D-vitamin som livsviktigt vapen i kampen mot covid-19 och andra virusinfektioner
D-vitamin har en avgörande betydelse för immunförsvaret. Men brist blir allt vanligare under de mörka månaderna. Danska livsmedelsmyndigheten rekommenderar därför att alla tar tillskott under vinterhalvåret, och att sårbara grupper tar starkare tillskott hela året. Men många har ingen aning, vilket bidrar till nya vågor av covid-19 och andra virus. Det finns också en risk för att infektionerna blir komplicerade och livshotande. Detta framgår av en lång rad studier som har publicerats under de senaste 18 månaderna. Åtskilliga forskare påpekar därför att det krävs omedelbara åtgärder vad gäller befolkningens optimering av D-vitamin i kampen mot covid-19 och andra virus, eftersom vacciner endast har en begränsad effekt. Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen?
Infektion med covid-19 börjar vanligtvis när viruset infekterar celler i näsan och sprider sig till de nedre luftvägarna. De flesta är dock i stånd att avvisa smitta, eller så får de en mild till måttlig infektion. Men om immunförsvaret är rubbat kan det i svåra fall uppstå akut andningssvikt, även kallat ARDS (acute respiratory distress syndrome). En viktig orsak är cytokinstorm och hyperinflammation i lungornas epitelceller. Det kan också uppstå cytokinstorm och hyperinflammation i blodkärlens epitelceller och i andra organ, vilket kan leda till cirkulationssvikt och att patienten avlider. Det är alltså immunförsvarets kapacitet som är avgörande för hur vi tacklar infektion. Och immunförsvaret kan inte fungera normalt om det lider brist på näringsämnen som D-vitamin.
|
D-vitaminets betydelse för immunförsvaret
D-vitamin har en avgörande betydelse för immunförsvarets aktiviteter och kommunikation på flera fronter. I luftvägarna finns det särskilt många vita blodkroppar, makrofager, och dessa första stormtrupper, som dödar de flesta luftburna bakterier utan att vi märker något, är beroende av D-vitamin. Processen stöds av några antibiotiska peptider i luftvägarna, som också kräver D-vitamin. Dessutom är immunförsvarets specialtrupper i blodomloppet, T-cellerna, beroende av D-vitamin när de ska dela sig explosivt och bilda en armé av målriktade T-celler som angriper virus och etablerar den effektivaste immuniteten. B-celler som producerar antikroppar behöver också D-vitamin.
Så om vi lider brist på D-vitamin fungerar flera delar av immunförsvaret så dåligt att vi lätt blir smittade. Det kan också uppstå brist i kommunikationen och produktionen av proinflammatoriska cytokiner, så att immunförsvaret initierar hyperinflammation, vilket gör infektioner komplicerade och i värsta fall livshotande. Enligt en studie publicerad i tidskriften Journal of Medical Virology, har man exempelvis funnit att lägre nivåer av D-vitamin i blodet hänger samman med höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner hos inlagda covid-19-patienter.
|
Stor israelisk befolkningsstudie avslöjar brister bland utsatta grupper
Redan 2020 avslöjade en stor israelisk befolkningsstudie på mer än 4,6 miljoner invånare att brist på sol och D-vitamin ökar risken för infektion med covid-19 och nya vågor under vintermånaderna. Forskarna påvisade varför äldre, mörkhyade, kroniskt sjuka och överviktiga är mest utsatta. Forskarna hänvisar också till att vissa etniska befolkningsgrupper är mer sårbara, eftersom de får mycket mindre solljus på huden. Detta gäller särskilt ortodoxa manliga judar med helskägg, rock och hatt, samt kvinnliga muslimer med täckande klädsel. Samtidigt minskar munskydden hudens solexponering ytterligare. Därför rekommenderar de israeliska forskarna effektiva tillskott med D-vitamin under vintermånaderna, eller under hela året till sårbara och grupper med täckande klädsel.
Mycket större risk för covid-19-infektioner och dödsfall i länder med sparsam sol
Forskare från Northwestern University, Illinois, i USA har samlat in och analyserat data från sjukhus och kliniker i USA, Tyskland, Italien, Iran, Sydkorea, Spanien, Schweiz, Storbritannien och Kina. Forskarna fann att det fanns många fler patienter som avled av covid-19 i länder som Spanien, Italien och Storbritannien, där brist på D-vitamin är vanligare.
Forskarna fann också att patienter med allvarlig brist på D-vitamin löpte dubbelt så stor risk att drabbas för allvarliga komplikationer och avlida av sjukdomen.
Det räcker alltså inte med att titta på hygien, bostadsförhållanden, kvaliteten på hälsosystemen, åldersfördelning och kost. Man bör även titta närmare på blodets innehåll av D-vitamin, vilket varierar beroende på breddgrader, livsstil och andra faktorer.
