D-vitaminets betydelse för tarmhälsan och förebyggandet av tarmsjukdomar

Flera studier har nu visat att D-vitamin har en avgörande betydelse för tarmhälsan, som omfattar den skyddande slemhinnan i tarmen, den enorma tarmfloran, tarmens immunförsvar och inte minst regleringen av inflammatoriska processer. D-vitaminbrist, som är mycket vanligt, kan därför resultera i en ökad risk för att utveckla irritabel tjocktarm (IBS) och inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), som drabbar allt fler människor. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Tarmkanalen är kroppens största organ för matsmältning. Dessutom finns större delen av vårt immunförsvar i tarmkanalen, vilket gör att den kan förstöra skadliga mikrober och gifter från maten och samtidigt hålla reda på den enorma tarmfloran, som omfattar miljarder olika mikroorganismer. I allmänhet spelar tarmfloran en avgörande roll i nedbrytningen av maten och bildandet av vitaminer, enzymer, signalsubstanser, mjölksyra och andra viktiga ämnen. Tarmens mikroflora och värdens immunsystem bör samtidigt upprätthålla någon form av balans. Detta eftersom potentiellt skadliga bakterier och svampar från tarmfloran inte får bli alltför dominerande och immunförsvarets angrepp och lokala inflammationsprocesser inte får ta överhanden. För om den hårfina lokala balansen inom tarmfloran och immunförsvaret av olika skäl rubbas, kan det uppstå obalanser i tarmfloran, irritabel tjocktarm (IBS) och inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
Det är allmänt känt att antibiotika, för mycket socker, annan ohälsosam kost och åldrandeprocesser kan störa tarmfloran i negativ riktning. Detsamma kan brist på näringsämnen som tarmfloran och immunförsvaret behöver för att fungera optimalt.
I den nya översiktsartikeln har författarna därför granskat D-vitaminets betydelse, eftersom brist är mycket vanligt och bidrar till den ökande förekomsten av dålig matsmältning och olika tarmsjukdomar. Sammantaget har D-vitamin följande funktioner för tarmfloran och immunförsvaret:

• D-vitamin anses vara ett steroidhormon som är viktigt för aktivering och reglering av en mängd olika genaktiviteter.
• Alla olika celler i matsmältningskanalen har receptorer för D-vitamin (VDR), vilket tyder på att D-vitamin är viktigt för den allmänna tarmhälsan.
• D-vitamin har också betydelse när det gäller att upprätthålla och integrera tarmslemhinnan och epitelcellerna, som bland annat fungerar som en skyddande barriär.
• D-vitamin hjälper till att stötta och kontrollera den enorma mikrofloran, så att nyttiga mikroorganismer som mjölksyrabakterier och bifidobakterier dominerar, och potentiellt skadliga mikroorganismer som E. Coli, Streptococcus och Candida Albicans undertrycks.
• D-vitaminets förmåga att reglera mikrofloran avlastar immunförsvaret.
• D-vitamin har även betydelse för flera delar av immunförsvaret, däribland makrofager, T-celler och B-celler, som alla är avgörande för att immunförsvaret snabbt ska kunna angripa och förstöra mikrober och toxiner via blixtangrepp eller inflammatoriska processer.
• När skadliga mikrober och toxiner har eliminerats spelar D-vitamin en roll för att reglera och stoppa inflammatoriska processer från att orsaka lokala skador och kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Ett urval av studier om betydelsen av D-vitamin och kosttillskott för tarmhälsan

En frisk tarmflora kan i sig själv bilda litokolsyra (LCA), som främjar upptaget av D-vitamin från maten.
Tillskott av 1 250 mikrogram D-vitamin (= 50 000 IE) en gång i veckan under 12 veckor har förbättrat tarmflorans mångfald avsevärt.
Hos överviktiga har man funnit ett positivt samband mellan nyttiga bifidobakterier och D-vitamin. Å andra sidan har man funnit fler potentiellt skadliga tarmbakterier om cellernas D-vitaminreceptorer (VDR) är nedreglerade. Här spelar generna en stor roll.
Hos patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) har tillskott med 1 000 mikrogram D-vitamin (= 40 000 IE) en gång i veckan under 8 veckor en positiv terapeutisk effekt. Man fann också en minskning av CRP, en markör för inflammation.
Som framgår av översiktsartikeln har man i flera studier gett mycket stora doser D-vitamin en gång i veckan under flera månader till patienter med olika tarmsjukdomar. Detta kräver vanligtvis professionell vägledning. Enligt EFSA ligger den övre säkra gränsen för D-vitamintillskott på 100 mikrogram per dag.
Andra studier om D-vitamintillskott till patienter med tarmsjukdomar har dock gett olika resultat. I detta avseende bör man komma ihåg att tillskott med D-vitamin bara har en positiv terapeutisk effekt om det föreligger en befintlig brist, och om tillskotten är tillräckligt stora för att optimera blodnivån, som bör ligga på över 75 nmol/l och helst runt 100 nmol/l.

Varför D-vitaminbrist är så vanligt vid inflammatoriska tarmsjukdomar

Solen är den viktigaste källan till D-vitamin, som vi bildar i huden utifrån ett kolesterol. Det visar sig samtidigt att inflammatoriska tarmsjukdomar är vanligast på de nordliga breddgraderna, där solen är sparsam och står för lågt under vintermånaderna. Dessutom kan inomhuslivsstil, åldrandeprocesser, mörk hy, solskyddsfaktor, genetiska faktorer, övervikt, typ 2-diabetes och kolesterolsänkande statiner försämra det egna bildandet. Man har dessutom funnit att patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar ofta har svårt att tillgodogöra sig D-vitamin från källor som fet fisk, torskrom, ägg och feta mejeriprodukter. Det innebär att patienter med autoimmuna sjukdomar ofta har ett ökat behov av D-vitamin.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är kopplade till:

• ett dåligt och urspårat immunförsvar.
• dysbios, vilket är ett uttryck för obalans i tarmfloran.
• strukturella förändringar i tarmslemhinnan.
• ohälsosam kost och antibiotika.
• Brist på D-vitamin och andra relevanta näringsämnen.

Referenser:

Jiaxin Wang et al. Contemporary Perspectives on the Role of Vitamin D in Enhancing Gut Health and Its Implications for Preventing and Managing Intestinal Diseases. Nutrients 2024

Lintao Dan et al. Circulating 25-hydroxyvitamin D concentration can predict bowel resection risk among individuals with inflammatory bowel disease in a longitudinal cohort with 13 years of follow-up. International Journal of Surgery. 2024

Antonia Topalova-Dimitrova et al. Lower vitamin D levels are associated with the pathogenesis of inflammatory bowel diseases. Medicine. 2023

Gominak SC. Vitamin D deficiency changes the intestinal microbiome reducing B Vitamin production in the gut. The resulting lack of pantothenic acid adversely affects the immune system, producing a “pro-inflammatory” state associated with atherosclerosis and autoimmunity. Med Hypotheses 2016