Bäckeninflammation kan hänga samman med magnesiumbrist

Bäckeninflammation är en vanlig gynekologisk infektionssjukdom som är förbunden med många sjukdagar och socioekonomiska kostnader. I svåra fall kan sjukdomen också leda till kronisk smärta och infertilitet om den inte behandlas i tid. Det finns olika orsaker till bäckeninflammation, och kosten spelar en viktig roll för immunförsvarets kapacitet. I detta sammanhang tyder det på att magnesiumbrist, som är ganska vanligt, ökar risken för sjukdomen, särskilt hos äldre kvinnor. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition.

Bäckeninflammation kan uppstå på blygdläpparna, livmoderhalsen, äggledarna, äggstockarna samt i slidan och livmodern. Infektionen orsakas ofta av naturliga bakterier som stafylokocker från den vaginala mikrofloran som överförs till livmodern och vidare till äggledarna och eventuellt äggstockarna, där bakterierna inte hör hemma. Infektionen kan också överföras efter en abort eller förlossning, vid insättning av spiral, genom långvarig tamponganvändning och från en obehandlad partner, där det ofta är klamydiabakterien som överförs.
Symtomen i underlivet kan vara allt från milda till mycket smärtsamma. Det kan också förekomma allmän sjukdomskänsla, flytningar, menstruationssmärtor, blödningsrubbningar, samlagssmärtor och feber. I värsta fall kan sjukdomen leda till nedsatt fertilitet och sterilitet. Eftersom sjukdomen är förknippad med mycket obehag, sjukhusinläggning och infertilitet anser forskarna bakom den nya studien att man bör göra mer för att förebygga den. Forskarna bakom den nya studien ville undersöka sambandet mellan magnesiuminnehållet i kosten och risken för att utveckla bäckeninflammation.
Forskarna inhämtade data från en större befolkningsstudie NHANES (National Health and Nutrition Examination Survey), som utvärderar amerikanernas näringsstatus och hälsa över tid. I den nya studien ingick drygt 3 000 kvinnor mellan 20–59 år. Kvinnornas magnesiumintag bedömdes och delades in i fyra grupper (kvartiler) som sträckte sig från mycket låga doser (133–214 mg per dag) till högre doser (över 287 mg per dag). I detta sammanhang bör det tilläggas att de officiella dagliga rekommendationerna för magnesium ligger på 375 mg per dag, vilket få deltagare fick.
Trots detta visade studien att den grupp kvinnor (kvartil) som intog mest magnesium via kosten löpte en betydande lägre risk för att utveckla bäckeninflammation, särskilt hos äldre kvinnor. Enligt forskarna understryker studien därför hur stort inflytande kosten har på risken att drabbas av bäckeninflammation. Man kan också överväga att ta tillskott med magnesium som en förebyggande åtgärd.
I studien diskuterar forskarna varför det är så viktigt att få i sig tillräckligt med magnesium och varför brister är så vanliga.

Magnesiumets betydelse för immunförsvaret och många andra funktioner

Immunförsvarets kapacitet är avgörande för att förebygga infektioner, däribland bäckeninflammation. I detta sammanhang stöder magnesium immunförsvaret på flera fronter, så att det kan attackera infektiösa bakterier på ett målriktat och effektivt sätt. Magnesium bidrar också till att aktivera D-vitamin och reglera inflammatoriska processer så att de inte blir utdragna. Dessutom har magnesium betydelse för syntesen av cellernas DNA och RNA, proteinsyntesen, nervsystemet, musklerna, skelettet och många andra funktioner.
Magnesium är ett av de mineraler som vi behöver mest av, och som är involverat i cirka 300–600 enzymprocesser. Därför kan magnesiumbrist leda till många akuta och kroniska sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, benskörhet, depression, migrän och andra inflammatoriska sjukdomar.

Orsakerna till utbredd magnesiumbrist

Magnesium finns främst i fullkornsprodukter, kål, baljväxter, avokado och andra grönsaker, nötter, frön, kött och fisk. I inledningen till den nya studien beskriver forskarna dock hur det dagliga intaget av magnesium har minskat drastiskt i västvärlden under de senaste decennierna på grund av ökad konsumtion av raffinerade livsmedel och snabbmat. Dessutom kan stress, insulinresistens, metabolt syndrom, övervikt samt vätskedrivande och syraneutraliserande läkemedel öka behovet.
Det kan i vilket fall som helst löna sig att sträva efter en grov, grön och oraffinerad kost. Eventuella tillskott bör vara i en lättupptaglig, organisk form. Tillskott i form av magnesiumoxid rekommenderas inte, eftersom denna form i första hand har en laxerande effekt.

Referenser:

Zeru Chen et al. Association between dietary magnesium intake and pelvic inflammatory disease in US women. A cross-sectional study of NHANES. Frontiers in Nutrition 2024

Sumel Ashique et al. A narrative review on the role of magnesium in immune regulation, inflammation, infectious diseases, and cancer. Journal of Health, Population and Nutrition. 2023

Megan Ware. Why do we need magnesium? Medical News Today. 2020