Efter födseln ställs stora krav på moderns anpassningsförmåga och resurser. Det finns också en anledning till att ”amningshjärnan” växer. Men många nyblivna mödrar får tyvärr så kallad babyblues, och cirka 10 procent utvecklar en påtaglig förlossningsdepression som kräver omedelbar behandling. Här bör man alltid fokusera på orsakerna, som inkluderar graviditetsförloppet samt hormonella, biologiska, sociala och känslomässiga förändringar.
Nyblivna mödrar behöver också vissa näringsämnen som ofta förbises. Därför tittar vi här närmare på relevanta tillskott plus några andra enkla åtgärder, som i olika studier har visat sig ha en positiv effekt på humöret och hormonbalansen. Det är också en bra idé att vara välförsedd med dessa näringsämnen under graviditeten, eftersom de minskar risken för att utveckla en förlossningsdepression.

Det är allmänt känt att barnafödande kvinnors höga östrogennivåer skyddar dem mot hjärt-kärlsjukdomar. Men om kvinnorna har diabetes 1 ökar höga östrogennivåer risken för just dessa hjärt-kärlsjukdomar. Därför kommer ett forskarteam nu att titta närmare på om kosttillskott med specifika antioxidanter kan skydda diabetiker mot hjärt-kärlsjukdomar samt förtida död som orsakas av dessa.

Kvinnor över 50 år löper ökad risk för att få problem med blodsockret, vikten, kardiovaskulär sjukdom och metaboliskt syndrom om de lider brist på D-vitamin. Det framgår av en ny studie från Sao Paulo i Brasilien. Om man vill kontrollera sitt blodsocker och gå ner i vikt är det alltså inte tillräckligt att äta mindre och träna. Det är också viktigt att komma ut – utan att bränna sig – eftersom sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin. Och sedan överväga tillskott under vinterhalvåret. Men vilken effekt har solen och D-vitaminet egentligen på blodsockret?

- vilket bidrar till övervikt, diabetes och andra livsstilssjukdomar

Danskarna äter i genomsnitt 12,3 kilo godis per år, och ligger i topp med Sverige när det gäller högsta konsumtion i världen. Det visar en undersökning från Euromonitor, som har granskat godisintaget i 100 länder. Det ohälsosamma världsmästerskapet har allvarliga hälsokonsekvenser som i första hand påverkar blodsockret, energinivån och koncentrationen. På lång sikt kan det leda till beroende efter snabba energifixar och bidra till dåligt immunförsvar, insulinresistens, övervikt, diabetes, matsmältningsproblem och andra livsstilssjukdomar. Vi får heller inte glömma allt socker som gömmer sig i olika livsmedel. Ett nytt forskningsprojekt ämnar nu utveckla metoder som ska hjälpa barnfamiljer till en hälsosammare vardag. I det följande kan du läsa mer om hur skadligt det är att äta för mycket socker, och vad du själv kan göra för att stabilisera ditt blodsocker med en optimal energifördelning och spårämnet krom.

- och medföra allvarliga fysiska och psykiska sjukdomar

Diabetes 2 sprider sig som en epidemi, och behandling med metformin ökar risken för brist på B12- och B6-vitamin. Brist på de viktiga B-vitaminerna är bland annat förbundet med trötthet och kognitiva dysfunktioner som liknar demens. Det framgår av en studie som just publicerats i The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Enligt en tidigare studie som presenterades i Glasgow under en konferens för endokrinologer bör patienter med diabetes 2, som tar metformin, rutinmässigt kontrollera sin nivå av B12-vitamin en gång per år eftersom det kan förhindra irreversibel skador på nervsystemet. Det bör även läggas fokus på B6-vitamin, som också påverkar hjärnan och nervsystemet.

De flesta med typ 2-diabetes har dolda brister på näringsämnen som D-vitamin, magnesium och B12-vitamin. Detta enligt en stor metaanalys som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ Nutrition, Prevention & Health. Forskarna förklarar också hur kost, metaboliska processer, gener och läkemedel kan påverka kroppens förmåga att tillgodogöra sig dessa näringsämnen. I takt med att typ 2-diabetes och metabolt syndrom sprider sig som en pandemi bör mycket mer fokus läggas på essentiella näringsämnen, eftersom brister bidrar till utveckling och förvärring av sjukdomen.

