Amning under minst sex månader samt D-vitamintillskott till spädbarn och äldre barn förebygger astma och allergier

Olika allergiska sjukdomar som astma, hösnuva, matallergi och kontaktallergi blir allt vanligare. Amning under minst sex månader är av stor betydelse, eftersom human bröstmjölk innehåller ett antal ämnen som stärker barnets tarmflora och immunförsvar. Tillskott med D-vitamin har också stor betydelse, och mycket tyder på att det är fördelaktigt att fortsätta tills barnet är minst sex år gammalt. Detta framgår av en isländsk studie. Samtidigt är det problematiskt att många föräldrar glömmer ge sina barn D-vitamintillskott, vilket hälsovårdsmyndigheterna rekommenderar till två års ålder. Det finns i stort sett många barn som inte får tillräckligt med sol under sommarhalvåret eller tillskott under vinterhalvåret, vilket vi alla har behov av på de nordliga breddgraderna.

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör spädbarn bara få bröstmjölk under de första sex månaderna. Därefter kan man gradvis introducera fast föda och fortsätta med partiell amning tills barnet är ett år eller under längre tid. Human bröstmjölk är unik, eftersom den innehåller en lång rad ämnen som är anpassade efter barnets behov och utveckling.
Amning ger trygghet, och bröstmjölken skyddar mot många infektioner och mag-tarmrubbningar. Det verkar också som om bröstmjölk minskar risken för diabetes och övervikt senare i livet. Det finns dock begränsade bevis för huruvida amning skyddar mot allergi och astma.
De flesta barn i Norden ammar, och många får kompletterande föda före sex månaders ålder. Men det är bara 23–63 % av alla spädbarn i Norden som ammas helt ut vid fyra månaders ålder, och de flesta mödrar slutar amma när barnet är ungefär sex månader gammalt. Vissa spädbarn kan behöva kompletterande föda före sex månaders ålder, men enligt hälsomyndigheterna bör detta inte ske före fyra månaders ålder. Men det råder fortfarande oenighet om barnets optimala ålder för upphörande av amning.
Eftersom bröstmjölken och kosten bara bidrar med blygsamma mängder D-vitamin, är detta näringsämne också mycket relevant när det gäller risken för att utveckla allergi. Därför ville forskarna från universitetssjukhuset i Reykjavik på Island titta närmare på kosten och D-vitaminets påverkan på bildandet av IgE-antikroppar, som orsakar de allergiska symtomen. Som något mycket speciellt undersökte forskarna detta hos spädbarn under det första levnadsåret och i en uppföljning efter sex år.

Metoder i den isländska studien

Forskarna inhämtade data från 144 isländska friska spädbarn födda i tid. Man tog blodprover på barnen när de var spädbarn och vid sex års ålder, och analyserade IgE-antikroppar och innehållet av D-vitamin. Barnens vikt registrerades också under studien.
Mödrarna skulle ge detaljerad information om spädbarnens näring inklusive amning, introduktion av bröstmjölksersättning och fasta föda samt tillskott med D-vitamin och andra kosttillskott.
Barnets födelsemånad kategoriserades som sommar eller vinter baserat på moderns förväntade egna produktion av D-vitamin från solen under månaderna fram till födseln.
Man tog även hänsyn till mödrarnas rökvanor, BMI, ålder och sociala status.
Vid uppföljningen efter sex år skulle föräldrarna fylla i frågeformulär om barnens eventuella användning av antihistaminer och astmainhalatorer.

