Autism kan orsakas av flera olika näringsbrister

Under fosterutvecklingen och barndomen har hjärnan behov av ett antal näringsämnen för uppbyggnaden av nervsystemet och utvecklingen av kognitiva funktioner. Enligt en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients tyder det dock på att utbredda brister på C-, D- och A-vitamin samt järn, jod, selen, zink och andra näringsämnen bidrar till utveckling av autism.

Autister har allvarliga störningar i föreställningsförmåga, beteende, kommunikation och sociala interaktioner. Det anses bero på förändringar i hjärnans utveckling och symtomen börjar ofta i barndomen, med livslånga störningar av varierande grad som påverkar individen i olika grad. Begreppet autismspektrumstörning (ASD) och varianter som infantil autism och Aspergers syndrom används också. Cirka 20 procent får sin första diagnos i vuxen ålder, och många har relaterade störningar som ADHD, depression, ångest och ätstörningar.
Även om gener kan spela en roll är det miljöfaktorer som är den främsta orsaken till den dramatiska ökningen. I USA har förekomsten av autism fyrdubblats på tjugo år, och vi ser samma trend här hemma.
Det tyder dock på att ensidiga kostvanor och näringsbrist ökar risken. Det har rapporterats att 89 procent av barn med autism har restriktiva kostvanor, vilket gör dem mer sårbara under uppväxten. C-vitaminbrist har tidigare visat sig öka risken, och den nya metaanalysen syftade till att undersöka om brist på andra näringsämnen också ökar risken.

Utbredd brist på flera näringsämnen förvärrar problematiken

Med hjälp av databaserna PubMed och ScienceDirect samt relevanta sökord, analyserade forskarna 27 artiklar om barn och ungdomar (2–18 år) med autism och deras näringsbrister. Studien visade på utbredda brister på:

• D-vitamin (25 %)
• A-vitamin (25 %)B-vitaminer (18 %)
• Kalcium (11 %)
• Järn (10 %)
• Mindre brister på jod, zink, E-vitamin, selen osv.

Författarna fann dessutom att alla fall av kalciumbrist åtföljdes av D-vitaminbrist. Och alla fall av järnbrist åtföljdes av C-vitaminbrist. 25 % med A-vitaminbrist led också brist på B12-vitamin. I detta avseende antyder författarna att de kombinerade vitamin- och mineralbristerna är problematiska eftersom näringsämnena samarbetar i kroppen för optimalt upptag och utnyttjande.
Specifika bristsjukdomar som rakitis, struma, pellagra och xeroftalmi (ögonsjukdom) rapporterades också. 70 procent av autisterna led av flera brister, och alla rapporterade bristfälliga eller restriktiva kostvanor på grund av överkänslighet eller andra problem. Detta resulterade ofta i en ensidig kost med högt innehåll av raffinerade kolhydrater och andra tomma kalorier. Över 50 procent av deltagarna hade också ett för högt BMI, och ingen av dem var underviktig.
Författarna drar därför slutsatsen att barn och ungdomar med autism löper stor risk att drabbas av näringsbrist. Även om deras tillväxt och BMI ligger inom normalområdet. Därför behövs ytterligare forskning om hur tidig intervention med lämplig kost kan bidra till att förebygga komplikationer vid autism

