C-vitaminbrist och dåligt utnyttjande är involverade i allvarliga virusinfektioner

- däribland covid-19

C-vitamin har avgörande betydelse för immunförsvaret, och låga nivåer i blodet är involverade i svårighetsgraden av infektioner som covid-19 och influensa. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidningen Aging and Disease. Forskarna hänvisar dessutom till studier som behandlar större doser intravenöst C-vitamin till patienter med sepsis och livshotande covid-19-infektioner. Samtidigt är det problematiskt att brist på C-vitamin är vanligt av flera skäl.

Infektion med covid-19 börjar vanligtvis när viruset infekterar celler i näsan och sprider sig till de nedre luftvägarna. De flesta är dock i stånd att avvisa smitta, eller så får de en mild till måttlig infektion. Men om immunförsvaret inte fungerar optimalt kan det i svåra fall uppstå akut andningssvikt, även kallat ARDS (acute respiratory distress syndrome). En viktig orsak är oxidativ stress och hyperinflammation, som kan leda till cirkulationssvikt och att patienten avlider.
Eftersom vaccinerna bara har en begränsad effekt, och eftersom coronaviruset har en formidabel mutationsförmåga, efterlyser forskarna fortfarande bättre förebyggande och effektivare behandlingar utan biverkningar till kritiskt sjuka patienter. I denna översiktsartikel har forskarna därför tittat närmare på C-vitaminets många funktioner, och varför det är så viktigt att vara välförsedd.

Bakgrund för att överväga C-vitamin vid förebyggande och behandling

C-vitamin, även kallat askorbinsyra, ingår i kollagenet som har betydelse för strukturen hos bindväv, senor, hud och skelett. C-vitamin har också betydelse för immunförsvaret och sårläkning. C-vitamin fungerar dessutom som en viktig antioxidant, som skyddar celler mot fria radikaler och oxidativ stress.
De flesta djur kan själva bilda C-vitamin efter behov, men människor och några andra arter har mist denna förmåga under evolutionen. Vi måste därför tillföra vitaminet genom kosten, där goda källor är kål, röd paprika, citrusfrukter, kiwi, bär, nypotatis, tomater och örter.
Den yttersta konsekvensen av brist på C-vitamin är skörbjugg, då patienten dör av inre blödningar. Vid subklinisk skörbjugg – som är mycket vanligt – kan trötthet, blödande tandkött, blåmärken, dålig sårläkning och nedsatt motståndskraft förekomma.
Tidigare studier har visat att patienter som lider av diabetes, kronisk lungsjukdom, högt blodtryck och livshotande sepsis har låga nivåer av C-vitamin i blodet. Detta har lett till ett antal försök där man har gett höga doser av intravenöst C-vitamin till patienter som lider av kroniska sjukdomar, sepsis och covid-19.

C-vitaminnivå och immunförsvar

Vårt medfödda immunförsvar, som fungerar som stormtrupper, bekämpar de flesta bakterier utan att vi märker något.
I detta sammanhang är C-vitamin bland annat viktigt för att vi ska kunna bilda interferon-α/β i det första stadiet av influensainfektioner, så att virus inte kan reproducera sig i de celler de angripit. Interferon stimulerar också de vita blodkropparna, som angriper direkt, och här behövs uppenbart mycket C-vitamin. För vita blodkroppar som neutrofila granulocyter och makrofager innehåller 10–100 gånger mer C-vitamin än plasmanivåerna. Koncentrationen är störst när de vita blodkropparna utför så kallad respiratory burst, då de angriper de mikroskopiska fienderna med fria radikaler – nästan som missilvapen. Eftersom de fria radikalerna är några mycket reaktiva molekyler är det viktigt att de bara fungerar inom ett begränsat område, och att de inte orsakar vävnadsskada till följd av oxidativ stress, då det förekommer en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter.
Studier tyder således på att C-vitamin både är viktigt för ett immunförsvar som kan attackera blixtsnabbt, och som en antioxidant som samtidigt skyddar kroppens vävnader.

