Brist på D-vitamin under graviditeten och de första levnadsåren ökar risken för astma och allergi

Över hela världen ökar förekomsten av astma och allergier hos små barn. Detsamma gäller brist på D-vitamin hos gravida och nyfödda. Eftersom D-vitamin är viktigt för ett normalt immunförsvar på flera områden, har en forskargrupp från Nederländerna tittat närmare på sambandet i en översiktsartikel. Forskarna drar slutsatsen att en adekvat nivå av D-vitamin i blodet under graviditet och de tidiga levnadsåren kan minska risken för att utveckla astma och allergier. Forskarna fann också att tillskott med D-vitamin kan minska sjukdomsbördan från dessa utbredda sjukdomar. Den nya studien har publicerats i Nutrients.

Förekomsten av astma och allergier har stigit oroväckande mycket de senaste årtiondena. Speciellt i västvärlden, vilket omfattar Europa, USA och Australien. Bland yngre barn har förekomsten av allergier fördubblats. I Europa antas det att allergidiagnoser och behandling kostar mer än 25 miljarder euro om året.
Eftersom allergier är förbundna med många symtom som astma, hösnuva, eksem, irriterade ögon, diarré och i värsta fall livshotande anafylaktisk chock, har det enorma hälsomässiga och socioekonomiska kostnader. Enligt rapporten State of the World Allergy antas det att cirka 25 procent av befolkningen i västvärlden nu har utvecklat någon form av allergi, däribland livsmedelsallergi. Därför bör den vetenskapliga forskningen sikta mer på att hitta orsaken till denna explosion, eftersom det inte är tillräckligt att behandla symtomen.

Syftet med den nya studien

Under de senaste tjugo åren har brist på D-vitamin också ökat kraftigt. Detta särskilt i Europa, USA och Australien på grund av inomhuslivsstil, för lite solexponering, förändrade matvanor och övervikt.
Blodets innehåll av D-vitamin mäts som 25-hydroxyvitamin D3. I stora delar av världen delas nivåerna upp som vanlig brist (under 20 ng/ml), otillräckligt innehåll (20–30 ng/ml) och tillräcklig innehåll (över 30 ng/ml). Dessa värden baseras på D-vitaminets betydelse för kalciummetabolismen och förebyggandet av den klassiska bristsjukdomen engelska sjukan. Men nivåerna tar inte hänsyn till att alla kroppens celler har behov av D-vitamin för en mängd olika metaboliska processer, däribland utveckling, aktivering och reglering av immunförsvaret. Därför rekommenderar nu många forskare nivåer på över 60 ng/ml, så att det finns tillräckligt med D-vitamin till alla metaboliska processer.
Men forskarna bakom den nya nederländska studien fann att hela 54 procent av de gravida och 75 procent av nyfödda hade nivåer av D-vitamin i blodet som låg under 30 ng/ml. Forskarna fann också en stark koppling mellan moderns brist på D-vitamin i blodet och brist hos det nyfödda barnet.
Därför är det mycket viktigt att gravida har tillräckligt med D-vitamin i blodet, så att barnet kan utveckla ett bra och balanserat immunförsvar. Syftet med den nya studien var därför att titta närmare på hur moderns brist på D-vitamin under graviditeten påverkar utvecklingen av barnets immunförsvar, och hur det kan öka risken för allergier tidigt i livet.

Utveckling av barnets immunförsvar

Fostret lever i en nästan steril miljö, men under födseln konfronteras barnet med otaliga mikroorganismer från slidan. Efter födseln utsätts det sedan för en omfattande mängd mikroorganismer i miljön, vilket är helt naturligt.
Barnets medfödda immunförsvar består av fysiska barriärer (epitelceller i mag-tarmkanalen och luftvägarna), kemiska barriärer, som antibiotikasubstanser och olika proteiner. Barnet har också en mängd immunceller som makrofager, dendritceller, naturliga mördarceller och mastceller som samarbetar.
Efter födseln måste barnet utveckla det förvärvade immunförsvaret och bilda sin egen immunitet efter kontakt med mikroorganismer i miljön. Samtidigt är det viktigt att barnet konfronteras med olika mikroorganismer som virus och bakterier, så att alla delar av immunförsvaret aktiveras.
Immunförsvarets specialtrupper består bland annat av olika T-celler som arbetar målmedvetet och effektivt, varefter de bildar minnesceller och en form av immunitet. Det är samtidigt viktigt att det föreligger en balans mellan de olika T-cellerna.
T-hjälparcellerna, Th, fungerar som immunförsvarets officerare, som utfärdar olika kommandon och bildar en rad signalämnen som kallas cytokiner. Th1-cellerna stimulerar T-mördarcellerna som initierar kemisk krigföring. T-mördarcellerna är särskilt inriktade på virusinfekterade celler.
Th2-cellerna stimulerar B-cellerna till att skapa olika antikroppar. Th2-celler och B-celler är särskilt inriktade på bakterier och toxiner.
De regulatoriska T-cellerna sörjer för att stänga av immunreaktionerna när fienden har bekämpats.
Det är följaktligen mängden och balansen mellan de olika T-cellerna som bestämmer styrkan hos de olika immunreaktionerna. Om det bildas för många Th2-celler i förhållande till Th1-celler ökar risken för allergiska reaktioner.
Under infektioner bör det samtidigt finnas en balans mellan de proinflammatoriska cytokinerna (IL-6, IL-12) och de antiinflammatoriska cytokinerna (IL-10, TGF-β), så att immunreaktionerna inte löper amok och orsakar allvarliga inflammationer och vävnadsskador.
Som nämnts konfronteras den nyfödda med en ofantlig mängd mikroorganismer under och efter födseln, vilket är bra och naturligt. Därför är det särskilt viktigt att det nyfödda spädbarnets immunförsvar utvecklas de kommande fyra månaderna, så att det reagerar på lämpligt sätt utan att orsaka starka reaktioner som allergier eller kroniska inflammationer. Immunförsvaret utsätts vanligtvis för många påfrestningar redan från födseln, och det räknas först som fullt utvecklat när barnet är ungefär två år gammalt.