Hjärnans behov av näringsämnen under utveckling och tillväxt

Hjärnan har den högsta koncentrationen av C-vitamin i kroppen. Detta beror på att C-vitamin är involverat i bildandet av kollagen och en lång rad enzymfunktioner som är viktiga för nervsystemet. Dessutom fungerar C-vitamin som en viktig antioxidant som skyddar nervcellerna mot skador som orsakas av fria radikaler. C-vitaminbrist är särskilt vanligt bland autister på grund av en obalanserad kost med för lite frukt och grönsaker.
I översiktsartikeln diskuterar författarna hur D-vitamin och kalcium har en avgörande roll för skelettutvecklingen. Dessutom har de flesta celler receptorer för D-vitamin, vilket även gäller celler i hjärnan och nervsystemet.
Risken för att utveckla autism är särskilt hög hos pojkar om modern led brist på D-vitamin under graviditeten. Detta enligt en studie från University of Queensland i Australien.
D-vitaminbrist är särskilt vanligt till följd av för lite sol och för mycket solskyddsmedel, som blockerar hudens förmåga att bilda vitaminet. Många gravida kvinnor, barn och ungdomar tar inte de rekommenderade D-vitamintillskotten, och många behöver mer av vitaminet för att optimera D-vitamininnehållet i blodet.
En studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Child Psychology and Psychiatry har visat att tillskott med D-vitamin kan förbättra autismsymtom som hyperaktivitet, social tillbakadragenhet och andra funktionsnedsättningar.
Även om A-vitaminbrist är sällsynt bland den allmänna befolkningen är den vanlig bland autister. A-vitamin är särskilt viktigt för ögonhälsan, slemhinnorna, huden och immunförsvaret. Bra källor till äkta A-vitamin (retinol) är lever, leverpastej, ägg, fisk och feta mejeriprodukter, som många autister undviker. Morötter och gröna grönsaker innehåller betakaroten, ett förstadium till A-vitamin (retinol).
B-vitaminer är en grupp vattenlösliga vitaminer som är särskilt viktiga för energiomsättningen, blodbildningen och nervsystemet. Bra källor är en grov och grön kost och B12-vitamin finns bara i animaliska produkter.
Det rekommenderas att gravida tar större tillskott av folsyra (B9-vitamin) i början av graviditeten för att förebygga neuralrörsdefekter. En kanadensisk studie visar att tillskott med folsyra under hela graviditeten minskar risken för att barnet utvecklar neurologiska skador och autistiskt beteende orsakat av blyexponering.
Järn är viktigt för blodets transport av syre till alla celler samt för tillväxt, vitalitet och inlärningsförmåga.
Bra källor till järn är kött, ägg och andra animaliska källor, och för att det ska kunna tas upp krävs C-vitamin. Men en kost som domineras av livsmedel som pizza, bröd, pommes frites och ultraprocessade livsmedel bidrar till utbredd järnbrist, särskilt bland autister. Kalciumtillskott och ett överdrivet intag av mejeriprodukter hämmar själva järnupptaget.
Jod, som främst finns i fisk, skaldjur och alger, är viktigt för bildandet av ämnesomsättningshormoner.
Selen är viktigt för själva aktiveringen av ämnesomsättningshormonerna. Selen är också viktigt för hjärnan samt för avgiftning av tungmetaller som kvicksilver, som kan skada nervsystemet. Selen finns i inälvsmat, kött, ägg, paranötter och spannmål, men i Europa är bristen utbredd bland befolkningen, främst på grund av utarmad jord. Denna selenbrist påverkar hela näringskedjan.
Zink är särskilt viktigt för tillväxten och den mentala balansen. I detta avseende har forskare nu funnit en koppling mellan zink, gener och de onormala neurologiska kopplingar som är förbundna med autism.
Bra källor till zink är fisk och skaldjur, lever, kött, ägg och mejeriprodukter samt nötter, frön och bönor. Vi har lättast att ta upp zink från animaliska källor.
Sammantaget behöver hjärnan och nervsystemet en lång rad näringsämnen som också samverkar i åtskilliga biokemiska processer. Det innebär därför att utbredda brister på enstaka eller flera näringsämnen kan få många allvarliga konsekvenser för hjärnan, nervsystemet och den allmänna hälsan.
Även om magnesiumbrist inte undersöktes, visar andra studier att magnesiumbrist också kan bidra till utvecklingen av autism och ADHD. Dessutom är det värt att komma ihåg att hjärnan också behöver kolesterol och andra fetter av god kvalitet.

Omega-3-fettsyrornas betydelse för hjärnhälsan

Fet fisk och fiskolja innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som är särskilt viktiga för hjärnan, nervsystemet och den mentala hälsan under hela livet. Brister på omega-3-fettsyrorna EPA och DHA är dock vanligt förekommande och ökar risken för en rad olika sjukdomar som autism, ADHD, depression och bipolär sjukdom. Tillskott med fiskolja kan därför vara en lovande metod för att förebygga och behandla flera olika psykiska sjukdomar. Detta enligt en tidigare översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients.
En annan översiktsartikel publicerad av Cambridge University Press har också visat att tillskott med fiskolja kan minska hyperaktivitet och förvirrat tal hos små barn med autism.

Referenser:

Kamsiyochukwu S Daniel et al. The Increasing Prevalence of Autism Spectrum Disorder in the U.S. and Its implications for Pediatric Micronutrient Status. A narrative Review of Case Reports and Series. Nutrients 2025

Joshua D et al. Combined Exposure to Folate and Lead during Pregnancy and Autistic-Like Behaviors among Canadian Children from the MIREC Pregnancy and Birth Cohort. Environmental Health Perspective, 2024

Ali, A. A. et al. Developmental vitamin D deficiency increases foetal exposure to testosterone. Molecular Autism. 2020

Khaled Sall et al. Randomized controlled trial of vitamin D supplementation in children with autism spectrum disorder. Journal of Child Psýchology and Psychiatry. 2016

Anatoly v Skalny. Magnesium Status in Children with Atten-Deficit/hyperactivity Disorder and/or Autism Spectrum Disorder. Child and Adolescent Psychiatry. 2020

Hamid Abbasi et al. Impact of omega-3 fatty acid supplementation on clinical manifestations in autism spectrum disorder: an umbrella review of meta-analysis. Cambridge University Press. 2024

Pablo Roman et al. Exposure to Environmental Pesticides and the Risk of Autism Spectrum Disorders: A Population-Based Case Control Study. ResearchGate 2024