D-vitaminets effekt på skleros och andra autoimmuna sjukdomar

Skleros, ledgångsreumatism, vissa tarminflammationer och många andra sjukdomar tillhör de autoimmuna sjukdomar vid vilka immunförsvaret överreagerar och angriper kroppens egna vävnader. Forskare från University of Edinburgh i Skottland har nu avslöjat hur D-vitamin reglerar immunförsvaret. Därför kan D-vitamin ha en positiv effekt på autoimmuna sjukdomar som skleros. Men det kräver att vi på våra breddgrader får tillräckligt med D-vitamin från den högtstående sommarsolen och tillskott på vintern. Det är dessutom problematiskt att övervikt ökar risken för både D-vitaminbrist och skleros. Och att brist på magnesium gör det svårt att aktivera D-vitaminet.

Det är ingen slump att fler människor har skleros på de nordliga breddgraderna. Detta då en väsentlig orsak är brist på D-vitamin, som vi bara kan bilda från den högtstående solen under sommarhalvåret. Och inomhuslivsstil ökar risken ytterligare. Det är allmänt känt att D-vitamin har betydelse för benen. Men det får inte överskugga att alla kroppens celler har receptorer för D-vitamin, och att det reglerar en mängd gener och biokemiska processer. Så även om de officiella rekommendationerna, RI, kan förebygga benskörhet, tyder det nu på att våra verkliga behov är större när det gäller förebyggandet av en mängd sjukdomar, däribland autoimmuna.

D-vitamin påverkar immunförsvarets dendrit- och T-celler

Forskare vid Edinburghs universitet fokuserade på hur D-vitamin påverkar kroppens immunsystem – närmare bestämt dendritcellerna. Dessa är några specialiserade vita blodkroppar som finns på huden och de inre ytorna i näsan, lungorna, magen och tarmen. Dendritcellerna tillhör följaktligen immunförsvaret utposter, och de utsätter antigener från bakterier och andra främmande ämnen för immunförsvarets T-celler, som går till attack.
Hos friska personer spelar T-cellerna följaktligen en viktig roll i kampen mot infektioner. Men T-cellerna är också några aggressiva vita blodkroppar som bör hållas i schack.
Hos personer med skleros och andra autoimmuna sjukdomar visar det sig nämligen att T-cellerna går för våldsamt fram, vilket gör att de orsakar kroniska inflammationer och vävnadsskador.

D-vitamin hämmar det överaktiva immunförsvaret vid autoimmuna sjukdomar

Genom att studera de vita blodkropparna hos möss och människor fann forskarna att D-vitamin får dendritcellernas yta att producera mer av en molekyl som heter CD31, och det är denna molekyl som hämmar eller reglerar aktiveringen av T-cellerna.
Forskarna observerade mer konkret hur CD31 förhindrade de två celltyperna från att upprätthålla kontinuerlig kontakt, och att detta hämmar det överaktiva immunförsvaret.
Enligt forskarna kastar denna upptäckt nytt ljus över hur D-vitamin reglerar immunförsvaret. På detta sätt har D-vitamin ett positivt inflytande vad gäller förebyggande och som led i behandling av autoimmuna sjukdomar som skleros. Men det kräver att vi får tillräckligt med D-vitamin hela livet, och att vi kan aktivera det.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers of Immunology.

D-vitaminbrist och övervikt ökar risken för skleros – särskilt hos barn

Risken för att drabbas av skleros ökar också i samband med övervikt – och barn är särskilt utsatta. Detta framgår av en tidigare studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Neurology. För att förhindra skleros bör man därför lägga större fokus på viktreglering, och åtminstone se till att vara välförsedd med D-vitamin under hela året och livet. Dessutom bör olika kampanjer som varnar för solen och rekommenderar solskyddsfaktor samtidigt informera både barn och vuxna i att de måste få tillräckligt med D-vitamin på annat sätt.

Visste du att övervikt ökar behovet av D-vitamin?

Officiella rekommendationer för D-vitamin och våra verkliga behov

Referensintag, RI, för vuxna är 5 mikrogram. Många forskare hävdar nu att det verkliga behovet är mycket högre än RI, och rekommendationerna för vuxna varierar från 30 till 100 mikrogram dagligen. Det är lätt att bilda 30–100 mikrogram under en bra sommardag. Det är dock svårare att bilda D-vitamin om man har mörk, gammal eller tunn hud. Överviktiga och diabetiker har också svårare för att bilda och utnyttja vitaminet.
Under vinterhalvåret finns det under alla omständigheter ett behov av tillskott, eftersom en vanlig hälsosam kost bara bidrar med begränsade mängder.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja.

Utnyttjande av D-vitamin beror på magnesium och ålder

Som nämnts bildar vi D-vitamin i huden med hjälp av solljuset. Det är dock bara ett förstadium, som kallas kolekalciferol, och som finns i tillskott. Därefter beror förmågan att använda vitaminet på flera faktorer. För D-vitaminet måste först omvandlas i levern till 25-hydroxyvitamin D3, som mäts i blodet, och därefter till en aktiv form i njurarna. Dessa enzymprocesser kräver magnesium. Brist på magnesium kan alltså medföra att vi inte kan utnyttja D-vitamin från sol eller tillskott tillräckligt väl. Så även om man får tillräckligt med sol och D-vitamin kan man lätt hamna i underskott av aktivt D-vitamin.

Referenser

Louise Saul et al. 1,25-Dihydroxyvitamin D3 Restrains CD4 T Cell Priming Ability of CD11c Dendritic Cells by Upregulations Expression of CD31. Frontiers of immunology.

University of Edinburgh. Vitamin D study sheds light on immune system effects. ScienceDaily. 2019

Magdalena Kegel. Obesity and Poor Vitamin D Levels Tied to Risk of Childhood MS in Study. 2017

Gerry K. Schwalfenberg and Stephen J. Genuis. The Importance of Magnesium in Clinical Healthcare. Scientifica (Carro) 2017