Huvudvärk och migrän kan lindras med magnesium

- i större lättupptagliga doser

Magnesiumbrist, som är ganska vanligt, kan uppstå om vi får för lite genom kosten eller utsöndrar för mycket. Det har länge varit känt att magnesiumbrist kan orsaka spänningshuvudvärk och migrän. Det finns också många dubbelblinda randomiserade studier som visar att större tillskott med magnesium kan lindra huvudvärk och migrän. Det är dock viktigt att olika tillskott finns i en form och i en kvalitet som kroppen kan ta upp, så att magnesiumet når hela vägen in i cellerna, där det reglerar ett hav av enzymprocesser. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i Nutrients, skriven av forskare från Milano, Italien.

De allra flesta fall av huvudvärk och migrän uppstår utan att symtomen är en följd av en annan sjukdom. Detta gäller även spänningshuvudvärk, Hortons huvudvärk (klusterhuvudvärk) och migrän. Det är också välkänt att dessa typer av huvudvärk och migrän kan utlösas av stress och hormonella förändringar som PMS och klimakteriet.
Enligt författarna bakom den nya översiktsartikeln kan tillskott med magnesium vara ett bra alternativ till traditionell smärtlindring, som är förbundet med många biverkningar. Samtidigt kompenserar dessa magnesiumtillskott för den brist som är orsaken till huvudvärk och migrän. Tillskott med magnesium är i stort sett en lämplig och enkel terapi som de flesta tolererar bra – däribland barn, gravida och äldre.

Magnesium har många funktioner och finns främst inuti cellerna

Magnesium, som är ett av de mineraler vi behöver ha mest av, är viktigt för nervimpulser, muskelsammandragning, blodtryck, blodsocker, ben, DNA-syntes, upprätthållande av elektrolytbalansen, aktivering av D-vitamin och många andra funktioner.
Cirka hälften av kroppens magnesiumreserver finns i benen, och resten finns i nervceller, muskler, lever och andra mjukvävnader. Mest magnesium finns inuti cellerna, där det ingår i mer än 300 enzymprocesser.
Under de senaste tjugo åren har forskarna beskrivit de olika magnesiumtransportörerna och magnesiumkanalerna i cellmembranen. Men det har varit ett mysterium hur magnesium arbetar inuti cellerna. Det har författarna bakom den nya översiktsartikeln i tidskriften Nutrients tittat närmare på.

Upptag och reglering av blodets magnesiumnivåer

Magnesium tas upp i tunntarmen. I njurarna filtreras 80 procent av blodets magnesium i glomerulus. Det är en fin bunt av hårrörskärl genom vilken urinutsöndringen sker, och mer än 95 procent av det filtrerade magnesiumet återupptas i detta system. Om det föreligger en brist på magnesium återupptas mer i glomerulus, och det återupptas mindre om det finns höga nivåer av magnesium i blodet. Vid stora brister fungerar benen som en mineralbank, från vilka magnesiumet skickas ut i blodet.
På detta sätt regleras nivån av magnesium i blodet noggrant genom upptaget i tunntarmen, njurarnas utsöndring och benens buffertfunktion. Men även om kroppen kan reglera magnesiumnivån i blodet på flera sätt, visar det sig att brister fortfarande är vanliga.

Magnesiumkällor och orsaker till omfattande brister

Magnesium finns i kärnor, mandlar, nötter, frön, bönor, fullkorn, kål och andra grönsaker. Men idag får de flesta i de västerländska länderna mindre än de officiella rekommendationerna, som i Danmark ligger på 375 mg. Detta beror främst på utarmad jord, raffinering av livsmedel och ensidiga kostvanor. Brister kan också bero på dåligt upptag eller för stor utsöndring genom njurarna. Stress, stimulantia och läkemedel kan dessutom öka behovet.
Det är dock svårt att mäta kroppens magnesiumstatus, eftersom endast cirka en procent finns i blodet, och det mesta finns intracellulärt. Det närmaste man kan komma en värdering av kroppens magnesiumstatus är så kallade helblodsanalyser, där man mäter magnesiuminnehållet inuti cellerna. I vissa fall kan en magnesiumbrist också vara maskerad, om benen förser blodet med magnesium. Det kan fortsätta under en period, men på lång sikt ökar risken för benskörhet eftersom magnesium bidrar till att bencellerna tar upp kalcium.

Varför ska man ta magnesiumtillskott vid huvudvärk och migrän?

Magnesium bidrar till att förebygga eller lindra huvudvärk och migrän på flera fronter. Som nämnts ingår magnesium i över 300 enzymprocesser som är vitala för de flesta cellfunktioner, inklusive nervcellerna. Brist på magnesium kan därför leda till obalanser i frisättningen av olika neurotransmittorer, blodkärlssammandragning, muskelsammandragning och andra reaktioner som kan leda till huvudvärk och migrän, inklusive migrän med aura.
En av magnesiumets viktigaste funktioner är att fungera som en slags dörrvakt i kalciumkanalen i cellmembranet. Här sörjer magnesiumet för att låsa in det mesta av kalciumet i bencellerna, medan kalciumkoncentrationen bör vara mycket låg i nervceller, muskler och andra mjukvävnader. Om vi ​​lider brist på magnesium står kalciumkanalerna öppna, med risk för att det strömmar in för många kalciumjoner i nervcellerna. Överskottet av kalciumjoner kan således överstimulera nervcellerna, så att de blir stressade eller på annat sätt beter sig olämpligt.
Magnesium är involverat i kontrollen av NDMA-glutamatreceptorerna i nervcellerna, som spelar en viktig roll i nervsystemets smärtöverföring.
Magnesium hjälper också till att reglera hjärnans blodgenomströmning, och till att förhindra lokala inflammationer.
Magnesiumbrist är därför involverat i många neurologiska sjukdomar, som också inkluderar Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Tillskott med magnesium som effektiv terapi