Data från flera observationsstudier visar att blodets nivå av D-vitamin är omvänt proportionell med infektionsrisken/svårighetsgraden av covid-19. |
Brist på D-vitamin och kroniska sjukdomar ökar risken för sjukhusinläggning
På ett sjukhus i Armeniens huvudstad Jerevan mätte forskarna under en period på fyra veckor blodets nivå av D-vitamin hos 330 sjukhusinlagda patienter på grund av komplicerade covid-19-infektioner. Forskarna fann att de inlagda patienterna hade alarmerande låga nivåer av D-vitamin, och att brist i allmänhet var utbrett bland den armeniska befolkningen. Dessutom led de inlagda covid-19-patienterna ofta av högt blodtryck, diabetes, rökningsrelaterade komplikationer och lungsjukdomar. Forskarna fann också att äldre och patienter med högt BMI hade längre sjukhusvistelser och krävde en mer intensiv behandling. Totalt 24 av de 330 patienterna avled.
De låga nivåerna av D-vitamin hos de inlagda covid-19-patienterna visar därför att det har en allvarlig negativ effekt på deras immunförsvar och förmåga att hantera virusinfektioner.
Totalt 82 procent av de inlagda covid-19-patienterna lider brist på D-vitamin
Forskare från Kantabriens universitet i Spanien har jämfört blodets nivå av D-vitamin hos 216 inlagda covid-19-patienter med en frisk kontrollgrupp. Forskarna tittade också närmare på huruvida blodets nivå av D-vitamin hängde samman med svårighetsgraden och risken för att avlida av covid-19. Det visade sig att 82,2 procent av de inlagda patienterna led brist på D-vitamin. I kontrollgruppen var det 47 procent, så brist på D-vitamin är mycket utbrett.
I enlighet med studien rekommenderar forskarna därför mer fokus på D-vitamin till hela befolkningen, och särskilt att högriskgrupper som äldre, vårdhemsboende och kroniskt sjuka får tillskott med D-vitamin. Detta gäller också covid-19-patienter, där man har konstaterat en brist.
Brist på D-vitamin hänger samman med allvarliga komplikationer och risk för dödsfall
Enligt en retrospektiv studie av äldre covid-19-patienter hänger brist på D-vitamin samman med svåra lungsymtom, längre sjukdomsförlopp och större risk för dödsfall. Samtidigt är det problematiskt att D-vitaminbrist är särskilt vanligt bland äldre, vårdhemsboende och andra sårbara grupper. En rad forskare och läkare rekommenderar därför att regeringar runt om i världen tillför tillskott med D-vitamin i sina kampanjer som en nödvändig strategi i kampen mot covid-19 och mutationer.
Studien är i linje med en fransk metaanalys som har avslöjat att äldres brist på D-vitamin ökar risken för smitta, och att infektionerna blir komplicerade och livshotande.
|
D-vitamintillskott till covid-19-patienter minskar intensivvårdsinläggningar och dödsfall
Behandling med högre doser av D-vitamin till inlagda covid-19-patienter kan rädda liv. Detta framgår av en randomiserad, klinisk pilotstudie som genomfördes i Spanien vid universitetssjukhuset i Córdoba. Totalt 76 inlagda covid-19-patienter fick antingen standardbehandling eller starkare tillskott med D-vitamin tillsammans med standardbehandlingen. Forskarna gav patienterna D-vitamin i form av kalciferol (25-hydroxivitamin D3), som går lättare och snabbare att utnyttja.
Det visade sig att det bara var 2 procent av patienterna i D-vitamingruppen som krävde behandling på intensivvårdsavdelning, medan det var hela 50 procent av de patienter som inte fick D-vitamin. Det var ingen i D-vitamingruppen som avled, och alla skrevs ut utan komplikationer.
En hög nivå av D-vitamin i blodet skyddar mot covid-19 och andra luftvägsinfektioner
Blodets nivå av D-vitamin bör vara högre än de officiella gränsvärdena om det ska skydda mot covid-19 och andra luftvägsinfektioner. Detta gäller särskilt för människor med mörk hy. Studiens ledare, PhD-forskaren David Meltzer ansluten till University of Chicago Medical Center, blev inspirerad av en tidigare studie från början av 2020. Här fann man att de deltagare som led brist på D-vitamin och därefter fick tillskott med D-vitamin, uppnådde en mycket lägre andel luftvägsinfektioner jämfört med de deltagare som inte fick D-vitamin.
|
Det schweiziska livsmedelsverket och en expertpanel kräver omedelbara åtgärder
En expertpanel av läkare och professorer har i samarbete med det schweiziska livsmedelsverket granskat de vetenskapliga bevisen gällande näringsämnenas betydelse för ett välfungerande immunförsvar med särskild fokus på virusinfektioner på grund av covid-19-pandemin. I vitboken påpekar expertpanelen att det förekommer en utbredd brist på D-vitamin. Och det hänvisas till över 1 500 publicerade artiklar som handlar om D-vitaminets roll för immunförsvaret. Baserat på den omfattande forskningen rekommenderar expertpanelen ett dagligt D-vitamintillskott på 50 mikrogram, vilket är mycket högre än de officiella rekommendationerna.
