Åldersinflammation ökar risken för kroniska sjukdomar, cancer och livshotande virusinfektioner
Åldringsprocesser är förknippade med en låg grad av okontrollerad kronisk inflammation. Detta framgår bland annat av artiklar publicerade i de vetenskapliga tidskrifterna Nature Medicine och Aging and Disease. Även om en kronisk inflammation inte märks direkt, kan den skapa grogrund för hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, Alzheimers och cancer. Kronisk inflammation kan också medföra att virusinfektioner med covid-19 och influensa bli livshotande, eftersom immunförsvaret löper amok och förstör frisk vävnad. I samband med åldringsprocesser är det därför viktigt att skydda kroppen mot kronisk inflammation. Det kräver bland annat att man är välförsedd med D-vitamin, selen, Q10, zink, omega-3 och melatonin, som många äldre lider brist på.
Mäns dåliga spermiekvalitet är en väsentlig orsak till ofrivillig infertilitet. Studier visar att oxidativ stress spelar en roll. Det är ett tillstånd där det föreligger en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter, vilket gör att sädescellerna på olika sätt förstörs. I en större översiktsartikel publicerad i tidskriften Reproductive Sciences tittar författaren närmare på de molekylära mekanismerna, och hur C-vitamin, E-vitamin, selen, zink, Q10 och andra antioxidanter skyddar de sårbara sädescellerna.
Fler och fler blir veganer och det råder delade meningar bland experter om huruvida denna växtbaserade kost är lämplig för barn. Men nu har en grupp polska forskare funnit att barn som äter vegankost i genomsnitt är lägre till växten, och de har även lägre skelettäthet jämfört med barn som får kött och mejeriprodukter. Barn på vegankost löper också en högre risk att drabbas av brist på aminosyror, B12-vitamin, D-vitamin, A-vitamin, järn, selen, jod och omega-3-fettsyran DHA. Detta framgår både av den polska studien och tidigare studier. För växande barn är det särskilt viktigt att de får i sig tillräckligt med näringsämnen för musklerna, skelettet, hjärnan och en mängd olika enzymprocesser. Vegankost till barn bör därför kompletteras med relevanta tillskott som kompenserar för bristerna.
Artrit är den vanligaste kroniska sjukdomen i Danmark, och många upplever en försämring under vintermånaderna. De flesta tar artritläkemedel under flera år. Men det ökar risken för magsår, andra biverkningar och förtida död, utan att det görs något åt orsaken som är förknippad med kroniska inflammationer. I detta sammanhang har Nobelpristagare och andra forskare under de senaste årtiondena avslöjat vad som orsakar de kroniska inflammationerna och hur de ofta kan regleras med enkla tillskott så att värken försvinner. I det följande har vi därför sammanfattat en del av forskningen kring D-vitamin, fiskoljor, magnesium, selen, zink och glukosamin, och varför en antiinflammatorisk livsstil har blivit en ny hälsotrend. Det är dessutom viktigt att tillskotten i fråga tas i terapeutiska doser, och att de är i en kvalitet som kroppen kan ta upp och utnyttja.
När våra förfäder jagade åt de upp hela djuret från nos till svans. Delikatesserna var inälvsmat som lever, hjärta och njurar, som innehåller många viktiga näringsämnen. I västvärlden äter vi framför allt muskelkött, och djuren har ofta fått ett onaturligt foder som inte ger det optimala näringsvärdet. Detta bidrar till bristtillstånd och obalanser mellan amino- och fettsyror. I det följande kan du läsa mer om hur inälvsmat, benmärg och benextrakt innehåller viktiga aminosyror, B12-vitamin, järn, selen, Q10, kalcium, magnesium, kollagen, glukosamin, CLA och andra speciella näringsämnen. Du kan också läsa mer om varför det rent näringsmässigt kan löna sig att välja ekologiskt och produkter från djur som gått på bete.
Tidigare studier har visat att brist på selen kan hänga samma med övervikt. Men det finns bara få begränsade studier i vilka man har undersökt sambandet hos barn. Kinesiska forskare ville därför undersöka sambandet närmare. Det visar sig nämligen att naglarnas innehåll av selen ger en trovärdigare bild av kroppens allmänna selenstatus. Det är samtidigt problematiskt att selenbrist är utbrett i stora delar av världen, däribland områden i Kina och Europa, eftersom jorden är så utarmad.
