Kolesterolsänkande statiner hämmar ämnen som skyddar cirkulationen, hjärtat och hjärnan

Kolesterol är ett livsviktigt ämne som ingår i alla celler och i många ämnesomsättningsprocesser. Vi bildar det mesta av det själva efter behov, och det blir farligt först om det oxiderar och lagras in i kärlväggen, oavsett om kolesterolnivån är hög eller låg. Det tyder också på att kolesterolsänkande statiner hämmar biosyntesen av Q10, D-vitamin och K2-vitamin samt flera seleninnehållande proteiner. Dessa ämnen är bland annat viktiga för energiomsättningen och som viktiga antioxidanter, som skyddar kolesterolet mot oxidativ stress. Detta innebär därför att statiner ofta orsakar trötthet, muskelsvaghet, oxidativ stress och andra biverkningar som på sikt ökar risken för åderförkalkning, hjärtsvikt och demens. Detta framgår av ett stort antal studier som har publicerats under de senaste decennierna.

Kolesterol är ett kontroversiellt ämne som framför allt är viktigt för cellmembranen, hjärnan, nervcellernas isolerande myelin, immunförsvaret och bildandet av steroidhormoner (könshormoner och kortisol), Q10, D-vitamin, K2-vitamin och proteiner som innehåller selen.
Vi bildar det mesta av vårt kolesterol i levern. Kolesterol finns också i animaliskt fett, och om vi inte får i oss kolesterol genom kosten bildar vi det helt själva – utifrån kolhydrater.
Anledningen till att kolesterol är så kritiserat är att det också förekommer i förkalkade blodkärl. Men detta har sin naturliga förklaring, eftersom detta kolesterol har förstörts av oxidativa skador orsakade av fria radikaler.
Kolesterolsänkande statiner är bland de mest sålda läkemedlen. Statiner verkar biokemiskt genom att blockera koenzymet HMG CoA, som är involverat i bildandet av ett tidigt förstadium (mevalonsyra) till kolesterol. Statiner kan därmed sänka LDL-kolesterolet med 30–50 %.
Statiner kan också reglera endotelcellernas funktioner och inflammationsprocesser, vilket också är viktigt för cirkulationssystemet. Men eftersom statiner samtidigt hämmar alla andra funktioner och ämnen som är beroende av mevalonsyra och senare förstadier till kolesterol, kan många allvarliga biverkningar uppstå med tiden, även om det verkar som om statinerna tolereras väl. Vissa statinanvändare förknippar dock biverkningarna med åldringsprocesser, och en av fem slutar ta statiner efter några månader eller år eftersom de upplever för många biverkningar.

Statiners hämning av Q10 och biverkningar

Q10 är ett co-enzym som är nödvändigt för att cellerna ska kunna producera energi i form av ATP. Av samma anledning har det hårt arbetande hjärtat ett särskilt högt innehåll av Q10. Dessutom fungerar Q10 som en viktig antioxidant som skyddar cirkulation, celler och vävnader mot oxidativ stress.
Vi bildar själva det mesta Q10, men vår egen produktion minskar gradvis från 20 års ålder och vid användning av statiner. Det är därför som statinanvändare ofta upplever onaturlig trötthet och dåligt minne, eftersom hjärnans energiomsättning är nedsatt.
Ömma muskler, minskad muskelstyrka och andra muskelsjukdomar (myopati) drabbar nästan 30 procent av statinanvändarna, på grund av minskad energiomsättning i musklerna.
På lång sikt blir kolesterolet och cellerna dessutom mer sårbara för skador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress, eftersom Q10 också fungerar som en effektiv antioxidant.
Enligt en översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cureus kan tillskott med Q10 lindra statininducerad myopati. Dessutom kan tillskott med Q10 motverka oxidativ stress och kronisk inflammation, som är den röda tråden i åldringsprocesser och de flesta kroniska sjukdomar. Q10 kan också förbättra balansen mellan LDL- och HDL-kolesterol samt utnyttjandet av C-vitamin och E-vitamin, som ingår i kroppens antioxidativa försvar.
I samband med tillskott lönar det sig att välja en produkt av läkemedelskvalitet med dokumentation på högt upptag, så att Q10-molekylerna når hela vägen in i cellerna.