Bakterieflora och tarmens immunförsvar

Omedelbart efter födseln koloniseras barnets slemhinnor i mag-tarmkanalen av en ofantlig mängd mikroorganismer. De flesta är gynnsamma eftersom de bildar enzymer, vitaminer samt mjölksyror som upprätthåller ett normalt pH-värde och tränger undan skadliga mikroorganismer. Tarmens mikroorganismer bör dessutom hålla varandra i schack i en hårfin balans, eftersom vissa arter kan orsaka sjukdomar om de förökar sig för mycket eller sprider sig till områden där de inte hör hemma.
Eftersom allt vi äter och dricker överförs till tarmen, rymmer tarmen upp till 80 procent av immunförsvarets celler och många andra viktiga försvarsämnen.
Tarmens insida kallas tarmepitelet, och det utgör tarmens funktionella barriär, där immuncellerna också finns.
I den nedersta delen av tunntarmen föregår det en särskilt stor produktion av antikroppar (IgA), som bekläder slemhinnorna i mag-tarmkanalen och luftvägarna.
Följaktligen finns det ett nära samarbete mellan tarmens mikroflora, immunförsvarets celler och andra försvarsämnen. Å andra sidan kan en rubbad tarmflora och nedsatt funktion av immunförsvaret i tarmen bana väg för en dålig matsmältning, infektioner, allergier och kroniska inflammationer.

D-vitaminets betydelse för immunförsvaret och allergier

De flesta av kroppens celler har receptorer för D-vitamin, och det påverkar omkring 10 procent av våra gener via en rad på-och-av-funktioner.
D-vitamin aktiverar både det medfödda immunförsvaret och det förvärvade immunförsvaret, som har förmåga att specialisera sig och bilda immunitet. D-vitamin bidrar dessutom till att immunförsvaret reagerar på ett lämpligt sätt utan att överreagera.
Enligt den nya nederländska studien kan D-vitamin hämma dendritcellernas mognad, vilket resulterar i en minskad produktion av Th-celler. Samtidigt fann forskarna att utvecklingen av regulatoriska T-celler och interleukin-10 ökade, vilket sammantaget motverkar olämpliga inflammationer och allergiska reaktioner mot främmande ämnen (allergener).
Forskarna fann att D-vitamin binder sig till epitelcellerna, vilket förstärker deras barriärfunktion. D-vitamin bidrar dessutom till bildandet av antibiotiska peptider som förhindrar att farliga mikroorganismer kan invadera kroppen.
Eftersom brist på D-vitamin är så vanligt antar forskarna i sin översiktsartikel att tillskott med D-vitamin kan minska sjukdomsbördan från astma och allergier. Den nya studien har publicerats i tidskriften Nutrients.

Livsmedelsmyndighetens rekommendationer för D-vitamintillskott till gravida och barn

Kvinnor som planerar att bli gravida, eller som är gravida, bör se till att få tillräckligt med D-vitamin. Det är också viktigt att barnet får tillskott med D-vitamin efter födseln. I detta sammanhang rekommenderar den danska livsmedelsmyndigheten följande tillskott med D-vitamin:

Gravida: 10 mikrogram dagligen hela året.

Späd- och småbarn under 4 år: 10 mikrogram dagligen under hela året, från 2 veckor och upp till 4 år.

Barn och vuxna med mörk hudfärg som undviker solljus eller bär täckande klädsel: 10 mikrogram dagligen hela året.

EU:s vetenskapliga kommitté för livsmedel har fastställt en övre säker gräns för dagligt intag av D-vitamin, vilket är 25 mikrogram för spädbarn från 0–6 månader, 50 mikrogram för barn från 6 månader till 10 år och 100 mikrogram för barn över 11 år samt vuxna, inklusive gravida och ammande.

Referenser:

Daniela Briceno Noriega and Huub F.J. Savelkoul. Vitamin D and Allergy Susceptibility during Gestation and Early Life. Nutrients 2021.

University of Copenhagen. Vitamin D crucial to activating immune Defences. 2010

Margherita T. Cantona et al. Vitamin D and 1,25 (OH)2D Regulation of T-cells. Nutrients 2015

Urashima M, et al. Randomized trial of Vitamin D supplementation to prevent seasonal influenza A in schoolchildren. Am J Clin Nutr 2010

Pernille Lund. Immunforsvarets nye ABC. Hovedland 2012