieffekt mellan dessa två B-vitaminer och omega-3, som båda kan minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar.

Rätt fettsyrebalans mellan omega-3 och omega-6

För mycket omega-6 i kosten har en främjande effekt på inflammation i kroppen. Å andra sidan kan en bra balans mellan omega-6 och omega-3 minska risken för en mängd symtom och sjukdomar, som särskilt drabbar kvinnor. Dessa gäller bland annat fetma, reumatiska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, astma, eksem, typ 2-diabetes, menstruationsproblem och bröstcancer.

Detta beror på att omega-3-fettsyror ingår som ”byggstenar” i vissa signalämnen som kallas eikosanoider, och som hämmar de inflammatoriska processer som ligger till grund för de så kallade livsstilssjukdomarna. Den typiska kosten i västvärlden innehåller ända upp till 15 gånger mer omega-6 än omega-3 (15:1). Den optimala fördelningen mellan de två typerna av fettsyror är ännu inte helt klargjord, men forskning visar att kvinnor helst bör eftersträva en kost med ett omega-6/omega-3-förhållande på 4:1, och kanske ända ner till 2,5:1 för att effektivt kunna förebygga de olika sjukdomarna.

Fiskolja under graviditeten

I samband med graviditet förekommer det ett ökat behov av omega-3-fettsyror (särskilt DHA) hos både fostret och modern. Det är särskilt viktigt under de sista tre månaderna av graviditeten, då barnet behöver 30–45 mg DHA dagligen från modern för normal hjärn- och synutveckling.

Under amningsperioden är barnet fortfarande beroende av DHA från bröstmjölken. Eftersom många kvinnor inte får tillräckligt med omega-3 från kosten, rekommenderas det att de tar tillskott med fiskolja både under graviditeten och amningsperioden. Det säkerställer inte bara en normal utveckling av barnets hjärna och syn, det bidrar också till att säkra modern tillräckligt med DHA för sitt eget behov.

Gravida och ammande varnas för att äta för mycket fisk (särskilt fet fisk), eftersom de kan innehålla kvicksilver och andra miljögifter som dixoxiner och PCB.

Dosering för gravida

Gravida och ammande kvinnor rekommenderas att äta 200 mg DHA dagligen för att stödja barnets tillväxt och utveckling samt täcka moderns eget behov. Tillskottet ska tas som supplement till den normala rekommendationen på 250 mg EPA + DHA dagligen.

Fiskolja och övervikt

Jämförande studier utförda i ett antal europeiska länder visar att kvinnor med det lägsta fettintaget är mest benägna att bli överviktiga, medan förhållandet är tvärtom för kvinnor med det högsta fettintaget. Ett liknande förhållande har inte observerats hos män i Europa.

Men vem står bakom detta uttalande? Det är läkaren Walter C. Willet, som skriver detta i sin bok ”Eat, drink and be healthy. The Harvard Medical School Guide to Healthy Eating”. Walter Willet är professor i epidemiologi och näring vid Department of Nutrition, Harvard School of Public Health. Han är också professor i medicin vid Harvard Medical School.