Ett internationellt forskarteam från University of Surrey i England har hittat en koppling mellan jordens innehåll av selen och huruvida infektioner med covid-19 blir livsfarliga eller inte. Ledaren bakom studien, professor Margaret Rayman, har i årtionden forskat i den globala bristen på selen, som bland annat försämrar immunförsvarets förmåga att hantera virusinfektioner och nya epidemier. Eftersom jorden i stora delar av världen, däribland Europa och Kina, är fattig på selen, bör vi därför ha mer fokus på detta livsviktiga spårämne.
Det ligger mest fokus på D-vitaminbrist i samband med covid-10 och andra säsongsbetonade virusinfektioner. Samtidigt visar data att selen- och zinkbrist ytterligare ökar risken för infektion, komplicerade fall och dödsfall. Särskilt bland patienter som redan lider av kroniska sjukdomar. Detta framgår av en ny belgisk studie. Forskarna drar därför slutsatsen att tillskott med selen och zink kan bidra till en bättre behandling. Samtidigt är det problematiskt att brist på selen och zink är så vanligt, eftersom det går ut över folkhälsan på flera fronter. För även om man äter nyttigt är det nästan omöjligt att få i sig tillräckligt med selen i Europa på grund av utarmad jord. Det är också många som drabbas av zinkbrist på grund av ensidig kost, åldringsprocesser, kroniska sjukdomar och andra orsaker. Därför bör det på det stora hela läggas mer fokus på att få i sig tillräckligt med selen och zink, vilket också innefattar förebyggande av virusinfektioner och många andra bristtillstånd.
Selen har en avgörande betydelse för ett starkt immunförsvar. Men brist är vanligt, och det ökar risken för virusinfektioner som influensa och coronavirus från Kina, som redan anses som en global pandemi. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist hos infekterade djur och människor medför att viruset muterar, vilket gör det mer aggressivt. Eftersom selen dessutom fungerar som en viktig antioxidant kan brist dessutom medföra att kroppen under en infektion utsätts för oxidativ stress. Det är ett tillstånd som kan orsaka vävnadsskador och komplicera virusinfektionen ytterligare. Därför är det viktigt att vi alltid är välförsedda med selen, vilket också gäller i försvaret mot andra virusinfektioner som herpes, hiv och hepatit. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.
Miljontals människor tar smärtstillande medel som Panodil, Pamol eller Pinex som innehåller paracetamol. Och det antas att en miljard människor lider brist på selen, främst på grund av utarmad jord. Detta är en olycklig cocktail, eftersom brist på selen i kosten ökar risken för att det rekommenderade intaget av paracetamol belastar levern så mycket att det orsakar överdosering med risk för biverkningar. Detta framgår av en samarbetsstudie mellan Bath University i Storbritannien och Southwest University i Kina.
Selen är ett livsviktigt spårämne, och högre nivåer i blodet ökar chansen för att överleva bröstcancer efter 10 år. Detta framgår av en ny polsk studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Tidigare studier visar också att tillskott med selenjäst kan minska risken för att flera cancerformer överhuvudtaget uppstår. Samtidigt är det problematiskt att jorden i Europa är utarmad och att selenbrist är så vanligt. Men hur mycket selen behöver vi egentligen om blodets nivå ska optimeras?
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, och även om behandlingarna har förbättrats är det fortfarande många som dör av sjukdomen. En svensk-tysk studie har nu avslöjat att ett lågt seleninnehåll i blodet ger en sämre prognos. Samtidigt kan ett högre seleninnehåll i blodet öka chansen att överleva bröstcancer. Därför är det problematiskt att selenbrist är så utbrett i Europa. Enligt forskarna bakom den nya studien kan en mätning av seleninnehållet i blodet därför användas för att optimera blodinnehållet och på så sätt förbättra behandlingen.
Bröstcancer är mycket vanligare i västvärlden än på andra ställen i världen. Därför anser man att den hänger samman med livsstilsfaktorer och brist på viktiga näringsämnen. Det har länge varit känt att brist på D-vitamin ökar risken för bröstcancer. Enligt en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology finns det också en koppling mellan brist på D-vitamin och utvecklingen av metastaser i lungorna. Tidigare studier visar dessutom att utbredd brist på selen, jod, omega-3 och sömnhormonet melatonin ökar risken för bröstcancer, och att enkla tillskott kan göra en skillnad i förebyggandet och som ett led i en eventuell behandling.
