Får du i dig tillräckligt med selen till immunförsvaret, tarmfloran och cancerförebyggande?

Selenbrist är utbrett i Europa och ökar risken för infektioner, inflammatoriska tarmsjukdomar och utveckling av abnorma celler. I en ny översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients redogör författarna för selenets betydelse för det högutvecklade immunförsvaret. Detta omfattar immunförsvarets kommunikation, som är avgörande för att vi snabbt och målmedvetet ska kunna bekämpa virus och andra bakterier och inte initiera olämpliga inflammationer, som i värsta fall kan bli livshotande. Selen fungerar också som en kraftfull antioxidant som skyddar cellerna och deras DNA mot skador som orsakas av oxidativ stress. Samtidigt har selen andra cancerförebyggande mekanismer.

Immunförsvaret behöver de flesta vitaminer och mineraler, och under de senaste årtiondena har allt större fokus lagts på selen då brist är vanligt även vid en hälsosam och varierad kost. Selen finns i jorden och när det tas upp av växter förs det vidare i näringskedjan till djur och människor. Det finns dock många områden i världen, bland annat i Europa, där jordmånen är fattig på selen. Detta bidrar till att över en miljard människor i världen lider brist på selen, som ingår i en mängd olika livsviktiga proteiner och enzymer som har betydelse för den allmänna hälsan. Selen ingår dessutom i kraftfulla antioxidanter som skyddar celler och deras DNA mot skador orsakade av oxidativ stress. Det är ett tillstånd där det finns för många fria radikaler i förhållande till antioxidanter. Vi bildar alla fria radikaler under syreomsättningen, och mängden ökas kraftigt av åldrandeprocesser, infektioner, kronisk inflammation, tobaksrökning och förgiftning.
I översiktsartikeln diskuterar författarna selenets betydelse för immunförsvaret på bred front, bland annat det medfödda immunförsvaret, det förvärvade immunförsvaret, virusinfektioner, bakterieinfektioner, svampinfektioner, autoimmuna sjukdomar, cancer och tarmflora.

Det medfödda immunförsvaret

Det medfödda immunförsvaret bör reagera snabbt på olika patogener och cellskador. Det består huvudsakligen av komplementsystemet och olika vita blodkroppar som mastceller, NK-celler (naturliga mördarceller), monocyter, makrofager, dendritiska celler och olika granulocyter.
Vid infektion sjunker selennivån i blodet drastiskt för att tillgodose de vita blodkropparnas behov. En av immunförsvarets första reaktioner på patogener är så kallad respiratory burst, då immunförsvarets monocyter, makrofager och granulocyter angriper patogener med fria radikaler likt missilvapen. Denna process regleras bland annat av selenoprotein K. Samtidigt ser den seleninnehållande antioxidanten GPX (glutationperoxidas) till att de fria radikalerna bara angriper patogener och inte orsakar skador på celler och vävnader.
Selen är också viktigt för att monocyter, makrofager och granulocyter ska kunna inleda fagocytos, då de äter och bryter ner patogener.
De vita blodkropparna i det medfödda immunförsvaret behöver dessutom selen för att kommunicera, differentiera och angripa målinriktat via inflammatoriska processer.
Selenets antiinflammatoriska effekt beror bland annat på att makrofagerna använder selen för att övergå från att vara proinflammatoriska till att vara antiinflammatoriska.
Selen är också viktigt för att immunförsvaret ska kunna kommunicera med det förvärvade immunförsvaret när det behövs assistans och produktion av antikroppar. Brist på selen ökar dock risken för infektioner och olämpliga inflammatoriska processer. Det tyder också på att det medfödda immunförsvaret ofta försämras med åldern och att selenbrist bidrar till detta.

Det förvärvade immunförsvaret

Det förvärvade immunförsvaret utvecklas efter födseln efter kontakt med främmande ämnen och patogener. Det består främst av T- och B-celler samt antikroppar. T-cellerna är främst ansvariga för att bekämpa virusinfektioner, svampinfektioner och abnorma celler. B-cellerna ansvarar främst för att bekämpa bakterieinfektioner, toxiner och bildandet av antikroppar.
Det är framför allt makrofagerna i det medfödda immunförsvaret som vid behov kallar på assistans från det förvärvade immunförsvaret. T-celler behöver också selen för att producera olika cytokiner, differentiera och angripa. I detta avseende verkar det som om selenoprotein K spelar en särskilt viktig roll. Många studier på djur och människor har visat att tillskott med selen har en övergripande positiv roll i det förvärvade immunförsvaret.