Kronisk hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom där hjärtats pumpförmåga är nedsatt, och tillståndet är ofta livshotande. I en ny studie publicerad i tidskriften Journal of The American Heart Association tittar forskare närmare på hur tillskott med magnesium kan förbättra hjärtats pumpförmåga och därmed utgöra en ny potential vid behandling av hjärtsvikt. Studien ligger i linje med en annan ny studie publicerad i tidskriften Diabetes Care, som handlar om hur brist på magnesium är förknippat med hjärtsvikt, förmaksflimmer och andra komplikationer vid typ 2-diabetes.

K-vitamin förekommer i olika former och har många biologiska funktioner. Den senaste forskningen är särskilt fokuserad på K2-vitamin, som är avgörande för kroppens kalciumfördelning, däribland uppbyggnad av ben och förebyggande av åderförkalkning. K2-vitamin är också viktigt för en rad proteiner som är involverade i energiomsättningen, blodsockret och förebyggande av cancer. Detta framgår av en större översiktsartikel som publicerats i tidskriften BioMed Research International. Även om brist på K-vitamin anses vara sällsynt tyder annan forskning på att brist på K2-vitamin är ganska vanligt på grund av förändrade kostvanor och kolesterolsänkande läkemedel. Så hur mycket K2-vitamin behöver vi egentligen?

Krom är mest känt för att påverka utnyttjandet av insulin och regleringen av blodsockret. Men krom påverkar också omsättningen av fetter och cirkulationen. Ändå har kromets betydelse för hälsan varit omdiskuterad. Därför har en grupp forskare nu tittat närmare på hur låga kromnivåer i blodet hänger ihop med hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression, vilka alla är världsomspännande hälsobördor. Men hur får man i sig krom genom kosten och vilka tillskott ger det bästa upptaget?

Typ 2-diabetes är en världsomspännande epidemi. Många lider också av förstadiet metabolt syndrom, som är förknippat med insulinresistens, trötthet, högt blodtryck, högt kolesterol och äppelformad övervikt. Kosten har stor betydelse, där särskilt intag av för många kolhydrater ökar risken. Det tyder dock på att tillskott med krom kan bidra till att reglera blodsockret och fettomsättningen. Detta enligt en översiktsartikel som har publicerats på ResearchGate. Samtidigt kan det löna sig att välja tillskott med selenjäst, som har en bättre dokumenterad biotillgänglighet.

Magnesium ingår i över 350 enzymprocesser, och därför är det viktigt för hela vår komplexa hormonbalans. Eftersom kvinnans hormonsystem är särskilt känsligt och magnesiumbrist så vanligt, bör man som kvinna först och främst se till att vara välförsedd med detta mineral om man exempelvis lider av stress, dålig sömn, känsligt blodsocker, PMS, PCOS, ämnesomsättningsstörningar och binjuretrötthet. Det är samtidigt viktigt att magnesium är i balans med kalcium.

Icke-alkoholorsakad fettlever är en kronisk leversjukdom som sprider sig som en pandemi. Icke-alkoholorsakad fettleversjukdom är nära relaterad till fetma samt metaboliskt syndrom, som är ett förstadium till typ 2-diabetes. Kosten har stor betydelse, och en stor kinesisk studie har nu visat att ett högre intag av C-vitamin kan förbättra blodsockret och leverfunktionen. Samtidigt kan det likställas med att minska intaget av kolhydrater och framför allt fruktos, som i stora mängder belastar levern så att den kan liknas vid en fettfabrik.

Diabetes skadar kretsloppet på flera fronter, vilket är förbundet med sämre livskvalitet och för tidig död. En metaanalys har nu avslöjat att tillskott med Q10 till patienter med typ 2-diabetes kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar genom att sänka totalkolesterol och LDL-kolesterol. En annan positiv effekt är att Q10 fungerar som en enastående antioxidant som motverkar oxidativ stress, vilket är en betydande orsak till åderförkalkning och skador på kretsloppet. Det är därför problematiskt att kolesterolsänkande behandlingar som statiner hämmar kroppens egen produktion av Q10. Men detta kan man kompensera för. Det är också relevant med färre kolhydrater och nya kostråd som stabiliserar blodsockret, vilket framgår av en dansk studie.

Förmågan att ta upp zink försämras med åldern, och många äldre lider brist på zink, även om de får tillräckligt genom kosten. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser och är en viktig antioxidant som skyddar våra celler.
Därför kan även små zinkbrister främja åldringsprocesser, inklusive hud- och hårproblem, infektioner som urinvägsinfektion, kroniska inflammationer, högt blodtryck samt cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer och äldre utgör en särskilt stor riskgrupp. Vissa typer av läkemedel som många äldre får ökar också risken för zinkbrist.