- och mycket annat

Brist på B12-vitamin är vanligt förekommande på grund av växtbaserad kost, åldrandeprocesser, dåligt upptag och vissa läkemedel. Brist kan orsaka anemi, trötthet, dåligt minne, infektioner, nedsatt fertilitet, impotens och neurologiska sjukdomar som neuropati. Detta framgår bland annat av en artikel som har publicerats i den medicinska tidskriften Cureus.

B3-vitamin förtjänar mycket mer uppmärksamhet, eftersom det spelar en central roll i energiomsättningen i cellerna, hjärnan, nervsystemet, den mentala hälsan och cirkulationen. B3-vitamin finns som niacin i kost och tillskott. I cellernas kraftverk är det den härledda formen NAD som ger själva energiboosten. Flera studier tyder på att B3-vitamin minskar risken för Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, andra neurologiska sjukdomar, reumatoid artrit, muskelatrofi och olika cancerformer. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i StatPearls. Många har dessutom ett större behov av B3-vitamin på grund av åldringsprocesser, genetiska variationer och dåligt utnyttjande. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns skillnader mellan olika tillskott.

Antalet barn och ungdomar med ADHD har exploderat under det senaste årtiondet, och det har många mänskliga och socioekonomiska konsekvenser. En viktig orsak kan vara den utbredda bristen på D-vitamin. Detta framgår av en studie från Åbo universitet i Finland. Samtidigt är det problematiskt att hälsomyndigheterna varnar mot solen utan att informera om hur vi annars kan få tillräckligt med D-vitamin hela året. Det är också problematiskt att många gravida kvinnor inte tar de rekommenderade tillskotten hela året.

- och brist ökar risken för ångest, depression, demens, Alzheimers, autism, schizofreni och andra neurologiska sjukdomar

Psykiska sjukdomar är den största sjukdomsbördan i dagens samhälle, och allt fler drabbas av neurologiska sjukdomar. Även om det kan finnas flera orsaker, verkar det nu som om utbredd brist på D-vitamin kan vara en alarmerande orsaksfaktor. Detta beror på att D-vitamin ingår i en mängd funktioner som har betydelse för hjärnans nervceller, däribland signalsubstanser och belöningscentrum, som påverkar vårt humör. D-vitaminet hjälper också till att skydda hjärnan mot toxiner, förkalkning och inflammation. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Cureus. Men hu mycket D-vitamin behöver vi egentligen? Kan vi bilda det från solen? Finns det tillräckligt med D-vitamin i en vanlig vitamintablett? Varför är det så viktigt att barn, äldre, gravida, överviktiga och personer med mörk hudfärg får mer D-vitamin? Och vilket mineral spelar en avgörande roll i utnyttjandet av D-vitamin?

Det finns ett samband mellan D-vitaminbrist och utvecklingen av skleros. Men det har saknats studier som visar huruvida tillskott med D-vitamin kan bromsa utvecklingen av sjukdomen. I en ny placebokontrollerad studie på råttor med framskriden skleros har forskarna därför tittat närmare på detta. Studien visade att tillskott med D-vitamin motverkar oxidativ stress, kronisk inflammation och andra processer som orsakar de neurologiska skadorna. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Det är också viktigt att tillskott med D-vitamin optimerar blodnivån, och det behövs oftast mer än de officiella rekommendationerna.

Det är allmänt känt att fet fisk och fiskoljor, som innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, är bra för hjärnhälsan. Som något relativt nytt har forskare från Singapore nu upptäckt att ytterligare en omega-3-fettsyra har en särskilt stor betydelse för hjärncellerna som är omgivna av skyddande myelinskidor. Enligt forskarna kan upptäckten bidra till att minska åldringsprocesser i hjärnan och leda till nya terapier vid behandling av neurologiska sjukdomar som multipel skleros, som kännetecknas av en minskad myelinbildning. Den nya studien har publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation.

Risken för att drabbas av demens och neurologiska sjukdomar stiger med åldern. Kosten har stor betydelse och man tror att utbredd brist på K2-vitamin spelar en särskild roll. För att testa hypotesen har en grupp forskare mätt nivån av K2-vitamin i hjärnan hos avlidna, äldre personer. Forskarna fann att hjärnor med högre koncentrationer av K2-vitamin hade ett betydande samband med färre fall av kognitiv försämring, demens och Alzheimers sjukdom. Det beror bland annat på att K2-vitamin motverkar såväl förkalkningar som ansamlingar av skadliga proteiner samt inflammation i hjärnan. Studien, som har publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia, kastar nytt ljus över K-vitaminets potential för hjärnans hälsa, och hur viktigt det är att få i sig tillräckligt.

