Skip to main content

Magnesiumets betydelse för immunförsvaret

- och förebyggande av cancer

Magnesiumets betydelse för immunförsvaret Magnesium har bland annat betydelse för ett välfungerande immunförsvar och reglering av inflammatoriska processer som är avgörande för en god hälsa. Det tyder således på att magnesium bidrar till att skydda mot covid-19 och andra infektioner samt utveckling av cancer. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Journal of Health, Population and Nutrition där författarna tittar närmare på magnesiumets olika mekanismer. Samtidigt är det problematiskt att den moderna raffinerade kosten, stress, åldringsprocesser, missbruk av stimulantia och många läkemedel bidrar till en utbredd magnesiumbrist.

Det är allmänt känt att magnesium har betydelse för skelettet, musklerna, matsmältningen, blodtrycket och nervsystemet. Magnesium är involverat i flera hundra enzymprocesser, och ett ökat fokus har lagts på detta livsviktiga minerals betydelse för hälsan. I den nya översiktsartikeln har därför ett team av forskare tittat närmare på magnesiumets betydelse för immunförsvaret och regleringen av inflammatoriska processer. Självklart ska vi kunna initiera akuta inflammationer vid infektioner eller vävnadsskador, men om immunförsvaret är svagt eller felprogrammerat kan det uppstå kroniska inflammationer, vilket är den röda tråden i många kroniska sjukdomar, däribland cancer. Via databaser som MEDLINE, PubMed, EMBASE och Web of Science inhämtade forskarna därför ett antal studier som behandlar magnesiumets roll i samband med infektioner, inflammationer och cancer.

Magnesiumets många viktiga mekanismer inom immunförsvar och förebyggande av cancer

Vårt immunförsvar består av ett stort antal proteiner och vita blodkroppar, som är specialiserade på att angripa olika bakterier och skydda våra celler, och magnesium spelar en avgörande roll i många av dessa mekanismer.
Magnesium har betydelse för det medfödda immunförsvaret som bekämpar de flesta bakterier och infektioner utan att vi märker något. Det gäller även makrofagerna, som initierar inflammation och kommunicerar med det förvärvade immunförsvaret. Magnesium bidrar således till att vi kan bilda specialiserade T-hjälparceller som fungerar som immunförsvarets officerare genom att mobilisera T-mördarcellerna. T-cellerna är särskilt ansvariga för att angripa virusinfekterade och onormala celler. Dessutom är magnesium viktigt för att vi ska kunna bilda B-celler och omvandla dem till plasmaceller som i sin tur bildar olika antikroppar.
Sammantaget bidrar magnesium till att reglera de inflammatoriska processerna via bildandet av cytokiner och antikroppar. Denna funktion är mycket viktig, eftersom infektioner med covid-19, influensa och andra bakterier bara blir komplicerade och livshotande om en cytokinstorm och hyperinflammation uppstår som skadar vävnader och organ.
Det tyder också på att T-mördarcellerna bara kan angripa onormala celler som cancerceller om det finns tillräckligt med magnesium i vävnaden. Det som händer mer konkret är att magnesium binder till ett speciellt protein (LFA-1) på T-mördarcellernas yta, vilket är avgörande för att T-mördarcellerna ska kunna fästa sig på infekterade celler och cancerceller. Därefter kan T-mördarcellerna utföra sin kemiska krigföring med cellgifter, som löser upp cellerna eller får dem att begå apoptos (programmerat självmord). Det bör också tilläggas att magnesium har betydelse för aktiveringen av D-vitamin, vilket stärker immunförsvaret och reglerar de inflammatoriska processerna via andra mekanismer.
Magnesium är också viktigt för kroppens kalciumfördelning, och att koncentrationen av kalciumjoner är mycket låg i all mjukvävnad. Om för många kalciumjoner strömmar in i mjukvävnaderna blir cellerna stressade med ytterligare risk för kronisk inflammation.
Studier visar att kronisk magnesiumbrist sänker motståndskraften och leder till kronisk inflammation, som är förbunden med oxidativ stress. Det är ett tillstånd då det finns för många fria radikaler i kroppen som angriper celler och ökar risken för många kroniska sjukdomar.
Flera studier har visat på ett samband mellan magnesiumbrist och flera former av cancer.
Vid magnesiumbrist föreligger det också en risk för att infektioner blir komplicerade. Magnesiumbrist kan dessutom försämra aktiviteten hos T-cellerna samt B-cellernas syntes av IgG-antikroppar. Det kan förekomma krympning av tymus, där T-cellerna mognar, och andra störande reaktioner, som också inkluderar för många IgE-antikroppar och för mycket histamin, som är involverat vid astma och andra allergiska reaktioner.
Som det framgår är magnesium väsentligt för optimala immunfunktioner och reglering av inflammationer. Brist på magnesium kan därför leda till en lång rad dysfunktioner, däribland en ökad risk för akuta infektioner, kroniska inflammationer, cancer och andra kroniska sjukdomar.
En balanserad kost med bra, färska ingredienser kan vanligtvis ge tillräckligt med magnesium, där RI ligger på 375 mg. Det kan vara nödvändigt med tillskott om kosten är bristfällig, vid dåligt upptag eller om det föreligger ett ökat behov.

Källor till magnesium och orsaker till brister

Magnesium finns särskilt i klorofyll-innehållande gröna bladgrönsaker samt fullkorn, mandel, nötter, frön och baljväxter. Mörk choklad med hög kakaoprocent, frukt, kött och fisk innehåller måttliga mängder, medan mejeriprodukter bara innehåller blygsamma mängder.
Moderna odlingsmetoder med konstgödsel och bekämpningsmedel gör också att plantorna inte tar upp de optimala mängderna magnesium. Dessutom kan raffinering avlägsna cirka 85 procent av en råvaras magnesiuminnehåll. Överkokning avlägsnar också mycket magnesium från råvarorna.
Dessutom kan stress, intensiv fysisk träning, åldringsprocesser, missbruk av stimulantia, vätskedrivande läkemedel, antacida och p-piller bidra till en utbredd magnesiumbrist på grund av dåligt upptag eller utnyttjande.
Eventuella tillskott bör slutligen vara i ekologiska former och av god kvalitet, vilket säkerställer ett högt upptag. Många tillskott innehåller magnesiumoxid som är svårt att ta upp och framför allt har en laxerande verkan.

  • Magnesium tas upp i tunntarmen, och njurarna reglerar till viss del magnesiumkoncentrationen i blodet.
  • Den största mängden av kroppens magnesium finns inuti cellerna, där det reglerar hundratals enzymprocesser.
  • Brist på magnesium ökar bland annat risken för infektioner, kroniska inflammationer och flera former av cancer.

Referenser:

Sumel Ashique et al. A narrative review on the role of magnesium in immune regulation, inflammation, infectious diseases, and cancer. Journal of Health, Population and Nutrition. 2023

Jonas Lötscher et al. Magnesium sensing via LFA-1 regulates CD8+T cell effector function. Cell, 19 January 2022

University of Basel. Magnesium is essential for the Immune System - Important in the Fight against Cancer. Scitecdaily.com January 20, 2022

Megan Ware. Why do we need magnesium? Medical News Today. 2020


  • Skapad