Statiners hämning av selenoproteiner och deras biokemiska samarbete med Q10

Selen är ett spårämne som finns i cirka 25 seleninnehållande proteiner som har betydelse för energiomsättningen, immunförsvaret, ämnesomsättningen, hjärtats pumpfunktion och som viktiga antioxidanter. Selen motverkar också flera markörer för kronisk inflammation.
Men selenbrist är ganska vanligt i västvärlden på grund av utarmad jord och förändrade kostvanor utan så mycket fisk och inälvsmat. Dessutom bidrar statinerna i sig till selenbrist eftersom de hämmar cellernas komplexa selenomsättning, som kräver ett senare förstadium till kolesterol (mevalonat). Statinerna hämmar således kroppens bildande av selenocystein samt andra selenoproteiner som GPx och tioredoxin-reduktas, vilka fungerar som särskilt effektiva antioxidanter i cellernas energiomsättning.
Det är redan känt att selenbrist är förknippat med utvecklingen av ett slappt hjärta med nedsatt pumpfunktion (dilaterad kardiomyopati) och att en dödlig hjärtsjukdom (Keshans) orsakas av svår selenbrist.
Ett tillräckligt selenintag via kost och tillskott bidrar dock till att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, virusinfektioner, cancer och för tidig död. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition.
Selen är också viktigt för att Q10 ska kunna växla mellan den form som ger energi och den form som fungerar som en kraftfull antioxidant.
I detta avseende har en banbrytande randomiserad kontrollerad studie kallad KiSel-10 visat att äldre deltagare som fick dagliga tillskott med 200 mikrogram selenjäst och 200 mg Q10 i läkemedelskvalitet under fyra år uppvisade en signifikant minskad hjärtdödlighet och en förbättrad hjärtfunktion. Under studien minskade risken för hjärtdöd med 54 procent i den grupp som fick de två tillskotten. Uppföljningsstudier har dessutom visat att gruppen som fick tillskott med selen och Q10 fortsatte uppvisa en positiv effekt på hjärtfunktionen, cirkulationen, livskvaliteten och livslängden.

Statiners hämning av D-vitamin och biverkningar

D-vitamin reglerar cirka 10 procent av våra gener och en mängd olika biokemiska processer, bland annat kalciumupptag, muskelfunktion, immunförsvaret, inflammationsreglering, insulinkänslighet och cancerförebyggande. Vi bildar själva ett förstadium till D-vitamin i huden med hjälp av ett kolesterol och solens UVB-strålning. Men eftersom statiner hämmar bildandet av kolesterol kan de också hämma bildandet av D-vitamin.
Enligt en italiensk studie kan statininducerad D-vitaminbrist leda till muskelsmärta och andra muskelsjukdomar. Enligt en översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients ökar låga nivåer av D-vitamin risken för luftvägsinfektioner, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, Alzheimers sjukdom, cancer och tidig död. Statinanvändare bör därför mäta sina blodnivåer av D-vitamin (som bör ligga på över 75 nmol/l), och dessutom ta tillskott vid behov.

Statiners hämning av K2-vitamin och biverkningar

K2-vitamin är viktigt för både skelettet och cirkulationssystemet genom att det reglerar kroppens kalciumfördelning. K2-vitamin är följaktligen viktigt för bildandet av proteinet MGP (Matrix Gla), som avlägsnar kalcium från blodomloppet. K2-vitamin är samtidigt viktigt för bildandet av proteinet osteocalcin, som lagrar in kalcium i skelettet.
K2-vitamin samverkar dessutom med D-vitamin vid regleringen av inflammationer, där kronisk inflammation förekommer vid åldringsprocesser och de flesta kroniska sjukdomar.
K2-vitamin finns främst i fermenterade produkter som smör, ost och surkål, samt i feta styckningsdetaljer från betande djur. Men fettskräck och onaturligt djurfoder bidrar till brister.
Vi kan också bilda K2-vitamin utifrån K1-vitamin, som finns i mörkgröna grönsaker. Men det kräver en välfungerande tarmflora. Dessutom hämmar statiner kroppens egen produktion av K2-vitamin.
På lång sikt ökar bristen på K2-vitamin risken för åderförkalkning och benskörhet, eftersom kalcium inte tas upp i rätt vävnader i kroppen. Enligt en studie som har publicerats av Alzheimer's Association ökar brist på K2-vitamin också risken för demens och Alzheimers sjukdom. Det beror särskilt på att K2-vitamin motverkar såväl förkalkningar som ansamlingar av skadliga proteiner samt inflammation i hjärnan.