Hur åldringsprocesser och andra faktorer hämmar utnyttjandet av C-vitamin

C-vitamin tas upp i blodet från tunntarmen. Eftersom C-vitamin är ett vattenlösligt vitamin transporteras det genom cellernas fetthaltiga membran via två C-vitamintransportörer (SVCT 1 och 2) beroende på vävnadstyp. Flera studier har visat att åldringsprocesser, oxidativ stress, inflammation och vissa sjukdomar kan nedreglera C-vitamintransportörerna SVCT, så att cellerna underförsörjs med C-vitamin.
Forskarna antar därför att förändringar i C-vitamintransportörerna kan vara viktiga faktorer i många åldringsprocesser, och att vissa befolkningsgrupper får fler covid-19-infektioner, som också är förbundna med allvarligare komplikationer.
Forskarna hänvisar dessutom till att brist på C-vitamin just är vanligt bland äldre och andra sårbara grupper som lider av diabetes, högt blodtryck och andra kroniska tillstånd. Forskarna efterlyser därför fler studier som kan klargöra C-vitaminets terapeutiska effekt i samband med covid-19-infektioner.

Ras och kön påverkar blodets nivå av C-vitamin

Under det senaste årtiondet har flera forskargrupper utfört studier för att se om innehållet av C-vitamin i blodserum varierar mellan kön och ras.
I de flesta studier visade det sig att männen hade mycket mindre C-vitamin i blodet jämfört med kvinnorna. Även om de fick en kost med mycket C-vitamin.
Data visade också skillnader i blodets innehåll av C-vitamin mellan olika raser och etniska befolkningsgrupper. Följaktligen uppvisade afroamerikanerna en större tendens till att lida brist på C-vitamin jämfört med de vita amerikanerna. Till detta tillägger dock forskarna att afroamerikaner i allmänhet äter färre C-vitaminrika livsmedel, vilket inte beaktades tillräckligt i studien.
Ändå är det ett faktum att män oftare får komplicerade och livshotande covid-19-infektioner jämfört med kvinnor, och att afroamerikaner också drabbas hårdare i förhållande till vita amerikaner.
Det är därför möjligt att C-vitamin spelar en nyckelroll. Samtidigt bör det tilläggas att detta också gäller D-vitamin, som mörkhyade och svarta har svårare att bilda, varför det också bidrar till skillnaden.

Tillskott med C-vitamin vid andra virusinfektioner

Forskarna hänvisar till flera studier i vilka tillskott med C-vitamin har visat en positiv effekt när det gäller att bekämpa virusinfektioner. Tillskott med stora doser C-vitamin på över 1 000 mg dagligen har förkortat förloppet och svårighetsgraden av virusinfektioner. Till detta bör det tilläggas att tillskott har den bästa effekten i själva förebyggandet, och att större tillskott kan tas vid de första tecknen på infektion för att mobilisera det medfödda akuta immunförsvaret.

Tillskott med intravenöst C-vitamin vid sepsis

Enligt WHO är sepsis (blodförgiftning) den tredje vanligaste dödsorsaken. När sepsis blir livshotande beror det också på att immunförsvaret till följd av en infektion löper amok med cytokinstorm och hyperinflammation. Akut andningssvikt, ARDS, kan också förekomma. Så sepsis har många likheter med livshotande covid-19-infektioner.
En tidigare studie har visat att kombinationen av kortison och B1-vitamin samt stora doser av C-vitamin som ges intravenöst kan minska dödligheten från 40 till 8,5 procent.
I en annan studie har man gett stora doser intravenöst C-vitamin tillsammans med antioxidanter som selen, E-vitamin och NAC (N-acetylcystein). Studien visade en minskning av dödligheten med 37 procent jämfört med kontrollgruppen, som fick standardbehandling. Då man har gett stora doser intravenöst C-vitamin på olika sätt och med olika resultat, efterlyser författarna fler studier som kan klargöra C-vitaminets potential vid behandling av sepsis. Ändå pekar de positiva resultaten på att intravenös behandling med C-vitamin också är lämpligt vid livshotande covid-19-infektioner.