Det antas att cirka en miljard människor lider brist på selen. Det har katastrofala konsekvenser för folkhälsan då det ökar risken för virusinfektioner, ämnesomsättningssjukdomar, cirkulationssjukdomar, cancer, neurologiska sjukdomar och ofrivillig infertilitet. Samtidigt är det problematiskt att miljögiftet kvicksilver blockerar selenets funktioner. I det följande har vi därför samlat ett antal studier som speglar konsekvenserna av selenbrist och fördelen med tillskott, som optimerar kroppens behov.

Magnesium är viktigt för hälsan och livskvaliteten på många fronter. Men det antas att cirka 30 procent av befolkningen lider av magnesiumbrist. Antingen beror det på att intaget genom kosten är för lågt eller för att de utsöndrar för mycket magnesium på grund av stress, läkemedel, kroniska sjukdomar eller andra orsaker. Magnesiumbrist, som är svårt att diagnostisera, ökar risken för benskörhet, infektioner, sömnlöshet, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes, stroke, cancer, neurologiska störningar och många andra sjukdomar. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i den medicinska tidskriften Clinics and Practice. Här kommer författarna närmare in på magnesiumets många funktioner och varför det kan vara relevant med regelbundna tillskott, eftersom det är en enkel och billig lösning på ett allvarligt och utbrett hälsoproblem.

Magnesiumbrist kan leda till olika obalanser i hjärnan och nervsystemet som kan utlösa ett migränanfall. Samtidigt tyder det på att tillskott med magnesium kan lindra migrän på flera fronter. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients. Eftersom magnesiumbrist är vanligt är det lämpligt att överväga tillskott, som bör vara i en form som kroppen kan ta upp och utnyttja. Man måste också vara medveten om andra faktorer i kosten och miljön som kan bidra till att utlösa ett migränanfall.

- och vanliga blodprover kan inte avslöja det

Trots att vi blir äldre finns det idag fler och fler som drabbas av kroniska sjukdomar. Förbrukningen av läkemedel ökar stadigt, utan att det görs något åt orsakerna, som ofta beror på näringsämnesbrist. Här kommer vi mer in på magnesium, som ingår i över 300 enzymprocesser som är viktiga för nervsystemet, matsmältningen, musklerna, hjärtat, blodtrycket och benen samt graviditet och utnyttjande av D-vitamin. Det betyder samtidigt att magnesiumbrist kan vara involverat i utvecklingen av astma, stress, sömnlöshet, förstoppning, migrän, neurologiska sjukdomar, cirkulationssjukdomar, benskörhet, bröstcancer, prematur födsel och så vidare. Det framgår bland annat av en större sammanfattande artikel som publicerats i Scientifica och behandlar magnesiumets betydelse i kliniska behandlingar. Det är också viktigt att eventuella tillskott förekommer i en form som kroppen kan ta upp.

Melatonin är mest känt som ett naturligt hormon som har betydelse för en god sömn. Melatonin fungerar dessutom som en kraftfull antioxidant och har flera anti-aging-effekter på både cellnivå till större delen av kroppen. Detta framgår av en översiktsartikel där författarna har undersökt melatoninets många funktioner. Men den egna produktionen av melatonin sjunker drastiskt med åldern, och det gör kroppen mer sårbar. Olika åldringsprocesser kännetecknas också av oxidativ stress och ”åldersinflammation”, som i sig kan orsaka flera sjukdomar, framför allt hjärt-kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar som depression, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Samtidigt tyder det på att tillskott med melatonin kan kompensera för kroppens sjunkande egenproduktion och därigenom fungera som en naturlig anti-aging-terapi – särskilt mot neurologiska och hjärt-kärlsjukdomar.

I takt med att det blir fler och fler äldre är det också fler som drabbas av demens och dör till följd av det. Men om man intar mer magnesium genom kosten än de officiella rekommendationerna tyder det på att hjärnan hålls mer intakt och att det förebygger demens. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften European Journal of Nutrition. Samtidigt är det problematiskt att många äldre äter lite eller tar olika typer av läkemedel som hämmar kroppens upptag och utnyttjande av magnesium. Så vilken effekt har egentligen magnesium på hjärnan och nervsystemets funktioner? Och hur mycket magnesium har vi behov av om hjärnan ska hållas i trim hela livet?

