Danskarna har blivit världsmästare på att äta godis

- vilket bidrar till övervikt, diabetes och andra livsstilssjukdomar

Danskarna äter i genomsnitt 12,3 kilo godis per år, och ligger i topp med Sverige när det gäller högsta konsumtion i världen. Det visar en undersökning från Euromonitor, som har granskat godisintaget i 100 länder. Det ohälsosamma världsmästerskapet har allvarliga hälsokonsekvenser som i första hand påverkar blodsockret, energinivån och koncentrationen. På lång sikt kan det leda till beroende efter snabba energifixar och bidra till dåligt immunförsvar, insulinresistens, övervikt, diabetes, matsmältningsproblem och andra livsstilssjukdomar. Vi får heller inte glömma allt socker som gömmer sig i olika livsmedel. Ett nytt forskningsprojekt ämnar nu utveckla metoder som ska hjälpa barnfamiljer till en hälsosammare vardag. I det följande kan du läsa mer om hur skadligt det är att äta för mycket socker, och vad du själv kan göra för att stabilisera ditt blodsocker med en optimal energifördelning och spårämnet krom.

Suget efter sötsaker börjar egentligen när spädbarnet får mjölksocker genom amningen eller flaskmjölk. Situationen förknippas med trygghet, närkontakt och produktionen av lyckoämnen som oxytocin och endorfiner. Mat och känslor är alltså nära förbundna, och i barnfamiljer fortsätter fredagsgodiset att vara likställt med närhet och mys. Vi är i allmänhet bra på att njuta av godis, choklad, kakor, läsk och andra tomma kalorier när vi är tillsammans eller ensamma. Vi gillar också att njuta av alkohol, som också är en form av socker. Men det är en helt annan historia.

Världsrekordet: Så mycket godis, choklad och läsk konsumeras

Danskarna äter 6,6 kilo godis varje år, och när chokladen tillkommer blir den 12,3 kilo per år. Och svenskarna äter hela cirka 15 kilo per år. Amerikanerna äter i jämförelse ungefär hälften, och italienarna knappa 1,8 kilo. Samtidigt måste man komma ihåg att det handlar om genomsnitt, och att godisvanorna hos exempelvis danska barn och ungdomar har ökat med upp till 25 procent från 2005 till 2013.
Danskarna dricker också mer läsk, och sedan 2012 har försäljningen ökat med 24 procent, vilket innebär att vi i genomsnitt dricker 87 liter per år. Här tillkommer dessutom intaget av saft, som innehåller precis lika mycket socker.
Samtidigt bör det betonas att det handlar om genomsnittliga intag, och att det finns många som äter mycket mer än de aktuella mängderna.
Detta är en katastrofal utveckling, eftersom fler och fler blir både överviktiga och får diabetes. Eftersom sockermissbruket resulterar i våldsamma fluktuationer i blodsockret kan det också leda till hyperaktivitet och efterföljande trötthets- och koncentrationsproblem, som hos barn och ungdomar går ut över inlärningen i skolan. Dessutom finns det en risk för nedsatt motståndskraft, matsmältningsproblem, karies och benskörhet tidigare i livet.

Ny medvetenhet om mys, godis och läsk

Undersökningen från Euromonitor utgör nu basen för ett nytt forskningsprojekt, där syftet är att utveckla nya metoder som ska hjälpa barnfamiljer till en sundare vardag. Det är Danmarks tekniska universitet och frisk- och hälsotandvård i Hvidovre Kommun som står bakom projektet ”Är du för söt?”,  som riktar sig till barnfamiljer i klass 0–3.
I första hand är projektets mål att minska 100 Hvidovre-familjers intag av socker med minst 25 procent. Det handlar också om att kunna njuta på andra sätt, utan att det alltid måste inkludera godis, kakor eller läsk.

Vad händer egentligen när sockret går in i blodet som en tsunami?