Virusinfektioner

Selen har ett särskilt stort potential att bekämpa virusinfektioner via dess roller i det medfödda och förvärvade immunförsvaret. Som redan nämnts spelar selenoprotein K en särskilt viktig roll. Dessutom fungerar selen som en kraftfull antioxidant på sidlinjen.
Det är känt att bildandet av fria radikaler (ROS), som fungerar som missilvapen, ökar kraftigt under virusinfektioner som influensa, herpes, hepatit, HIV och Epstein-Barr-virus. Men om bildandet av fria radikaler blir för intensivt kan mutationer uppstå i dessa RNA-virus, vilket gör dem mer patogena. I detta sammanhang motverkar selen som antioxidant dessa patogena mutationer.
Det är också känt att covid-19- och influensainfektioner blir livshotande först om det uppstår cytokinstorm och hyperinflammation. Hos covid-19-patienter som har utvecklat SARS (severe acute respiratory syndrome) har man funnit lägre selennivåer i serum jämfört med hos friska kontrollgrupper. Detta kan delvis bero på immunförsvarets ökade behov och dels på en ökad utsöndring under sjukdomsförloppet.
Sammantaget tyder detta på att selentillskott, utöver att stärka det allmänna immunförsvaret mot virus, kan förebygga allvarliga komplikationer och främja tillfrisknandet.

Bakterieinfektioner

Selenbrist kan kopplas till olika bakterieinfektioner. Därför har man bland annat gett selentillskott till djur som smittats av E Coli, Clostridium perfringens och andra bakterier. Tuberkulos kan också orsakas av selenbrist. Det tyder samtidigt på att tillskott med selen till tuberkulospatienter kan främja läkningsprocesserna genom att stärka immunförsvaret och motverka olämpliga inflammationer.
I översiktsartikeln hänvisar författarna till flera studier som visar att selen har en positiv effekt när immunförsvaret måste bekämpa Staphylococcus aureus, vilket är fördelaktigt eftersom antibiotikaresistens är ett stigande problem.
Systemiska infektioner kan dessutom orsaka sepsis, som är ett förbisett hälsoproblem världen över och kostar miljontals liv. Sepsis orsakas av att immunförsvaret överreagerar, vilket leder till hyperinflammation och oxidativ stress. Studier tyder på att selentillskott kan ha en positiv effekt på vissa sepsis-parametrar. En speciell selenbaserad nanoteknik har också använts vid behandling av sepsis.

• När covid-19, influensa och sepsis blir livshotande beror det på ett urspårat immunförsvar som reagerar med cytokinstorm och hyperinflammation.
• Brist på selen och andra näringsämnen ökar risken för ett urspårat immunförsvar.

Svampinfektioner

Även om svampar är en del av den naturliga mikrofloran kan de också orsaka sjukdomar om de sprider sig och frigör olika mykotoxiner. Patogena svampar finns också i miljön. Studier tyder på att selen har en positiv effekt mot svampar som Candida albicans och Aspergillus Niger. Utöver att stärka kroppens eget immunförsvar kan selenoproteiner bidra till att förstöra svamparnas cellväggar, inaktivera deras enzymer och minska deras ATP-produktion. Eftersom det finns ett växande problem med svampars resistens mot farmaceutiska antimykotika kan selentillskott vara ett nytt potentiellt behandlingsalternativ.

Autoimmuna sjukdomar

Vid autoimmuna sjukdomar angriper immunsystemet kroppens egna vävnader, vilket orsakar skador och olika symtom. Selenbrist är särskilt relaterat till autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, däribland Hashimotos sjukdom, som orsakar låg ämnesomsättning, samt Graves sjukdom, som orsakar hög ämnesomsättning. Sköldkörteln är det organ som innehåller mest selen i förhållande till sin vikt. Detta beror på att selen ingår i ett antal selenberoende enzymer och antioxidanter som reglerar ämnesomsättningshormonerna och skyddar cellerna mot oxidativ stress. Flera studier har visat att tillskott med 200 mikrogram selenjäst under 3–6 månader till patienter med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar kan ha en positiv effekt. Vid Hashimotos sjukdom har man också sett att selentillskott reglerar T-cellerna och sänker antikropparna anti-TPO.
Selen är också viktigt för tarmfloran och tarmens immunförsvar. Det tyder dessutom på att selenbrist kan öka risken för inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
I detta avseende har en placebokontrollerad randomiserad studie visat att 200 mikrogram selen, gett som ett dagligt tillskott under 10 veckor till patienter med ulcerös kolit, kan ha en positiv effekt på flera parametrar och förbättra livskvaliteten. Sammantaget tyder detta på att selen kan ha potential som led i behandlingen av olika inflammatoriska tarmsjukdomar.