Expertpanelen påpekar vidare att det förekommer utbredda brister på C-vitamin, selen, zink och omega-3-fettsyror, vilket bidrar till nya vågor och komplicerade infektioner. Det är nu över ett år sen det schweiziska livsmedelsverket och expertpanelen bakom vitboken efterlyste omedelbara åtgärder på internationell nivå. Men detta har ännu inte skett.
Danska livsmedelsmyndigheten rekommenderar tillskott med D-vitamin, men många känner inte till det
Den danska livsmedelsmyndigheten rekommenderar att alla tar tillskott med D-vitamin under vinterhalvåret och tillskott hela året om man inte får tillräckligt med sol. Barn under fyra år och sårbara grupper bör också ta tillskott hela året. Men många känner inte till det, och tillskott med D-vitamin implementeras inte heller systematiskt på samma sätt som receptbelagda läkemedel.
|
Det verkliga behovet av D-vitamin, övre gräns och kvalitet på tillskott
Det verkliga behovet av D-vitamin beror på många faktorer som solexponering, ålder, hudtyp, BMI och kroniska sjukdomar.
EU:s vetenskapliga kommitté för livsmedel har fastställt en övre säker gräns för dagligt intag av D-vitamin enligt följande:
- 25 mikrogram till spädbarn från 0–6 månader.
- 50 mikrogram till barn från 6 månader till 10 år.
- 100 mikrogram till barn över 11 år samt vuxna, inklusive gravida och ammande.
Den övre gränsen är inte högre än att de flesta med vit hy kan bilda det i lätt klädsel en sommardag när solen skiner.
På marknaden finns det starka D-vitamintillskott med 20–100 mikrogram. Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja. Man bör också kontrollera hur mycket D-vitamin man får i sig totalt, om man tar flera tillskott.
Optimalt utnyttjande av D-vitamin kräver magnesium
När vi bildar D-vitamin i huden från solens UVB-strålar är det i form av kolekalciferol, som också finns i tillskott. Men denna form har ännu ingen biologisk aktivitet, och den omvandlas först i levern till 25-hydroxyvitamin D3, som också är den form som mäts i blodet. När D-vitaminet ska användas till immunförsvaret och dess många andra funktioner omvandlas det i njurarna, de vita blodkropparna och andra celler till den aktiva formen 1,25-dihydroxikolekalciferol D3. Studier visar att det krävs magnesiuminnehållande enzymer när D-vitamin via de två stegen ska omvandlas till den aktiva formen i kroppens celler.
Det innebär därför att brist på magnesium minskar aktiveringen av D-vitamin och de många processer som vitaminet ingår i. Brist på D-vitamin och/eller magnesium har bland annat rapporterats vid cirkulationssjukdomar och metaboliskt syndrom, vilket också gör patienterna mer sårbara för infektioner med covid-19 och andra virus.
Källa till D-vitamin | Beteckning för D-vitamin och enzymaktivitet |
Huden | Kolekalciferol D3-vitamin Bildas utifrån kolesterolformen 7-dihydroxikolesterol och solens UVB-strålning. |
Tillskott | Kolekalciferol D3-vitamin |
Levern | Kalcidiol/kalcifediol 25-hydroxivitamin D3, som mäts i blodet. Bildas med hjälp av enzymet CYP2R1 (kräver magnesium). |
Njurarna, immunförsvaret och andra ställen |
Kalcitriol (biologiskt aktiv) 1,25-dihydroxikolekalciferol D3. Bildas med hjälp av enzymet CYP27B1 (kräver magnesium). |
Referenser
Nihayet Bayraktar et al. Analysis of serum cytokine and protective vitamin D-levels in severe cases of COVID-19. Journal of Medical Virology 2021
Ariel Israel, Assi Circurel et al. The link between vitamin D deficiency and COVID-19 in a large population. Department of Research and Data, Division of Planning and Strategy. September 2020
Northwestern University. Vitamin D levels appear to play role in COVID-19 mortality rates. Science Daily. May 2020
Hutchings, N. et al. Patients hospitalized with COVID-19 have low levels of 25-hydroxyvitamin D. Endocrine. February 2021
José L Hernandez et al. Vitamin D Status in Hospitalized Patients with SARS-CoV2- Infection. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. October 2020
Cutolo M et al. Vitamin D and Lung Outcomes in Elderly COVID-19 Patients. Nutrients. February 2021
Moustapha Dramé et al. Relation between Vitamin D and COVID-19 in Aged People: A Systematic Review. Nutrients. April 2021
Marta Entrenas Castillo et al. Effect of calciferol treatment and best available therapy versus best available therapy on intensive care unit admission and mortality among patients hospitalized for COVID-19: A pilot randomized clinical study. The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology. October 2020
David O. Meltzer et al. Association of Vitamin D Levels, Race/Ethnicity, and Clinical Characteristics With COVID-19 Test Results. JAMA Network Open. March 2021
Nikki Hancocks. Diet and supplements: Swiss panel publishes COVID-19 recommendations. NUTRAingredients.com October 2020
Anne Marie Uwitonze, Mohammed S Razzaque. Role of magnesium in Vitamin D Activation and Function. The Journal of the American Osteopathic Association. 2018
- Skapad