Nedsatt luktsinne kan vara kopplat till zinkbrist

Åldringsprocesser, övervikt och luftvägsinfektioner kan försämra luktsinnet. Det finns dock bevis som tyder på att tillräckligt med zink via kosten eller som tillskott kan stödja eller förbättra luktsinnet – särskilt hos äldre och överviktiga. Detta framgår av en studie som har publicerats i tidskriften Rhinology. Det är också problematiskt att zinkbristen är så utbredd på grund av ensidiga kostvanor och olika typer av läkemedel, som försämrar utnyttjandet.

Vi har cirka 40 miljoner luktceller som sitter längst upp i näshålan. När luktsinnet stimuleras löses de luftburna molekylerna först upp i näshålans slemhinnor och luktcellerna skickar sedan signalerna vidare till hjärnan. Luktcellerna lever vanligtvis i 6–8 veckor och ersätts sedan av nya luktceller. Om slemhinnorna skadas kan luktsinnet i regel återställas.
Förlust av luktsinnet är mycket vanligt i samband med åldringsprocesser och infektioner i de övre luftvägarna som influensa, förkylning och covid-19. I detta sammanhang kan de sensoriska cellerna skadas av de inflammatoriska processerna. Luktsinnet är viktigt för livskvaliteten eftersom det också är kopplat till smaksinnet, humöret och minnet.
Syftet med den nya studien var därför att undersöka sambandet mellan det dagliga zinkintaget och förekomsten av olika dysfunktioner relaterade till luktsinnet. Forskarna använde data från en större amerikansk studie NHANES (National Health and Nutrition Examination Survey), en långtidsstudie av befolkningens kostvanor och hälsostatus. I studien ingick nästan 3 000 deltagare som representerade olika etniska grupper och hade olika BMI.
Forskarna fann att brist på zink var signifikant förknippat med en ökad risk för försämrat luktsinne bland alla befolkningsgrupper. I undergruppen med högt BMI (25–30) var sambandet särskilt stort. Det fanns också en större korrelation hos personer över 60 år jämfört med personer under 60 år. Dessutom fann forskarna att ett dagligt zinkintag på mellan 9,60–17,45 mg hade den mest skyddande effekten på luktsinnet. Samtidigt verkade zinkintag under 9,60 eller över 17,75 öka risken för nedsatt luktsinne.
Forskarna rekommenderar därför att befolkningar med zinkbrist bör öka sitt zinkintag för bättre hälsa och luktsinne. Å andra sidan bör man inte heller få i sig för mycket zink, eftersom det på sikt kan störa utnyttjandet av jod.

Zinkkällor och orsaker till vanliga brister

Bra källor till zink är skaldjur, inälvsmat, kött, ägg och mejeriprodukter. Zink finns också i nötter, frön och bönor, men de animaliska källorna tas upp bäst.
Vanliga orsaker till zinkbrist är ensidiga kostvanor, alkoholmissbruk, åldringsprocesser, celiaki (glutenkänslighet) och diabetes. Dessutom kan för mycket kalcium från mejeriprodukter, tillskott, syraneutraliserande och vätskedrivande läkemedel, ACE-hämmare, binjurebarkhormoner, antibiotika och p-piller hämma upptaget eller utnyttjandet av zink.

Fakta om zinkets betydelse för immunförsvaret samt lukt- och smaksinnet

• Zink är involverat i mer än 300 enzymprocesser som är viktiga för den allmänna hälsan.
• Zink är bland annat viktigt för lukt- och smaksinnet.
• Zink är viktigt för immunförsvaret och bidrar även till att stabilisera cellmembranen mot virusangrepp.
• Zink ingår också i den kraftfulla antioxidanten SOD (superoxiddismutas), som motverkar cellskador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress.
• Zinkbrist kan resultera i svaga cellmembran och ett dåligt fungerande immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner, olämpliga inflammationer och lokala skador på celler och vävnader.

Tidigare studier har redan visat att zinkbrist är vanligt bland covid-19-patienter, vilket ökar risken för infektioner och dåligt luktsinne.

Referenser:

Yifang Wang et al. Association between dietary zinc intake and olfactory dysfunction: a study based on the NHANES database. Rhinology 2024

Anne Sophie Thingsted. Mistet lugtesans er det sikreste symptom på COVID-19. Videnskab.dk 19. januar 2021