Migrän är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna, där kost och livsstil spelar en stor roll. Tillskott med magnesium, D-vitamin, Q10, B2-vitamin, alfa-liponsyra och probiotika kan lindra migrän eller minska antalet dagar med migrän enligt en ny metaanalys som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Neurological Sciences. Det handlar också om att identifiera vilka näringsämnen som varje migränpatient lider brist på och sträva efter att ta tillskott som optimerar blodets innehåll av dessa näringsämnen.

Kontaktsporter som fotboll och boxning är ofta förbundna med huvudkollisioner eller slag som kan orsaka fysiska trauman och bestående men. Enligt en ny studie publicerad i tidskriften Journal of the International Society of Sports Nutrition verkar det som om starka tillskott med omega-3-fettsyror kan skydda fotbollsspelare mot skador orsakade av huvudtrauma. Det har till och med visat sig ge en positiv effekt på cirkulation och leder. Överdriven träning och elitsport kan dessutom öka risken för oxidativ stress, vilket är förbundet med akuta skador, inflammationer och efterföljande utveckling av neurologiska sjukdomar. Därför bör man också vara välförsedd med antioxidanter som A-, C- och E-vitamin samt selen och zink om man utövar idrott på hög nivå.

Hjärnan är särskilt sårbar för oxidativ stress och lokala inflammationer, vilket skapar grogrund för Alzheimers sjukdom och andra neurologiska sjukdomar. Men det visar sig att några särskilda seleninnehållande antioxidanter skyddar hjärnans neuroner från de skadliga effekterna. Dessutom kan tillskott med selen förbättra kognitiva tester utförda av patienter som lider av lindrig kognitiv funktionsnedsättning såväl som Alzheimers sjukdom. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients.

En tidigare studie har redan visat att tillskott med Q10 och selen till äldre människor stärker hjärtat och halverar risken för dödsfall. Som något ganska nytt har nu ett team svenska och norska forskare funnit att de två tillskotten också förlänger cellernas telomerer, som sitter i ändarna av alla DNA-strängar. Telomererna kan jämföras med ett klippkort, och ju längre de är desto långsammare åldras cellerna. På så sätt kan tillskott med Q10 och selen bidra till att bromsa åldringsprocesserna och hålla oss friska längre. Det kräver dock att tillskotten i fråga är i en kvalitet som kroppen kan ta upp och utnyttja.

- som också kan förhindra kroniska sjukdomar och förtida död

Vi blir fler äldre och vill gärna vara alerta, fysiskt aktiva och njuta av livet in i det sista. Ändå finns det många medelålders och äldre människor som känner sig trötta och svaga, eller så lider de av kroniska sjukdomar som försämrar livskvaliteten och är förbundna med en kortare livslängd. I boken Coenzyme Q10 – an Insider's Guide kommer dr William V. Judy närmare in på hur Q10 på cellplan kan bromsa åldringsprocesser genom att öka energinivån, stödja hjärtat, förebygga åderförkalkning och andra kroniska sjukdomar, som är knutna till åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 kan till och med minska risken för förtida död med upp till 50 procent i kombination med selen. Dr William V. Judy lägger dessutom vikt vid att Q10-tillskott bör vara av läkemedelskvalitet, som vi kan ta upp och utnyttja.

Neurologiska sjukdomar som Alzheimers sjukdom, demens, depression, Parkinsons sjukdom, stroke, migrän och fibromyalgi är utbredda. De neurologiska sjukdomarna orsakas av olika obalanser i nervsystemet och kommer ofta smygande. I en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Frontiers in Neuroscience undersökte forskarna Q10`s roll vid de olika neurologiska sjukdomarna. Detta eftersom Q10 är viktigt för cellernas energiomsättning och som en antioxidant som skyddar cirkulationen och nervcellerna mot oxidativ skada. Det är också problematiskt att kroppens egenproduktion av Q10 sjunker med åldern, och att vissa typer av läkemedel och sjukdomar också är förbundna med en lägre egenproduktion.

Q10 är ett enastående koenzym med betydelse för energiomsättningen och som en viktig antioxidant. Vi bildar den största mängden Q10 själva, men vår egen produktion minskar med åldern. Kolesterolsänkande statiner och bisfosfonater mot benskörhet hämmar också den egna produktionen av Q10. Under de senaste årtiondena har ett stort antal studier visat att tillskott med Q10 bromsar åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 är också relevant vid hjärtsvikt och flera kroniska sjukdomar som många får när de blir äldre. Detta framgår av en större översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Mechanisms of Ageing and Development. Samtidigt är det viktigt att tillskottet är av läkemedelskvalitet med dokumentation om högt upptag.

