Skip to main content

Astma hos barn kan orsakas av brist på D-vitamin och magnesium

- samt för mycket socker

Astma hos barn kan orsakas av brist på D-vitamin och magnesiumAllt fler barn drabbas av astma, vilket är förknippat med en försämrad livskvalitet. Kosten har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen, och det tyder på att för mycket socker från frukostflingor, läsk, godis och andra källor ökar risken. Brist på D-vitamin och magnesium, som är vanligt förekommande, ökar också risken. Detta enligt en artikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition. Så varför ökar socker risken för astma? Och hur kan D-vitamin och magnesium bidra till att skydda mot sjukdomen?

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som kännetecknas av kronisk inflammation i lungorna, förträngda luftrör och symtom som andnöd, hosta och tryck över bröstet. Det föreligger också en större risk för trötthet och dålig sömn på grund av symtomen. Dessutom är astmatiker mer sårbara för luftvägsinfektioner, som i sig kan utlösa ett anfall.
Cirka 300 miljoner människor världen över lider av astma, varav en stor andel är barn. Det är allmänt känt att tobaksrök och andra luftföroreningar kan öka risken. Det är också känt att en hälsosam och balanserad kost kan minska risken genom att förbättra immunförsvaret och tarmfloran.
I den nya studien ville forskarna undersöka sambandet mellan utvecklingen av astma och kostens innehåll av näringsämnen. Forskarna använde sig av en analysmetod som kallas mendelsk randomisering (MR), som undersöker genetiska varianter och olika miljöpåverkningar. För att göra detta inhämtade forskarna data från olika databaser som FinnGen och GWAS. Forskarna tittade också på kostens innehåll av:

  • Makronäringsämnen (kolhydrater, fett, protein och raffinerat socker)s
  • Vitaminer (A, B6, folsyra, B12, C, D och E)
  • Mineraler (kalcium, magnesium, koppar, selen, zink, järn, fosfor)
  • Särskilda antioxidanter (lykopen, betakaroten).

Studien visade att det fanns ett omvänt samband mellan sockerintag och risken för att utveckla astma hos barn. Det betyder med andra ord att ju mer socker ett barn får i sig från frukostflingor, godis, läsk, fruktjuicer, kakor, ketchup och andra dolda källor, desto högre är risken att barnet utvecklar astma. Studien visade också att låga nivåer av D-vitamin och magnesium i blodet ökar risken för astma.

Varför är socker så ohälsosamt?

Socker hör till de raffinerade, tomma kalorierna utan mikronäringsämnen som vitaminer och mineraler. När kroppen ska omvandla dessa kalorier till energi måste den hämta olika vitaminer och mineraler för de många enzymprocesserna från andra ställen. Detta kan bland annat leda till brist på magnesium, som har många funktioner i kroppen.
Ett stort intag av snabba kolhydrater som socker gör också att blodsockret och insulinnivån stiger dramatiskt, med risk för att mer magnesium utsöndras i urinen.
Dessutom kan socker påverka tarmfloran och immunförsvaret negativt.

Hur skyddar magnesium mot astma?

Magnesium, som är ett av de mineraler vi behöver mest av, ingår i mer än 300 enzymprocesser som påverkar energiomsättningen och den allmänna hälsan. Magnesium har också betydelse för bland annat immunförsvaret och regleringen av de inflammatoriska processer som bland annat är involverade vid astma.
En annan mycket viktig funktion är att magnesium reglerar kroppens fördelning av kalcium, så att det mesta av kalciumet lagras in i skelettet och cellerna i luftvägarna, och så att andra mjukvävnader förblir nästan tomma på kalcium. Om det föreligger en brist på magnesium och för mycket kalcium strömmar in i dessa celler blir de följaktligen överstimulerade och stressade. Det föreligger också en risk för att tillståndet medför kronisk inflammation. Av samma anledning bör astmatiker vara särskilt uppmärksamma på att upprätthålla någon form av balans mellan kalcium och magnesium, eftersom för mycket kalcium från mejeriprodukter och tillskott i kombination med för lite magnesium ökar risken för inflammatoriska tillstånd i luftvägarna och astmaanfall. Magnesium anses därför vara en kalciumantagonist. Magnesium har dessutom betydelse för att vi ska kunna aktivera den form av D-vitamin som vi bildar utifrån solen eller får genom tillskott.
Goda källor till magnesium är havregryn och andra fullkornsprodukter, nötter, kärnor, avokado, kål och andra grönsaker. Det dagliga behovet för barn, RI, är satt till 85 mg. RI för barn över 11 år och vuxna är satt till 375 mg.

Hur skyddar D-vitamin mot astma?

D-vitamin stöder bland annat immunförsvaret genom att angripa virus, bakterier, svampar och toxiner. Dessutom bidrar D-vitamin till att reglera de inflammatoriska processerna, så att de inte tar över och blir kroniska. Med andra ord skyddar D-vitamin mot både luftvägsinfektioner och den kroniska inflammation i luftvägarna som leder till utveckling av astma.
En metaanalys från Queen Mary University i London (QMUL) har tidigare visat att tillskott med D-vitamin (25–50 mikrogram per dag) i kombination med vanlig astmamedicinering kan halvera risken för att ett astmaanfall ska kräva sjukhusinläggning. Tillskott med D-vitamin minskade också patienternas behov av behandling med binjurebarkhormoner, som är förbundet med många biverkningar.
D-vitaminbrist är särskilt vanligt förekommande på nordliga breddgrader eftersom solen står för lågt under vintermånaderna för att vi ska kunna producera det själva. Dessutom smörjs många barn in med så mycket solskyddsmedel att de inte kan bilda tillräckligt med D-vitamin. Därför bör man inte vara rädd för solen, även om man bör undvika att bränna sig. Livsmedelsverket rekommenderar att barn upp till 4 års ålder tar tillskott med D-vitamin året runt. Man bör dessutom ta tillskott året runt om man inte får tillräckligt med sol eller har mörk hy.
De officiella rekommendationerna för D-vitamin är dock ganska låga för barn och vuxna (5–10 mikrogram), och det har visat sig att astmapatienter skulle ha nytta av starkare tillskott för att påverka immunförsvaret och kronisk inflammation i luftvägarna.
I detta avseende har Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) fastställt en övre gräns för dagligt intag av D-vitamin, som ligger på 25 mikrogram för spädbarn, 50 mikrogram för barn (1–10 år) och 100 mikrogram för äldre barn och vuxna. Det är inte mer än vad de flesta med vit hy kan bilda en solig sommardag i ljusa kläder.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja.

Referenser:

Liang Luo et al. Dietary intake, antioxidants, minerals and vitamins in relation to childhood asthma: a Mendelian randomized study. Frontiers in Nutrition. 2024

Nicola Veronese et al. Effect of Magnesium Supplementation on Inflammatory Parameters: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Nutrients 2022.

David A Jolliffe et al. Vitamin D supplementation to prevent asthma exacerbations: systematic review and meta-analysis of individual participant data. The Lancet Respiratory Medicine 2017


 

  • Skapad