D-vitaminets betydelse för tandhälsan

Brist på D-vitamin, som är mycket vanligt, är förknippat med en lång rad sjukdomar i tänderna och tandköttet. Hos barn kan bristen leda till sköra tänder med för lite emalj, vilket ökar risken för karies. Senare i livet kan brist på D-vitamin öka risken för tandlossning och andra tandköttssjukdomar. Brist på D-vitamin hänger också samman med vissa cancerformer i munhålan. Detta framgår av en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Författarna hänvisar till ett antal kliniska studier som avslöjar D-vitaminets olika funktioner med betydelse för tandhälsan. Författarna kommer dessutom in på att brist på D-vitamin är vanligt, och att det kan vara nödvändigt med tillskott för att bibehålla eller uppnå en god tandhälsa.

Det finns ett växande intresse för blodets innehåll av D-vitamin i samband med tandhälsan under fosterutvecklingen, tonåren och i vuxen ålder. För det första har D-vitamin betydelse för upptaget av kalcium, som är det viktigaste mineralet för tändernas uppbyggnad. För det andra har D-vitamin betydelse för cirka 5–10 procent av cellernas gener genom en rad olika på-och-av-mekanismer. För det tredje har D-vitamin betydelse för immunförsvarets bekämpning av bakterier, svampar och virus. För det fjärde har D-vitamin betydelse för att immunförsvaret inte ska överreagera på kroniska inflammationer som kan skada frisk vävnad. Samtidigt betyder det att brist på D-vitamin försämrar uppbyggnaden av friska tänder, med ökad risk för karies och för att tandköttet blir mer sårbart för infektioner och andra komplikationer som muninfektioner, tandlossning och vissa cancerformer i munhålan.

D-vitaminets betydelse för barnets tandutveckling

Tandutvecklingen börjar redan i fosterstadiet. Mellan den 16:e och 24:e graviditetsveckan börjar mjölktändernas pyttesmå spetsar i gommen gradvis förkalkas. De flesta barn föds emellertid med tandlösa gommar och får sina första synliga mjölktänder när de är ungefär ett halvt år gamla, även om detta kan variera.
I detta avseende är det viktigt att den gravida är välförsedd med D-vitamin av hänsyn till upptaget av kalcium. Danska Sundhedsstyrelsen rekommenderar då också ett dagligt tillskott på 10 mikrogram under hela graviditeten. Men en dansk studie har visat att många gravida kvinnor glömmer att ta tillskott.
Eftersom bröstmjölk inte är tillräckligt för att säkerställa de optimala mängderna rekommenderar danska Sundhedsstyrelsen också att vita spädbarn får 10 mikrogram D-vitamintillskott dagligen från två veckors ålder till slutet av det första levnadsåret. Mörkhyade spädbarn rekommenderas tillskott fram till tre års ålder.
Ändå har många barn nytta av tillskott under hela sin uppväxt, eftersom D-vitaminbrist är så vanligt. Speciellt under vinterhalvåret. Solskräck och inomhuslivsstil har nu lett till att många barn inte får tillräckligt med sol på sommaren heller, och att de förblir bleka utan att ha byggt upp depåer i levern.

Hål i tänderna (karies)

Hål i tänderna kan uppstå när bakterierna som finns i matrester på tänderna omvandlar socker till syra. Om bakterierna sitter länge på tänderna kan syrabildningen leda till att emaljen (tandytan) börjar frätas. Så småningom kan frätskadan göra att det uppstår hål, som kanske gör ont.
Det är allmänt känt att förebyggande av karies kräver god tandhygien. Man bör också begränsa intaget av socker och läsk. Ändå visar det sig att kroppens status av D-vitamin också har betydelse. En studie har följaktligen visat att de flesta barn utan hål i tänderna hade optimala nivåer av D-vitamin i blodet, och att de flesta barn med karies hade låga nivåer av D-vitamin i blodet.
I detta sammanhang antas det att D-vitamin bidrar till att förebygga karies genom att stärka immunförsvaret mot bakterier som omvandlar socker till syra. D-vitamin främjar också bildandet av vissa peptider, som ingår i det medfödda immunförsvaret mot bakteriesvampar och virus.

