Fiskolja och probiotika motverkar en låg grad av kronisk inflammation

- vilket är problematiskt vid åldringsprocesser, övervikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar

En låg grad av kronisk inflammation har en negativ inverkan på hälsan, då den bombarderar kroppen med fria radikaler som skadar celler och vävnader. En låg grad av kronisk inflammation är förbunden med åldringsprocesser, övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem. Vid infektioner föreligger det också en risk för att immunförsvaret överreagerar med hyperinflammation, så att man blir särskilt sårbar. Det visar sig nu att tarmfloran påverkar immunförsvaret. Följaktligen finns det några tarmbakterier som främjar inflammation, medan andra tarmbakterier hämmar inflammationer. Fiskolja hämmar också inflammation genom andra mekanismer. Därför kan tillskott med nyttiga tarmbakterier, även kallade probiotika, samt fiskolja öka tarmflorans diversitet och sammantaget hämma skadliga inflammationer. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients. Man bör också vara välförsedd med D-vitamin.

Akut inflammation är en normal och livsviktig respons när immunförsvaret ska bekämpa infektioner eller läka sår. Det föregår ett nära samarbete mellan proinflammatoriska markörer, vita blodkroppar och antikroppar, som bör gå målinriktat och effektivt till väga. När infektionen har bekämpats och cellskadorna läkt, bör immunförsvaret gå tillbaka. Ändå händer det ofta att immunförsvaret felprogrammeras, så att en låg grad av kronisk inflammation uppstår. Det märks inte direkt, men närvaron av proinflammatoriska markörer och fria radikaler kan på sikt skapa grogrund för utvecklingen av en lång rad kroniska sjukdomar, som omfattar hjärt-kärlsjukdomar, insulinresistens, typ 2-diabetes, demens och cancer.
Låga nivåer av kronisk inflammation kan bero på akuta infektioner, autoimmuna reaktioner, övervikt, åldringsprocesser, miljöpåverkan och inte minst på att immunförsvaret har felprogrammerats. Detta kan bero på både störningar i tarmfloran och brist på näringsämnen.

Tarmflorans inverkan på inflammationer

Tarmfloran hyser miljardtals mikroorganismer som har avgörande betydelse för vår matsmältning samt vår fysiska och mentala hälsa. De olika bakterierna interagerar med varandra, med epitelcellerna och med de många immuncellerna i tarmslemhinnan för att upprätthålla en balans i den immunologiska responsen. Tarmflorans bakterier bildar också vitaminer, neurotransmittorer och andra ämnen som har betydelse för nervsystemet och ämnesomsättningen.
Därför är det mycket viktigt att tarmfloran har en stor diversitet och att det finns en slags balans. Vissa arter kan nämligen orsaka stora skador om de förökar sig för mycket eller sprider sig. Följaktligen hänger en låg grad av kronisk inflammation samman med obalans i tarmfloran.
I detta avseende kan vissa bakterier i tarmfloran (enterobakterier) i sig själva initiera inflammation genom att frigöra lipopolysackarider, LPS, från sina membran. LPS får immuncellerna att reagera mycket kraftigt genom att bilda kaskader av proinflammatoriska cytokiner. Inflammationer i tarmen kan inte bara orsaka lokal skada, utan också orsaka läckande tarm (leaky gut), vilket gör att man blir överkänslig för vissa livsmedel. Detta kan sedan främja inflammationer på andra ställen i kroppen.
Obalans i tarmfloran, frisättning av LPS och åtföljande inflammationer ökar också risken för att man bli överviktig och utvecklar diabetes.
Antibiotika, ohälsosam ensidig kost, för mycket socker samt brist på fiber och andra näringsämnen bidrar till att tränga undan de välgörande bakterierna och gynnar de skadliga bakterierna, så att tarmfloran hamnar ur balans.
Å andra sidan kan tillskott med välgörande bakterier öka tarmflorans diversitet, tränga undan de skadliga bakterierna och därigenom minska inflammationer.
Laktobaciller (mjölksyrabakterier), som främst finns i tunntarmen, och bifidobakterier, som främst finns i tjocktarmen, hör till de nyttiga probiotiska bakterierna som kan förebygga en låg grad av kronisk inflammation orsakad av LPS från de skadliga enterobakterierna. Detta kan samtidigt bidra till att rensa hela tarmslemhinnan och förebygga läckande tarm.
På sikt är det samtidigt viktigt att ha en sund, grov och grön kost, där man matar de välgörande bakterierna med fibrer som har prebiotiska egenskaper – däribland inulin och betaglukaner. Fermenterade grönsaker som surkål och kimchi har också en gynnsam effekt på tarmfloran via innehållet av mjölksyrabakterier, som fungerar som probiotika.

Omega-3-fettsyror från fiskoljor hämmar också inflammationer

Det har länge varit känt att omega-3-fettsyror hämmar inflammation. Det är särskilt omega-3-formerna EPA och DHA som finns i fiskolja, och de verkar genom att hämma vissa proinflammatoriska markörer som CRP (C-reaktivt protein), TNF (tumörnekrosfaktor) och interleukiner.
Omega-3-fettsyrorna har också en betydelse för hjärnan och humöret. Dessutom ett antal metaboliska processer i fettvävnaden, som inkluderar lagring av mindre fett och bildandet av lipokiner, som också hämmar inflammation.
Samtidigt har omega-3-fettsyrorna en positiv effekt på insulinproduktionen och blodsockret.
Och de kan i sig själva påverka tarmfloran i en positiv riktning som en form av prebiotika genom att öka diversiteten. Därför är det lämpligt att äta fet fisk som sill och vildlax från rena fiskevatten.
Tillskott med 320 mg EPA och 200 mg DHA (cirka ett gram fiskolja) per dag i 24 veckor till en grupp med typ 2-diabetes, visade till exempel en positiv effekt på deras midjemått, sockermetabolism, leptinnivåer (mättnadshormon) och andra parametrar.
I vissa fall bör man inta större mängder omega-3 om man vill hämma inflammation, och det kan vara upp till 2–4 gram per dag, eller så man får cirka 700–1 200 mg EPA. Detta framgår av produktdeklarationerna.

Synergieffekt mellan probiotika och fiskolja

Det finns växande bevis för att kombinationen av probiotika och fiskolja har en bättre effekt än om tillskotten skulle getts ensamma. Man antar således att strategin som kan reglera och manipulera tarmfloran i en gynnsam riktning, i kombination med den strategi som normaliserar immunförsvaret i högre grad, kan förebygga eller förhindra en låg grad av kronisk inflammation som är involverad i åldringsprocesser, typ 2-diabetes, övervikt och många andra kroniska sjukdomar.
När man väljer tillskott med probiotika bör man se till att bakterierna överlever passagen till tunn- och tjocktarmen, så att de kan fästa sig och bilda kolonier. Dessutom bör kosten vara mångsidig och innehålla fördelaktiga fibrer som matar dessa bakterier.
Fiskolja bör uppfylla myndigheternas krav på peroxidvärde och föroreningar.

Obs! Kom också ihåg att få i dig tillräckligt med D-vitamin, som har andra antiinflammatoriska egenskaper. Under vinterhalvåret står solen på våra breddgrader för lågt för att vi själva ska kunna bilda det, och därför behöver vi starkare tillskott.

Referenser

Ashley N. Hutchinson et al. The Potential Effects of Probiotics and ώ-3 Fatty Acids on Chronic Low-Grade Inflammation. Nutrients 2020

Susan Harris. Vitamin D and Inflammation. Jean Mayer. USDA Human Nutrition Research Center on Aging at Tufts University