D-vitaminnivån förutsäger risken för kirurgiskt avlägsnande vid inflammatoriska tarmsjukdomar

Det har förekommit lovande resultat vid behandling av inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom med D-vitamintillskott. Men det har saknats uppgifter gällande D-vitaminnivån i blodet och prognosen för dessa patienter. En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Surgery klargör att blodets nivå av D-vitamin har ett direkt samband med risken för kirurgiskt avlägsnande av sjuka tarmdelar.

Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar kallas även IBD (Inflammatory Bowel Diseases) och i svåra fall görs kirurgiska ingrepp med borttagning av tarmdelar samt stomi. De senaste åren har det funnits ett ökande fokus på D-vitamin vid förebyggande och behandling. Detta eftersom D-vitamin påverkar tarmhälsan på flera parametrar och eftersom brist är vanligt.
Som något nytt ville en grupp forskare undersöka huruvida nivån av D-vitamin i blodet kan förutsäga risken för kirurgiska ingrepp och avlägsnande av delar av tarmen. Forskarna inhämtade därför data från brittiska UK Biobank, som har samlat in ett stort antal studier om befolkningens näring och hälsa. Den nya studien omfattade 5 474 patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och information om deras D-vitaminnivå i blodet. Uppgifter om patienternas kirurgiska ingrepp och avlägsnande av tarmdelar erhölls via nationella patientregister.
Under en uppföljningsperiod på drygt 13 år visade det sig att 513 av patienterna genomgick kirurgiska ingrepp. Det visade sig också att patienter som inte led brist på D-vitamin löpte en minskad risk för detta. Detta samband var mest signifikant i samband med ulcerös kolit. Forskarna drar därför slutsatsen att brist på D-vitamin är en riskfaktor för kirurgiska ingrepp hos patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar.
Den nya studien ligger i linje med tidigare studier. Sammantaget tyder det på att D-vitaminbrist ökar risken för inflammatoriska tarmsjukdomar och andra inflammationssjukdomar.

Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är främst förbundna med:

• Ett rubbat immunförsvar.
• Obalanser i tarmfloran, även kallat dysbios.
• Strukturella förändringar i tarmslemhinnan.
• Genetiska faktorer.

D-vitaminets betydelse för immunförsvaret och tarmfloran

Majoriteten av vårt immunförsvar finns i tarmen, där det ska förstöra skadliga mikrober och gifter från maten och bidra till att hålla styr på den enorma tarmfloran.
I detta sammanhang är D-vitamin av avgörande betydelse för det medfödda immunförsvaret och det förvärvade immunförsvaret, som är mer specialiserat och bildar antikroppar. D-vitamin ingår dessutom i regleringen av de inflammatoriska processerna och främjar den viktiga balansen i tarmfloran.

Varför är D-vitaminbrist utbrett vid inflammatoriska tarmsjukdomar?

Den högtstående sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, som vi bildar i huden. Och de inflammatoriska tarmsjukdomarna är vanligast på de nordliga breddgraderna med sparsam sol. Inomhuslivsstil, solskyddskrämer, åldringsprocesser, mörk hy, genetiska faktorer och övervikt kan ytterligare försämra den egna produktionen av D-vitamin. Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar kan dessutom ha svårt att ta upp D-vitamin från källor som fet fisk, ägg, torskrom och feta mejeriprodukter. Dessutom kan behandling med binjurebarkhormoner och kolesterolsänkande statiner hämma utnyttjandet av D-vitamin.

Rekommendationer för D-vitamin och den optimala nivån i blodet

De officiella dagliga rekommendationerna för D-vitamin, RI, är ganska lågt satta på 5–20 mikrogram. Men det finns ingen garanti för att dessa rekommendationer optimerar blodets innehåll av D-vitamin, som bör ligga på över 75 nmol/l och helst runt 100–120 nmol/l.
Flera studier visar att behovet av D-vitamintillskott är individuellt och bland annat beror på solexponering, hudfärg, gener och BMI. För de flesta kommer ett dagligt D-vitamintillskott på 50 mikrogram att optimera blodets innehåll av vitaminet. Det finns även starkare tillskott på marknaden med upp till 100 mikrogram, vilket anses vara den övre gränsen för dagligt intag.

Referenser:

Lintao Dan et al. Circulating 25-hydroxyvitamin D concentration can predict bowel resection risk among individuals with inflammatory bowel disease in a longitudinal cohort with 13 years of follow-up. International Journal of Surgery. 2024

Antonia Topalova-Dimitrova et al. Lower vitamin D levels are associated with the patogenesis of inflammatory bowel diseases. Medicine. 2023

Gominak SC. Vitamin D deficiency changes the intestinal microbiome reducing B Vitamin production in the gut. The resulting lack of pantothenic acid adversely affects the immune system, producing a “pro-inflammatory” state associated with atherosclerosis and autoimmunity. Med Hypotheses 2016