När vi har intagit olika kolhydrater som bröd, potatis, pasta, juice, chips eller socker bryts de ner till glukos, som tas upp i blodet som blodsocker.
Bukspottkörteln producerar sedan hormonet insulin, som stänger in blodsockret i cellerna, så att de får lite energi. Eftersom det finns en begränsning på mängden glukos som kan cirkulera i blodet samt på hur mycket vi kan lagra, är det viktigt att omvandla bränslet på ett optimalt sätt som säkrar ett stabilt blodsocker i flera timmar.
Men när vi konsumerar en påse med godis, en läsk eller andra snabba kolhydrater rasar glukosen in i blodomloppet som en tsunami, och bukspottkörteln producerar stora mängder insulin. Vi får snabb energi, men blodsockret faller lika snabbt igen, och när det är lågt tappar vi lätt karaktärsstyrka och frestas igen av de snabba energifixarna.
Med tiden kan för mycket socker och andra snabba kolhydrater öka risken för insulinresistens, då cellernas förmåga att ta upp blodsocker minskas. Som ett resultat av detta producerar bukspottkörteln ännu mer insulin av dålig kvalitet, och den förhöjda insulinnivån är hälsofarlig eftersom den bland annat kan medföra:

• Bristfällig förbränning av blodsocker (glukos).
• Trötthet, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och många andra symtom när cellerna saknar energi.
• Onormalt behov av snabba kolhydrater och annan stimulantia.
• Viktökning och/eller mer magfett.
• Icke-alkoholorsakad fettlever (som alltså beror på för många kolhydrater).
• Levern bildar för många triglycerider och LDL-kolesterol.
• Insulinresistens och metaboliskt syndrom, som är förstadium till typ 2-diabetes.
• Typ 2-diabetes.
• Tendens till inflammationer, som är den röda tråden i de flesta livsstilssjukdomar.

Krom bidrar till regleringen av blodsockret

När vi har ätit eller druckit bör blodsockret som nämnts stängas in i cellerna, och insulinet fungerar här som en nyckel. Det visar sig dessutom att insulinet fungerar mycket bättre när det är bundet vid en särskild kromförening, eftersom det då kan låsa in mer blodsocker i cellerna. Det kan jämföras med att köra bil längre på en och samma liter.
Krom bildar alltså grunden för ett optimalt glukosupptag, stabilt blodsocker, längre mättnadskänsla och ett minskat behov av överflödiga kalorier.

Kromkällor och varför socker kan medföra krombrist

Krom finns i olika matvaror som mandel, bönor, nötter, fisk, kött, ägg och öljäst. Men den moderna raffinerade kosten bidrar bara med små mängder.
När vi intar för mycket socker, och blodsockret faller för snabbt, utsöndras omkring 20 procent av blodets krom i urinen. Därför dräneras kroppen på krom, och det kan lätt bli en ond cirkel eftersom insulinet då fungerar sämre.

Tillskott med kromjäst har den bästa effekten på blodsockret

Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har dragit slutsatsen att kromtillskott i form av kromjäst har ett upptag i kroppen som är upp till 10 gånger högre än de syntetiskt framställda kromprodukter som baseras på pikolinat och klorid.

Sammanfattning av råd för att reglera blodsockret

De energigivande ämnena i maten kommer från kolhydrater, fetter och protein. Som nämnts har kolhydraterna en direkt effekt på blodsockret, och under normala omständigheter förbränner hjärnan och nervcellerna bara kolhydrater i form av glukos. Men hjärtat, musklerna och andra celler förbränner också fett och protein. Ja, fett är faktiskt den viktigaste energikällan när vi vilar och har intagit fett genom kosten.
Därför har många människor med ett instabilt blodsocker glädje av en annan energifördelning med färre kolhydrater samt mer protein och fett i god kvalitet. På detta sätt bör en huvudmåltid mätta i minst 4–5 timmar, så att energin inte sjunker helt och man frestas av tomma kalorier. Det är i övrigt en myt att vi måste inkludera mellanmål för en hälsosam kost, men det är givetvis okej att äta mellanmål ändå. I det följande kommer en liten sammanfattning.

Referenser

Aleksandar Josevski. Danskerne er verdensmestre i slik. TV2 nyheder 18. september 2019

EFSA: Scientific Opinion on ChromoPrecise cellular bound chromium yeast added for nutritional purposes as a source of chromium in food supplements and the bioavailability of chromium from this source. EFSA Journal 2012

Huang H et al Chromium supplementation for adjuvant treatment of type 2 diabetes mellitus: Results from a pooled analysis. Molecular Nutrition Food Research 2017 and 2018

https://nyheder.tv2.dk/samfund/2017-04-01-80-procent-af-danskernes-sukkerindtag-kommer-fra-mellemmaaltider

https://livsstil.tv2.dk/kropogsundhed/2014-07-02-så-meget-sukker-spiser-danskerne

https://www.bt.dk/motion/din-mad-er-proppet-med-skjult-sukker-laer-at-gennemskue-varedeklarationerne

Pernille Lund. Sådan får du styr på dit blodsukker og din vægt. Ny videnskab 2013