Cancerpatienter som just fått diagnosen lider ofta brist på selen, vilket inte bara bidrar till sjukdomens utveckling utan också försämrar prognosen. Det finns flera orsaker till den utbredda selenbrist som en miljard människor världen över lider av. Det tyder dessutom på att större selentillskott till cancerpatienter har en positiv effekt på hälsa och livskvalitet under rehabiliteringen, och den positiva effekten är störst när selennivån i blodet förblir hög. Detta framgår av en tysk studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, där författarna kommer närmare in på selenets cancerhämmande egenskaper.
Det finns också ett samband mellan depression, övervikt och Alzheimers sjukdom. Samtidigt tyder det på att kronisk stress bidrar till oxidativ stress och skador på hjärnceller. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Antioxidants tittar forskarna närmare på konsekvenserna av oxidativ stress i hjärnan. Forskarna tittar också närmare på hur antioxidanter kan användas vid förebyggande och behandling av Alzheimers sjukdom, och hur de mest lovande resultaten har setts med selen, Q10, melatonin, E-vitamin, gurkmeja och polyfenoler. I samband med depression har den största potentialen observerats med selen, zink, vitamin E, gurkmeja och saffran.
Selen är ett livsviktigt spårämne som påverkar förekomsten och utvecklingen av flera typer av cancer, däribland livmoderhalscancer, som är en av de vanligaste cancertyperna. Livmoderhalscancer behandlas ofta med en kombination av strål- och cytostatikabehandling, vars biverkningar påverkar benmärgen och bildandet av blodplättar och blodkroppar. Men det tyder nu på att tillskott med selenjäst motverkar dessa biverkningar utan att störa behandlingarna. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Frontiers of Nutrition.
Ungefär var sjätte graviditet resulterar i missfall. Även om det kan finnas olika orsaker verkar det nu som att en hälsosam kost med massor av grönsaker, frukt, fisk, skaldjur, ägg och spannmål kan minska risken med över 50 procent. Detta framgår av en metaanalys från University of Birmingham i England. Tidigare forskning visar dessutom på att spårämnet selen, som många lider brist på, spelar en särskild roll.
Mineraler ingår i en mängd funktioner som har en avgörande betydelse för immunförsvaret. Därför kan brist på ett eller flera mineraler öka risken för infektioner eller att immunförsvaret initierar olämpliga inflammationer som skadar frisk vävnad. I en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på vikten av magnesium, selen, zink, järn och koppar för immunförsvaret. Författarna påpekar också att veganer, äldre, kroniskt sjuka, gravida och elitidrottare ofta har brister som kräver tillskott. Det är dessutom problematiskt att jorden i Europa och stora delar av världen är fattig på selen, så det är svårt att få i sig tillräckligt genom kosten. Å andra sidan bör vi heller inte överdosera intaget av mineraler, och därför kan du läsa mer om de optimala doserna för immunförsvaret här.
Under graviditeten har fostret behov av ett antal näringsämnen för utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Men även om kosten är allsidig kan det av olika anledningar vara svårt att få i sig tillräckligt med selen. I en ny italiensk djurstudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, har forskarna därför tittat närmare på selenets roll under graviditet och amning. Det visade sig att även mindre selenbrister påverkar utvecklingen av barnets hjärna och beteende i negativ riktning. Studien ligger i linje med tidigare humana studier som avslöjar hur viktigt det är att vara välförsedd med selen under graviditet och amning.
Medfött hjärtfel är den vanligaste födelsedefekten på världsplan. Sjukdomen är förbunden med många komplikationer och ökad risk för att barnet avlider. Moderns näringstillstånd har stor betydelse för fostrets utveckling, och ett kinesiskt forskarteam har nu tittat närmare på vilken effekt zink, selen och koppar har på utvecklingen av sjukdomen. Forskarna fann att ett relativt högt intag av selen och zink minskade risken för att barnet utvecklar medfött hjärtfel. Forskarna efterlyser därför mer fokus på de två mineralerna under graviditeten och relevanta tillskott.