Tillskott med intravenöst C-vitamin vid livshotande covid-19-infektioner

I översiktsartikeln hänvisar man till 30 kliniska försök med stora doser av intravenöst C-vitamin enskilt eller i kombination med andra läkemedel. Den intravenösa behandlingen verkar mycket snabbare och mer effektivt eftersom det inte är möjligt att ta upp så mycket C-vitamin genom oralt intag. Samtidigt är behandlingen billig och utan biverkningar. Det saknas dock fortfarande publicerade referentgranskningar eller data som kan klargöra den terapeutiska effekten.

Slutsats

Behandling med C-vitamin är känt för att kunna stärka immunförsvarets produktion av interferoner och de vita blodkropparnas aktivitet när de angriper med så kallad respiratory burst. Dessa mekanismer är mycket viktiga för det medfödda immunförsvaret, som måste arbeta snabbt och målmedvetet. C-vitamin kan dessutom förhindra eller neutralisera olämpliga inflammationer och minska oxidativ stress, vilket är den egentliga orsaken till att covid-19, influensa och sepsis blir livshotande. Därför har C-vitamin en stor potential när det gäller att förebygga dessa sjukdomar.
Behandling med stora doser av intravenöst C-vitamin har också potential hos vissa patienter med covid-19-infektioner. Det är till och med en billig behandling helt utan biverkningar.
Förmågan att utnyttja C-vitamin handlar dessutom om kost, åldringsprocesser, kön och nivån av C-vitamintransportörer.
Enligt författarna till översiktsartikeln är det därför relevant att undersöka om behandling med C-vitamin kan hjälpa covid-19-patienter som är äldre, som har diabetes och andra underliggande sjukdomar, eller som tillhör sårbara befolkningsgrupper. Det är också relevant att närmare undersöka sambandet mellan nivån av C-vitamin i serum/plasma, covid-19-infektioner och svårighetsgraden.

Hur får vi tillräckligt med C-vitamin – och vad orsakar brister?

Som nämnts är frukt och grönsaker goda källor till C-vitamin. Om man följer de officiella kostrekommendationerna bör det vara lätt att få tillräckligt. Men det bör tilläggas att majoriteten inte följer de officiella kostrekommendationerna. Dessutom kan åldringsprocesser, kroniska sjukdomar, tobaksrökning, stress, förgiftningar, skador och en hög konsumtion av rusmedel öka behovet.
Det gäller också ett stort intag av socker. Detta beror på att socker och C-vitamin tävlar om samma kanaler som leder in i cellerna. Ju högre sockerintag, desto mer kan effekten av C-vitamin reduceras.
Särskilt utsatta grupper kan eventuellt inta mer C-vitamin än de gällande riktlinjerna, RI, som ligger på 80 mg för vuxna och barn över 11 år.
Specifika tillskott med C-vitamin innehåller i regel 500–1 000 mg, och här kan det löna sig att välja syraneutrala kosttillskott som skyddar magen.

Referenser

Taylor Patterson, Carlos M Isales and Sadanand Fulzele. Low level of Vitamin C and dysregulation of Vitamin C transporter might be involved in the severity of COVID-19 infection. Aging and Disease 2021

Claudia Vollbracht and Karin Kraft. Feasibility of Vitamin C in the treatment of Post Viral Fatigue with Focus on Long COVID, Based on a Systematic Review of IV vitamin C on Fatigue. Nutrients 2021

Yejin Kim et al. Vitamin C Is an Essential Factor on the Anti-viral Immune response through the Production of Interferon-α/β at the Initial Stage of Influenza A virus (H3N2) Infection. Immune Netw. 2013

Glenwiew, IL, June 26, 2017. Readily available drug cocktail may help prevent sepsis shock and deaths. Elsevier June 2017