Statiner ökar risken för en lång rad biverkningar som:

• Trötthet och dåligt minne
• Muskelsmärta eller muskelsvaghet (myalgi)
• Leverskada
• Diabetes, som i sin tur är kopplad till hjärt-kärlsjukdomar
• Impotens
• Sömnstörningar
• Åderförkalkning
• Slappt hjärta och hjärtsvikt (dilaterad kardiomyopati)
• Andra indirekta biverkningar på grund av oförmåga att bilda Q10, selenoproteiner, D-vitamin och K2-vitamin.

Det är inte kolesterol utan oxidativ stress som orsakar åderförkalkning

Oxidativ stress är ett tillstånd där det finns för många fria radikaler i förhållande till skyddande antioxidanter. Vi bildar alla fria radikaler under olika metaboliska processer, och mängden ökar kraftigt av tobaksrök, förgiftning, åldrandeprocesser, övervikt och kroniska sjukdomar som diabetes, som också kännetecknas av kronisk inflammation.
De fria radikalerna är några mycket reaktiva molekyler som vid oxidativ stress kan angripa kolesterolet, som transporteras ut till cellerna i form av LDL-kolesterol i blodet. Men när LDL-kolesterolet oxiderar härsknar det, och därför kan det inte längre användas till de många kolesterolberoende funktionerna. Det oxiderade kolesterolet äts därför upp av vita blodkroppar (monocyter), som förvandlas till skumceller som sedan söker sig mot områden i kärlväggen där det redan finns inflammation på grund av sår, bakterier och annat. När skumcellerna har trängt in i kärlväggen dör de och lämnar kvar det oxiderade kolesterolet. Detta ökar den lokala inflammationen och attraherar ännu fler skumceller i en ond cirkel. Åderförkalkning är en komplicerad process som i slutskedet även innefattar ett fibrinlager och en form av kalciumgitter runt de inbäddade skumcellerna i kärlväggen.
Som det framgår är det alltså oxidativ stress, kronisk inflammation samt ansamling av kolesterolinnehållande skumceller och kalcium i kärlväggen som skapar grogrund för åderförkalkning. Oavsett om kolesterolnivån är hög eller låg.

• Vid utsättning av statiner bör man alltid rådgöra med sin läkare.

Tips för naturligt förebyggande av åderförkalkning

Åderförkalkning är i regel en livsstilssjukdom som kännetecknas av oxidativ stress och kronisk inflammation. I detta sammanhang är det viktigt att ta itu med orsaker som en ohälsosam kost med för många raffinerade kolhydrater, övervikt, rökning, alkoholmissbruk och förgiftningar. Man bör också vara välförsedd med antioxidanter som Q10, selen, zink samt A-, C- och E-vitamin. D-vitamin, magnesium och omega-3-fettsyror bidrar till att reglera inflammation. Man bör också vara välförsedd med K2-vitamin, som avlägsnar kalcium från blodomloppet och lagrar in det i skelettet. Motion, ordentliga pauser och god sömn är också viktigt.

Referenser:

Khoula Ahmad et al. Effectiveness of Coenzyme Q10 Supplementation in Statin-Induced Myopathy: A Systematic Review. 2024

Urban Alehagen et al. Improved cardiovascular health by supplementation with selenium and coenzyme Q10: applying structural equation modeling (SEM) to clinical outcomes and biomarkers to explore underlying mechanisms in a prospective randomized double-blind placebo-controlled intervention project in Sweden. European Journal of Nutrition. 2022

Yuchen Zhang et al. Association of dietary selenium intake with the risk of chronic diseases and mortality in US Adults. Frontiers in Nutrition 2024

Manuella Pennisi et al. Vitamin D Serum Levels in Patients with Statin-Induced Musculoskeletal Pain. Disease Markers 2019

William B. Grant. A Narrative Review of the Evidence for Variations in Serum 25-Hydroxyvitamin D Concentration Thresholds for Optimal Health. Nutrients 2022

Sarah L. Booth. Association of vitamin K with cognitive decline and neuropathology in community-dwelling older persons. Alzheimer’s Association. 2022

Harumi Okuyama et al. Statins stimulate atherosclerosis and heart failure: Pharmacological mechanism, Expert Review of Clinical Pharmacology. 2015

Uffe Ravnskov. Hvorfor et højt kolesterol er nyttigt. Hovedland. 2010