Magnesiumbrist förvärrar leversjukdom och relaterad hjärt-kärlsjukdom

Både icke-alkoholrelaterad och alkoholrelaterad fettlever är kopplade till utvecklingen av andra leversjukdomar, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Kost- och dryckesvanor spelar en viktig roll. Utbredd magnesiumbrist verkar också öka risken för att personer med metabolisk leverdysfunktion löper större risk för att dö av hjärt-kärlsjukdom och andra följdsjukdomar. Detta framgår av en stor befolkningsstudie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients.

Den moderna livsstilen har lett till att ungefär var fjärde person har NAFLD (icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom), ofta utan att veta om det. Sjukdomen, som utvecklas långsamt, beror på en ökad ansamling av fett i levern (steatos). Vissa personer utvecklar så småningom en form av leverinflammation som kallas NASH (icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom). Denna leversjukdom leder till att kritisk ärrvävnad (fibros) bildas i levern. Tillståndet kännetecknas bland annat av kronisk inflammation och oxidativ stress, där effekterna av fria radikaler hamnar utom kontroll. Alla de metaboliska störningar som är förbundna med denna form av leverinflammation (NASH) ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och tidig död. Detsamma gäller för fettlever orsakad av alkoholmissbruk.
Tidigare studier har visat att kosten är en viktig faktor i utvecklingen av icke-alkoholrelaterad fettlever, särskilt om den innehåller många raffinerade kolhydrater och särskilt mycket fruktos från socker, juice, majssirap och andra sötningsmedel, vilket kan stressa levern och göra den till en fettfabrik. Ren alkohol (etanol), som framställs genom jäsning av kolhydrater, kan också påverka levercellernas ämnesomsättning och leda till ansamling av fett.
Som framgår har kost- och dryckesvanor stor inverkan på leverns många funktioner. I detta sammanhang syftade den nya studien till att undersöka huruvida magnesiumbrist är förknippad med ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och alla andra sjukdomar hos patienter med både icke-alkoholrelaterad fettlever och alkoholrelaterad fettlever.

Ju större magnesiumbrist, desto större risk för leverskada och tidig död

I studien ingick 3 802 deltagare från en större amerikansk studie kallad NHANES (National Health and Nutrition Examination Survey), som undersöker befolkningens kostvanor och hälsa över tid. I den nya studien följdes deltagarna i 26 år. Deras intag av magnesium, som främst finns i en grov och grön kost, bedömdes enligt en särskild skala. Dessutom bedömdes magnesiuminnehållet i deltagarnas blod efter förmågan att ta upp magnesium, njurfunktion osv.

Sambandet mellan magnesiumbrist, hjärt-kärlsjukdom, cancer och förtida död bedömdes med hjälp av en annan modell som kallas Cox.
Den kombinerade befolkningsstudien av deltagare med metaboliska störningar orsakade av både icke-alkoholrelaterad fettlever och alkoholrelaterad fettlever visade att magnesiumbrist hängde samman med:

• en ökad dödlighet orsakad av alla sjukdomar
• en ökad dödlighet orsakad av hjärt-kärlsjukdom
• faktumet att ju större magnesiumbrist, desto större risk för tidig död.

Forskarna drar därför slutsatsen att global magnesiumbrist är förknippad med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och tidig död hos patienter med metaboliska leversjukdomar orsakade av både icke-alkoholrelaterad fettlever och alkoholrelaterad fettlever. Att optimera magnesiumstatusen hos dessa patienter kan också ha en långsiktig och positiv effekt på deras allmänna hälsa och livslängd.

Vilken effekt har magnesium på leverhälsan och blodsockret?

Magnesium är involverat i hundratals enzymprocesser som är viktiga för cellernas energiomsättning, immunförsvaret, inflammationsreglering, insulinkänslighet och aktivering av D-vitamin. Dessutom reglerar magnesium cellernas upptag av kalcium, så att det mesta av kalciumet tas upp i skelettcellerna, medan mjukvävnadsceller som lever- och nervceller förblir nästan kalciumtomma. Denna funktion är mycket viktig, för om för mycket kalcium strömmar in i mjukvävnadsceller blir de överstimulerade och stressade med risk för kramper, inflammatoriska processer och celldöd.
Enligt översiktsartikeln är en låg magnesiumstatus kopplad till både kronisk systemisk inflammation och insulinresistens, där cellernas förmåga att ta upp blodsocker är nedsatt. Dessa metaboliska störningar gör levern mer sårbar för skador och utveckling av leversjukdom.
Studien tyder också på att en kost som innehåller mer magnesium är förbunden med en lägre risk för att utveckla olika fettleversjukdomar som orsakas av ohälsosam kost eller alkohol.
Den nya studien är också den första som visar en direkt koppling mellan magnesiumstatus i kroppen och hjärt-kärlsjukdom, cancer och dödlighet av alla orsaker hos personer med både icke-alkoholrelaterad fettlever och alkoholrelaterad fettlever.

Var finns magnesium och varför är det så vanligt med brist?

Magnesium finns främst i en grov och grön kost med råvaror som fullkorn, grönsaker, baljväxter och nötter. Brister beror främst på utarmning av jorden och modern raffinerad kost. Dessutom kan vätskedrivande och syraneutraliserande läkemedel, alkohol, övervikt, insulinresistens och diabetes öka magnesiumbehovet.
De officiella dagliga rekommendationerna för magnesium ligger på 375 mg. Flera forskare rekommenderar dock ett dagligt intag på cirka 500 mg för de många enzymfunktionerna och den allmänna hälsan. Eventuella kosttillskott bör helst vara i form av lättupptagliga organiska föreningar.

Referenser:

Lei Fan. Magnesium Depletion Score and Mortality in Individuals with Metabolic Dysfunction Associated Steatotic Liver Disease over a Median Follow-Up of 26 Years. Nutrients 2025

Àkos Géza et al. Magnesium Is a Vital Ion in the Body – It Is Time to Consider Its Supplementation on a routine Basis. Clinics and Practice 2024

Grasgruber P, Cacek J Hrazdira E et al. Global correlates of cardiovascular risk: a comparison of 158 countries. Nutrients 2018