Över hela världen blir Alzheimers sjukdom en allt större börda och kosten spelar en stor roll. En stor metaanalys har nu avslöjat att patienter med Alzheimers sjukdom har lägre nivåer av magnesium i blodet och i cerebrospinalvätskan jämfört med friska kontrollgrupper. Resultaten tyder på att magnesiumbrist kan vara en riskfaktor vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

- som ökar risken för utbredda allvarliga sjukdomar

Selen är ett viktigt spårmineral och brist kan orsaka ämnesomsättningssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, virusinfektioner, AIDS, ofrivillig barnlöshet, neurologiska störningar och cancer. Det antas att upp till en miljard människor lider brist på selen. Detta beror främst på utarmad jord, som vi bland annat har i Europa. Forskarna har slagit larm under årtionden. Mycket tyder också på att vi har behov av mer än de officiella rekommendationerna, om vi vill vara bättre skyddade mot de allvarliga sjukdomarna. Detta framgår av en ny översiktsartikel som publicerats i StatPearls.

Selen ingår i en mängd olika selenoproteiner och antioxidanter, som har betydelse för immunförsvaret, cirkulationen, cancerförebyggande, ämnesomsättningen, tarmfloran, fertiliteten, nervsystemet och den allmänna hälsan. Detta beskrivs bland annat i två metaanalyser som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition. Författarna kommer dessutom in på att selenbrist är vanligt i stora delar av världen, däribland Europa, och att det skadar folkhälsan på flera områden.

- och skyddar mot Alzheimers och andra sjukdomar

Antalet neurologiska sjukdomar ökar och Alzheimers är en av de främsta orsakerna till demens. Forskare från Boston universitet har nu funnit att långsamma hjärnvågor under djupsömnen startar ett rengöringssystem i hjärnan, som skyddar mot Alzheimers, demens och andra neurologiska sjukdomar. En annan studie från Uppsala universitet bland unga män har avslöjat att bara en enda natt utan sömn ökar nivåerna av proteiner som är biomarkörer för Alzheimers. Det är alltså viktigt att vi får vår goda nattsömn hela livet så att vi kan förbli pigga och vara vid full vigör. Om de vanliga råden för en god nattsömn är svåra att följa, kan tillskott med ”sömnhormonet” melatonin vara en befriande lösning.

Migrän är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Enligt en större review-artikel som just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients framgår det att tillskott med större doser magnesium kan lindra migrän på flera fronter. Eftersom magnesiumbrist är utbrett är det lämpligt att överväga tillskott, och dessa bör vara i en form som kroppen kan ta upp och utnyttja. Det är samtidigt viktigt att magnesium är i balans med kalcium. Och att undvika andra faktorer i kost och miljö som kan bidra till att utlösa ett migränanfall.

Breda befolkningsundersökningar av vuxnas kostvanor har en tendens att förbise vissa grupper, såsom yngre vuxna. En brittisk studie har därför tittat närmare på kostvanorna hos vuxna i tjugo-, trettio-, fyrtio- och femtioårsåldern. Det visade sig bland annat att det förekom en omfattande brist på B-vitamin, magnesium, kalium, jod, zink och inte minst selen. Brist på dessa livsviktiga näringsämnen kan bland annat skada fertiliteten, öka risken för en lång rad sjukdomar och främja osynliga åldringsprocesser, inklusive förlust av kognitiva förmågor och förlust av benmassa.

- och varför det är vanligt med brist

Magnesium spelar en avgörande roll för kroppens kalciumfördelning och för mer än 300 enzymprocesser. De många funktionerna omfattar ben, cirkulation, muskler, nervsystemet, blodtrycket, blodsockret, immunförsvaret och utnyttjande av D-vitamin. Därför kan magnesiumbrist öka risken för benskörhet, diabetes, cirkulationssjukdomar, migrän, infektioner, PMS, ångest och andra neurologiska sjukdomar. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Medical News Today. Samtidigt bör man vara uppmärksam på de många förbisedda faktorer som kan orsaka den utbredda bristen på magnesium.

- tillsammans med två andra näringsämnen

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som förstör livskvaliteten och kostar många sjukdagar. Migränläkemedel verkar inte på alla patienter, och många får biverkningar. Därför är det lämpligt att göra mer av förebyggandet. I detta sammanhang visar en ny studie som har publicerats i tidskriften Nutrition Journal att tillskott med zink kan minska frekvensen av migränanfall avsevärt. Du kan också läsa mer om två andra näringsämnen som minskar migränfrekvensen och svårighetsgraden, och vad som i sig själv kan utlösa migrän. Först och främst gäller det att spåra och behandla de olika orsakerna, där kost och livsstil spelar en avgörande roll.