Tidig introduktion av fasta föda ökar risken för allergi

Det visade sig att 14 (10 procent) av de isländska barnen hade blivit känsliga för IgE under de sex åren. Åtta av barnen hade blivit överkänsliga mot komjölk, och vissa hade blivit allergiska mot ägg, jordnötter, vete och soja.
De flesta av de allergiska barnen använde antihistaminer eller astmainhalatorer.
De barn som hade blivit känsliga för IgE gick upp mer i vikt under de första två månaderna, och deras huvudomkrets var betydligt större. Men efter 6–12 månader var skillnaden inte särskilt stor. Ändå är snabb spädbarnstillväxt förbunden med en ökad risk för allergisk rinit, astma och nedsatt lungfunktion.
Den genomsnittliga amningen av nyfödda var hög. Efter fyra månader ammades 60 procent av de barn som inte utvecklade allergi fortfarande helt. De barn som fick något annat än bröstmjölk före fyra månaders ålder löpte större risk för att utveckla allergi. Detta beror på att barnets tarmflora och immunförsvar inte är fullt färdigutvecklade. Studien bekräftar således hälsomyndigheternas rekommendationer om att vara försiktig med fast föda innan barnet har fyllt sex månader. Detta gäller särskilt mejeriprodukter, ägg, vete, jordnötter och andra livsmedel som ofta utlöser allergiska reaktioner.

Brist på D-vitamin ökar risken för allergi

D-vitamin har betydelse för benen, immunförsvaret, nervsystemet och många andra funktioner under hela livet.
Den gravidas D-vitaminstatus är avgörande för fostrets utveckling och barnets D-vitaminstatus vid födseln. Den isländska studien avslöjade att det totala intaget av D-vitamin var lägre bland barn som hade utvecklat IgE-medierade allergiska reaktioner efter 12 månader. Detsamma gällde vid sex års ålder.
Även om det är en liten studie ligger styrkan i det faktum att forskarna har följt barnen under deras första sex levnadsår.
Forskarna rekommenderar därför att nordiska spädbarn och äldre barn får tillräckligt med D-vitamin genom kost, sol och tillskott.
Hälsomyndigheterna rekommenderar redan att barn av kaukasiskt ursprung får tillskott med D-vitamin (10 mikrogram) från 0–2 års ålder. Barn med mörk hud bör fortsätta ta tillskott, eftersom de har svårare att bilda vitaminet från solen på våra breddgrader.
Ändå antyder den nya studien och många andra studier att alla barn, ungdomar och vuxna bör fortsätta med D-vitamintillskott om de inte får tillräckligt med sommarsol och under vinterhalvåret, då solen står för lågt för att vi ska kunna bilda det själva.

Det är lättast att ge barnet D-vitamin som en fast rutin

Även om Sundhedsstyrelsen rekommenderar att små barn får ett dagligt tillskott med D-vitamin, glömmer nästan hälften av alla danska föräldrar att följa detta råd. Detta framgår av en tidigare studie. Barnen riskerar inte bara att få svaga ben, utan löper även en ökad risk för infektioner, allergier, astma och autism, enligt den isländska studien och andra studier.
Eftersom många av föräldrarna uppenbarligen har svårt för att komma ihåg D-vitamindropparna, kan det vara en bra idé att introducera dem som en fast rutin till en av måltiderna. Det är särskilt viktigt under vintermånaderna, när solen står för lågt för att vi ska kunna bilda vitaminet själva.
Annars kan barnet själv bilda rikligt med D-vitamin på relativt kort tid om det exponeras för solen en vacker sommardag. Men barnet får naturligtvis inte bränna sig. Vi kan varken få för mycket D-vitamin från solen eller vanlig kost, och därför rekommenderar Sundhedsstyrelsen tillskott med D-vitamin till små barn varje dag hela året, för att vara på den säkra sidan.

Referenser

Birna Thorisdottir et al. Infant feeding, Vitamin D and IgE Sensitization to Food Allergens at 6 Years in a Longitudinal Icelandic Cohort. Nutrients 2019

Vibeke Mikkel Hansen. Forældre glemmer, at give deres småbørn D-vitamin. DR Ligetils nyheder 05-09-2017

Khaled Sall et al. Randomized controlled trial og vitamin D supplementation in children with autism spectrum disorder. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 2016

https://www.sst.dk/da/nyheder/2015/nye-raad-om-mad-til-spaedboern

https://allergi.astma-allergi.dk/foedevarer/omfoedevareallergi/hvormangeeroverfoelseomme