Cancer

Som framgår har selen flera funktioner inom immunförsvaret, som också måste kunna förstöra abnorma celler som cancerceller. Därmed kan selen bland annat aktivera NK- och T-celler så att de kan gå direkt till angrepp. Samtidigt reglerar selen de inflammatoriska processer som kan leda till att cancerceller dör. Dessutom reglerar selen processen ferroptos och andra förlopp som spelar en avgörande roll vid cancer. Som en kraftfull antioxidant hjälper selen till att skydda cellerna och deras DNA från skador som orsakas av fria radikaler och oxidativ stress.
Den amerikanske forskaren Larry Clark genomförde den första placebokontrollerade studien, NPC (Nutritional Prevention of Cancer), som visade att ett dagligt tillskott med 200 mikrogram selenjäst kan minska förekomsten av tre av de vanligaste cancerformerna och minska antalet dödsfall i cancer med cirka 50 procent. Men en senare studie, SELECT (Selenium and Vitamin E Cancer Prevention Trial), visade dock att tillskott av selenmetionin och syntetiskt E-vitamin inte hade samma positiva effekt.
De olika resultaten i de två studierna kan bero på att man gav olika selenföreningar. Dessutom kan man inte förvänta sig någon positiv effekt av selentillskott om det inte föreligger någon brist.
Trots detta tyder mycket forskning på att det kan finnas ett samband mellan utbredd selenbrist och en högre risk att utveckla olika cancerformer. Det tyder också på att högdos-tillskott med selenjäst till cancerpatienter, som optimerar blodets selenstatus, kan förbättra behandlingen och rehabiliteringen.
Eftersom cancer vanligtvis tar flera år att utveckla är det under alla omständigheter en fördel att vara välförsedd med selen under hela livet.

Tarmfloran

Människans enorma tarmflora består av miljarder bakterier som hjälper oss genom att ta upp näringsämnen, tränga undan skadliga mikroorganismer och bilda en mängd olika vitaminer, enzymer, signalsubstanser och andra ämnen som är viktiga för den allmänna hälsan. De olika mikroorganismerna i tarmfloran bör också befinna sig i en form av jämvikt, även kallad symbios. Om symbiosen störs på grund av ohälsosam kost, antibiotika, smärtstillande medel och andra faktorer kan dysbios uppstå, då potentiellt skadliga arter sprider sig och blir dominerande. Detta kan orsaka autoinfektioner som exempelvis lunginflammation. Matsmältningsbesvär, inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och många andra sjukdomar kan även uppstå.
I detta sammanhang är selen viktigt för ett stort antal nyttiga mikroorganismer i tarmfloran. Det har också en direkt inverkan på tarmens immunförsvar, som ska bryta ner patogener och toxiner från maten. Som nämnts motverkar selen också olämplig inflammation, vilket även gäller i tarmen.
Sammantaget finns det belägg för att selenbrist kan påverka den friska bakteriefloran i negativ riktning, och därmed underlätta utvecklingen av inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom, ulcerös kolit, tarmcancer och andra sjukdomar.
Det råder dock fortfarande osäkerhet kring vilken mängd selen som är optimal för tarmfloran, delvis på grund av svårigheter att odla de flesta av tarmflorans bakterier.

Selenkällor, behov och tillskott

Selen finns i fisk, kött, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter, paranötter, fullkorn och andra grödor. Mycket beror dock på markförhållandena, och i vår del av världen är det svårt att få i sig tillräckligt med selen genom en vanlig hälsosam kost.
Enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR ) bör kvinnor och män få i sig 75 respektive 90 mikrogram selen per dag. I många studier har man använt doser på 200 mikrogram, vilket tyder på att selenjäst, som innehåller flera organiska selenföreningar, har den bästa effekten. Enligt Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) ligger den övre dagliga säkra gränsen på 300 mikrogram.

Referenser:

Lutz Schomburg. The Immunomodulatory Effects of Selenium: A Journey from the Environment to the Human System. Nutrients 2024

Christina Pfister, Joerg Schoenemann. Selenium in Cancer Rehabilitation – A Retrospective Study from a Specialized Clinic. Nutrients 2023 Sep.

Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2023

Clark LC et al: Effects of Selenium Supplementation for Cancer Prevention in Patients with Carcinoma of the Skin. JAMA: 1997.

Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2023