Det finns nu flera studier som avslöjar att patienter med huvudvärk och migrän lider brist på magnesium i blodet, ryggmärgsvätskan och vissa delar av hjärnan. Detta gäller också patienter som har migrän med aura. Forskarna påpekar dessutom att det kan finnas en systemisk magnesiumbrist hos dessa patienter.
Den terapeutiska effekten av tillskott med magnesium till patienter med huvudvärk har påvisats i flera dubbelblinda, placebokontrollerade, randomiserade studier.
Det är redan känt att magnesiumnivåerna i de röda blodkropparna hos kvinnor som lider av PMS (premenstruellt syndrom) är lägre än hos kvinnor som inte lider av PMS. I detta sammanhang involverade en studie 20 kvinnor som led av migrän i samband med PMS. Den ena gruppen fick 360 mg magnesium från ägglossningen till menstruationens inledning under två cykler. Den andra gruppen fick placebo. Det visade sig att tillskott med magnesium reducerade frekvensen och svårighetsgraden av huvudvärk enligt ett smärtindex.
I en annan studie deltog 81 migränpatienter som antingen fick 600 mg magnesium dagligen eller placebo under en period på 12 veckor. Under veckorna 9–12 minskade migränattackerna i magnesiumgruppen med 41,6 % jämfört med 15,8 % i placebogruppen.
En studie på barn och ungdomar i åldern 2–17 år som fick 9 mg magnesium/kg dagligen eller placebo, avslöjade också att tillskottet hade en signifikant positiv effekt på dagar med huvudvärk.
En metaanalys från 2016 har också visat att tillskott med magnesium har en terapeutisk effekt. Metaanalysen inkluderade 11 studier, där patienter med akuta migränattacker fick intravenösa magnesiumtillskott, och 10 studier där man undersökte magnesiumets förebyggande effekt på migrän. I stort sett återspeglade metaanalysen att tillskott med magnesium har en positiv effekt i den akuta och förebyggande behandlingen, och att magnesiumtillskott kan minska dagarna med migrän med 22–43 procent.
Enligt den nya översiktsartikeln i tidskriften Nutrients tyder flera studier på att tillskott med magnesium inte bara kan minska antalet dagar med huvudvärk och migränattacker, utan också deras varaktighet och styrka samt minska behovet av akut medicinering.
De dagliga doserna för vuxna har som regel legat på 360–600 mg dagligen, och den optimala effekten kommer ofta efter några veckor.
Författarna hänvisar också till en studie där magnesiumtillskott till migränpatienter inte hade någon effekt, utan tvärtom gav biverkningar som diarré. Detta beror på att magnesiumtillskottet inte togs upp tillräckligt väl, och författarna kommer därför in på att tillskott bör vara i en kvalitet som kan tas upp i tunntarmen och tränga in helt i cellerna.

Kvaliteten på tillskotten är avgörande

I praktiken används magnesiumsalter för att behandla magnesiumbrist, och dessa kan vara organiska eller oorganiska, såsom visas i följande:

Oorganiska magnesiumsalter:

• Karbonat, klorid, oxid, sulfat.

Organiska magnesiumsalter:

• Acetat, aspartat, citrat, glukonat, laktat, pidolat.

Vissa magnesiumtillskott innehåller både organiska och oorganiska former, som ger bättre utnyttjande. Men inte alla magnesiumtillskott tas upp lika bra i kroppen, och om de passerar oupplösta i tarmsystemet kan man inte förvänta sig någon effekt. Därför kan man lägga en magnesiumtablett i ett glas vatten och se om den löses upp inom några minuter. Tablettens snabba upplösning ger en större garanti för att kroppen kan ta upp innehållet av magnesium i tunntarmen.
Magnesiumoxid, som finns i många tillskott, samt Magnesia mot förstoppning, är svårupptagligt, och föreningen verkar främst i tarmen.
Enligt nämnda studier kan migränpatienter eventuellt ta tillskott med 200 mg magnesium vid huvudmåltiderna tre gånger om dagen i 12 veckor, eller under en längre tid om det har en positiv effekt.

Referenser

Jeanette A. Maier et al. Headaches and Magnesium: Mechanisms, Bioavailability, Therapeutic Efficacy and Potential Advantage of Magnesium Pidolate. Nutrients. 2020

Anna E. Kirkland et al. The Role of Magnesium in Neurological Disorders. Nutrients 2018

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016

Mauskop A, Varughese J.: Why all migraine patients should be treated with magnesium. Journal of Neural Transmission 2012

A Peikert et al. Prophylaxis of Migraine with Oral Magnesium: Results from a Prospective, Multi-Center, Placebo-Controlled and Double-blind Study. Cephalalgia 1996

https://politiken.dk/forbrugogliv/livsstil/art5041849/Et-skævt-bid-kan-give-dig-migræne