Covid-19: Snabb och effektiv behandling med D-vitamin kan förkorta sjukhusvistelser och rädda liv

Det har redan visat sig att utbredd brist på D-vitamin ökar risken för covid-19-infektion och livshotande komplikationer. Ett forskarteam från Turkiet har därför gjort en studie som avslöjat att en snabb behandling med D-vitamin inte bara förkortade sjukhusvistelsen och halverade risken för dödsfall, utan också hade en positiv effekt på komorbiditeter. Då brist på D-vitamin är särskilt utbredd under vintermånaderna och bland äldre, färgade, överviktiga, diabetiker och andra sårbara grupper, är studiens resultat mycket relevanta eftersom vaccinerna endast har en begränsad effekt.

Sedan december 2019 har världen upplevt en ny pandemi med covid-19 och olika varianter. Infektionen börjar vanligtvis när viruset infekterar celler i näsan och sprider sig till de nedre luftvägarna. Men vissa är i stånd att avvisa smitta, och de flesta får en mild till måttlig infektion. Men om immunförsvaret är rubbat kan det i svåra fall uppstå akut andningssvikt, även kallat ARDS (acute respiratory distress syndrome). En viktig orsak är cytokinstorm och hyperinflammation i lungornas epitelceller. Det kan också uppstå cytokinstorm och hyperinflammation i blodkärlens epitelceller och i andra organ, vilket kan leda till cirkulationssvikt och att patienten avlider. Följaktligen har covid-19-patienter på intensivvårdsavdelningar visat sig ha höga plasmanivåer av cytokiner såsom IL-2, IL-7, IL-10 och TNFα.
Det är alltså immunförsvarets kapacitet som är avgörande för hur vi tacklar infektion. Och immunförsvaret kan inte fungera normalt om det lider brist på näringsämnen som D-vitamin. Därför har det under hela coronapandemin funnits ett växande intresse för D-vitaminets terapeutiska potential vid förebyggande och behandling.

D-vitaminets avgörande betydelse för immunförsvaret

De flesta av våra celler har receptorer för D-vitamin, vilket anses vara ett steroidhormon. D-vitaminformen som vi bildar i huden från solen eller får genom tillskott måste dock först aktiveras i njurarna, de vita blodkropparna och på andra ställen innan vitaminet träder i kraft.
När det gäller immunförsvaret har D-vitamin flera funktioner. I luftvägarna sitter det många vita blodkroppar, makrofager, som är beroende av D-vitamin när de ska attackera de flesta bakterier. Processen stöds av några antibiotiska peptider i luftvägarna, som också kräver D-vitamin. Dessutom är immunförsvarets specialtrupper i blodomloppet, T-cellerna, beroende av D-vitamin när de ska dela sig explosivt, angripa virus och etablera den effektivaste immuniteten. B-celler som producerar antikroppar behöver också D-vitamin.
Ett stort antal studier har efter hand visat att brist på D-vitamin ökar frekvensen och svårighetsgraden av olika infektioner som förkylning, influensa, bronkit, bakteriell vaginos och HIV. Förr i tiden behandlade man tuberkulos genom att utsätta patienterna för solexponering, så att de kunde bilda D-vitamin, och det var långt före man hade antibiotika till hands. Sedan dess har tillskott med D-vitamin visat en positiv effekt på olika luftvägsinfektioner och astma. Det antas därför att tillskott med D-vitamin också kan lindra svåra covid-19-infektioner och reducera dödligheten på intensivvårdsavdelningar.