Tandlossning

Tandlossning, som är mycket vanligt, börjar med en tandköttsinflammation (gingivit). Tillståndet orsakas av beläggningar (plack) och tandsten vid tandköttsranden, där skadliga bakterier bildar vävnadsnedbrytande enzymer. När immunförsvaret reagerar kan en kronisk inflammation så småningom utvecklas i tandköttsfickan och tandköttet blöder lätt.
Inflammationen kan försvinna av sig själv om beläggningarna avlägsnas, men om tillståndet kvarstår sprider sig inflammationen så att tandlossning utvecklas. Samtidigt blir tandköttsfickorna ännu djupare med risk för att tanden tappar sitt fäste och faller ut.
Flera studier har visat på en koppling mellan brist på D-vitamin och utvecklingen av tandlossning. Man har också visat på en stigande koppling mellan tandlossning och diabetes, hjärtinfarkt, cirkulationssjukdomar, ledgångsreumatism, mag-tarmsjukdomar, stress och för tidig födsel. Sammantaget tyder det på att brist på D-vitamin ökar risken för ett stort antal sjukdomar som kännetecknas av kronisk inflammation.
Å andra sidan har olika studier visat att personer med de högsta nivåerna av D-vitamin i blodet hade färre problem med blödande tandkött och kronisk inflammation i tandköttet. Detta beror på att D-vitamin reglerar de vita blodkropparna (T-celler) och en rad proinflammatoriska cytokiner.
Tillskott med D-vitamin och kalcium har visat en måttlig, positiv effekt på tandlossning efter tandläkarens behandling. Detta gäller även för behandling av tandlossning hos gravida.
Även om tandlossning inte är förbundet med smärta är det alltid viktigt med regelbundna tandläkarbesök. Tandläkaren kan bland annat mäta tandköttsfickornas djup och rengöra dem.
Dagligen är grundlig tandhygien efter varje måltid viktig.
Andra studier visar att tillskott med Q10 också kan ha en positiv effekt på tandlossning.

D-vitamin och cancer i munhålan

Det är allmänt känt att tobaksrökning, snus och alkoholmissbruk ökar risken för vissa cancerformer i munhålan och matstrupen. Det tyder på att brist på D-vitamin också kan spela en roll i utvecklingen av dessa cancerformer, men det behövs fler studier. Ändå har en studie visat att tillskott med D-vitamin signifikant kan minska de terapirelaterade biverkningarna i de sena stadierna av munhålecancer och därigenom öka livskvaliteten och livslängden.
Man antar att D-vitamin har följande cancerförebyggande mekanismer: genom att stärka immunförsvaret som ska förstöra onormala celler; genom att hämma inflammation; genom att reglera många genaktiviteter samt celltillväxten.

Referenser

Joäo Botelho et al. Vitamin D deficiency and Oral Health: A Comprehensive Review. Nutrients 2020

Collaborative research with Nihon University: Effect of the reduced form of Q10 (Ubiquinol) on oral environment in periodontal disease. Kaneka Corporation

Varun Samji et al. Role of vitamin D supplementation for primary prevention of cancer: Meta-analysis of randomized trials. Journal of Clinical Oncology, 2019

https://www.sundhed.dk/sundhedsfaglig/laegehaandbogen/endokrinologi/tilstande-og-sygdomme/knoglevaev-og-vitamin-d/d-vitamin-mangel/

https://babyinstituttet.dk/taender-hvornar

https://www.sundhed.dk/borger/sundhed-og-forebyggelse/graviditet-foedsel-barsel/gravid-liste/raad-i-graviditeten/kosttilskud/

https://www.sundhedsguiden.dk/Alle-Nyheder/2013/hver-fjerde-gravide-mangler-d-vitamin/

https://hjerteforeningen.dk/2014/01/pas-paa-dine-taender-og-hjertet/