Den turkiska studien

Forskarna analyserade data från 867 covid-19-patienter som var inlagda på Universitetssjukhuset i Istanbul.
Alla patienter fick i förväg antiviral behandling (inklusive hydroxiklorokin), och några fick cytokinbehandling (tocilizumab) enligt nationella riktlinjer.
Det första steget i studien var att utvärdera vilken effekt blodets nivå av D-vitamin (25OHD) hade på svårighetsgraden av covid-19.
Studiens andra steg var utformat som en prospektiv, randomiserad kontrollerad studie som involverade patienter diagnostiserade med covid-19 och en kontrollgrupp med friska deltagare.
Det visade sig att majoriteten av patienterna hade D-vitaminnivåer i blodet som låg på under 30 ng/mL, vilket anses vara bristfälligt. Under loppet av 3–14 dagar fick patienterna mycket stora doser D-vitamin, störst under de första dagarna. Man gav följaktligen upp till 2 500 mikrogram om dagen (100 000 IE) för att normalisera blodets innehåll så snabbt som möjligt. Patienter under intensivvårdsbehandling, och med de lägsta nivåerna av D-vitamin i blodet, fick den största dosen under fem dagar. Kontrollgruppen fick bara standardbehandling och inget D-vitamintillskott.

Slutsats: Brist på D-vitamin kan vara livshotande och tillskott kan rädda liv

Forskarna bakom den turkiska studien drog slutsatsen att komorbiditeter är den mest avgörande faktorn när det gäller längden på sjukhusvistelse och intensivvårdsinläggning till följd av covid-19.
Dessutom observerade forskarna att patienter utan komorbiditeter, men som hade mycket låga D-vitaminnivåer (under 12 ng/mL), hade längre intensivvårdsvistelser jämfört med patienter med komorbiditeter.
Med andra ord kan allvarlig brist på D-vitamin göra till synes friska människor mycket sårbara för infektioner med covid-19, och mer sårbara än patienter med komorbiditeter.
Studien visade också att tillskott med D-vitamin kunde lindra och förkorta patienternas sjukhusvistelser. Även hos patienter med komorbiditeter. Behandling med D-vitamin skulle alltså kunna minska dödlighetsfrekvensen med 2,14 gånger.
D-vitamintillskott har visat sig vara effektivt på flera olika parametrar. Därför är tillskott med D-vitamin relevant för patienter med covid-19. Samtidigt efterlyser forskarna fler studier för att observera långtidseffekten av tillskott med D-vitamin i samband med de kroniska egenskaperna hos covid-19-infektioner. Detta inkluderar även när man blir riktigt frisk och konsekvenserna av organskador. Forskarna efterlyser också fler studier baserade på friska personer som får tillskott med D-vitamin.
Den turkiska studien har publicerats i Nutrients, och är i linje med tidigare studier som vi redan har tagit upp på den här webbplatsen.

Referenser:

Gönen M.S. et al. Rapid and Effective Vitamin D Supplementation May Present Better Clinical Outcomes in COVID-19 Patients. Nutrients 2021

Nihayet Bayraktar et al. Analysis of serum cytokine and protective vitamin D-levels in severe cases of COVID-19. Journal of Medical Virology 2021

Ariel Israel, Assi Circurel et al. The link between vitamin D deficiency and COVID-19 in a large population. Department of Research and Data, Division of Planning and Strategy. September 2020

Northwestern University. Vitamin D levels appear to play role in COVID-19 mortality rates. Science Daily. May 2020

Hutchings, N. et al. Patients hospitalized with COVID-19 have low levels of 25-hydroxyvitamin D. Endocrine. February 2021

José L Hernandez et al. Vitamin D Status in Hospitalized Patients with SARS-CoV2- Infection. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. October 2020

Cutolo M et al. Vitamin D and Lung Outcomes in Elderly COVID-19 Patients. Nutrients. February 2021

Moustapha Dramé et al. Relation between Vitamin D and COVID-19 in Aged People: A Systematic Review. Nutrients. April 2021

Marta Entrenas Castillo et al. Effect of calciferol treatment and best available therapy versus best available therapy on intensive care unit admission and mortality among patients hospitalized for COVID-19: A pilot randomized clinical study. The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology. October 2020

David O. Meltzer et al. Association of Vitamin D Levels, Race/Ethnicity, and Clinical Characteristics With COVID-19 Test Results. JAMA Network Open. March 2021

Nikki Hancocks. Diet and supplements: Swiss panel publishes COVID-19 recommendations. NUTRAingredients.com October 2020