Hiv, som orsakar aids, är livshotande eftersom viruset angriper centrala celler i immunförsvaret. Dessutom har hivpatienter visat sig löpa en ökad risk för D-vitaminbrist. Detta kan bero på sjukdomen, kombinationsbehandlingen, brist på sol och andra orsaker. Eftersom D-vitamin är viktigt för immunförsvaret, skelett, humör och många andra funktioner bör man därför mäta hivpatienters nivåer av D-vitamin i blodet och ge starkare tillskott som optimerar nivån. Detta framgår bland annat av en ny artikel i MedicalNewsToday. Tidigare studier visar dessutom att det finns ett samband mellan förloppet av en hivinfektion och kroppens selenstatus.
Covid-19 utgör ett allvarligt globalt hot mot folkhälsan och ekonomin, eftersom det fortfarande saknas vacciner och effektiv behandling. När covid-19 blir livshotande beror det främst på att immunförsvaret överreagerar med cytokinstorm och hyperinflammation som förstör frisk vävnad i lungorna, kretsloppet och på andra ställen. Äldre och hjärtsviktpatienter har redan i förväg en låg grad av kronisk, okontrollerad inflammation, som brist på näringsämnen bidrar till och som gör dem mer sårbara. Detta gäller även personer med metaboliskt syndrom och diabetes, varav många är överviktiga. Därför har en grupp forskare anslutna till universitet och forskningscentra i Norge, Sverige och Ryssland granskat den vetenskapliga litteraturen på området med fokus på huruvida tillskott med D-vitamin, selen och zink kan förhindra att en infektion med covid-19 eskalerar och blir livshotande.
Ja, detta framgår av en ny studie publicerad i Free Radical Biology & Medicine. Det tyder alltså på att selenbrist via olika mekanismer minskar utsöndringen av natrium i njurarna, vilket leder till högt blodtryck. Studiens resultat är mycket relevant, eftersom högt blodtryck och resulterande tidig död är ett växande problem över hela världen. Samtidigt är selenbrist också ett växande problem, eftersom man tror att upp till en miljard människor lider brist på detta livsviktiga spårämne, främst på grund av selenfattiga markförhållanden som finns i stora delar av Kina, Europa och många andra platser i världen.
Vi har alla behov av mycket energi för humöret och vardagens aktiviteter. Det kräver naturligtvis ett stabilt blodsocker, dagsljus, motion och en god natts sömn. Men var kommer de energigivande ämnena i maten egentligen ifrån? Och varför är Q10 och särskilda vitaminer och mineraler så viktiga för energiomsättningen och vårt fysiska och mentala överskott? Detta framgår bland annat av en ny artikel som har publicerats i tidskriften Medical News Today. Det räcker med att vi lider brist på ett enda näringsämne för att de ska påverka ämnesomsättningen, energinivån och viktregleringen. Men det går som tur är att kompensera för, så att vi får den nödvändiga energiboosten.
Barnlöshet drabbar ungefär vart sjunde par, och WHO betraktar det som ett globalt hälsoproblem. En viktig orsak är nedsatt sädeskvalitet, där danska, norska och tyska män har den sämsta kvaliteten i Europa. Försämrad sädeskvalitet kan bero på en ohälsosam livsstil, stress, tobak, stimulantia och hormonförstörande ämnen. Å andra sidan har forskare i Mexiko funnit att särskilda tillskott med zink, selen, Q10 och omega-3 har en positiv effekt på mängden av och kvaliteten på spermier. Annan forskning visar att zink och selen skyddar sädescellerna och påverkar nivån av könshormonet testosteron.
När COVID-19 blir livshotande beror det inte på viruset som sådant, utan på att immunförsvaret löper amok med hyperinflammation och cytokinstorm, som förstör frisk vävnad i lungorna, kretsloppet och på andra ställen. Detta framgår bland annat av en ny artikel som publicerats i The Lancet. Immunförsvarets kapacitet är alltså avgörande för om en infektion med COVID-19 blir ofarlig eller livshotande. Därför räcker det inte heller med relevant hygien, masker, isolering och försenade vacciner. Vi måste utrusta immunförsvaret på alla fronter mot COVID-19 och framtida pandemier. Därför tittar vi närmare på C-vitamin, D-vitamin, selen och zink, som är avgörande för ett välfungerande immunförsvar som inte löper amok. Samtidigt är det ett faktum att brist på dessa näringsämnen är vanligt. Inte minst bland äldre och andra sårbara grupper.
Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för mycket obehag och en mängd olika sjukdomar som trötthet, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, astma, tandlossning, inflammatoriska tarmsjukdomar, depression, Alzheimers, skleros och cancer. En antiinflammatorisk livsstil har av goda skäl blivit den nya hälsotrenden, och här kommer vi närmare in på ett antal studier som visar hur fiskoljor, D-vitamin, selen, magnesium och zink hjälper till att förebygga och bekämpa inflammationer, de många följdsjukdomarna och förtida död. Tillskott bör dessutom vara i en kvalitet som kroppen kan ta upp och i doser med en terapeutisk effekt.
Hashimotos sjukdom är den vanligaste orsaken till låg ämnesomsättning, vilket orsakar extrem trötthet, viktökning och många andra symtom. Hashimotos sjukdom orsakas av autoimmuna reaktioner där antikroppar angriper sköldkörteln, och många under medicinsk behandling blir efter hand sämre och sämre. Ändå tyder det nu på att tillskott med selen kan reducera de autoimmuna reaktionerna och bildningen av antikropparna i fråga. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Medicine. Författarna kommer samtidigt in på vilken effekt selen har på själva ämnesomsättningen och som en antioxidant, som skyddar sköldkörteln mot oxidativ stress.
Det antas att cirka en miljard människor lider brist på selen. Det har katastrofala konsekvenser för folkhälsan då det ökar risken för virusinfektioner, ämnesomsättningssjukdomar, cirkulationssjukdomar, cancer, neurologiska sjukdomar och ofrivillig infertilitet. Samtidigt är det problematiskt att miljögiftet kvicksilver blockerar selenets funktioner. I det följande har vi därför samlat ett antal studier som speglar konsekvenserna av selenbrist och fördelen med tillskott, som optimerar kroppens behov.
Högt blodtryck är den främsta orsaken till stroke, hjärt-kärlsjukdomar och förtida död. Det har länge funnits bevis för att intag av frukt och grönsaker hänger samman med en minskad risk för att utveckla högt blodtryck. Då man ännu inte har undersökt huruvida detta tillskrivs innehållet av antioxidanter, har ett franskt forskarteam undersökt frågan närmare. Forskarna fann att kostens totala innehåll av olika antioxidanter kan minska risken för att få högt blodtryck med upp till 15 procent. Samtidigt bör man komma ihåg att kaliuminnehållet i frukt och grönsaker också spelar en avgörande roll i regleringen av blodtrycket. Detsamma gör tillskott med Q10, när kvaliteten är bra.
Spårämnet selen ingår i 25 selenoproteiner med betydelse för energiomsättningen, blodsockret, ämnesomsättningen, skyddet av celler och många andra livsviktiga funktioner. En grupp forskare från Rutgers University i New Jersey, USA, har nu hittat de närmare mekanismerna genom vilka selen införlivas i cellernas ”maskinrum” och sedan metaboliseras till de olika selenoproteinerna. Enligt forskarna kan den nya kunskapen om metabolismen av selen bidra till nya terapier vad gäller behandling av en mängd sjukdomar, alltifrån diabetes till ämnesomsättningssjukdomar och cancer.
Vi påverkas alla av elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, skärmar, elförsörjning och andra elektriska system i vardagen. Hjärnans neuroner är särskilt sårbara, i synnerhet eftersom elektromagnetisk strålning kan öka neuronernas upptag av kalciumjoner, så att de blir överaktiva och i värsta fall förstörs. En studie publicerad i News Medical Life Sciences avslöjar alltså att för mycket kalcium i hjärnan ökar risken för Alzheimers sjukdom och digital demens hos unga. Den ökade elektromagnetiska strålningen påverkar även kroppen med fria radikaler, som kan orsaka oxidativ stress och cellskador eftersom kroppens försvarssystem med olika antioxidanter inte hänger med. Detta framgår av en artikel publicerad i tidskriften The Journal of Microscopy & Ultrastructure, som också beskriver hur elektromagnetisk strålning kan orsaka stress, huvudvärk, trötthet, ångest och andra symtom.
Människor som regelbundet äter en näringsfattig kost löper större risk för att få cancer. Detta framgår av en fransk studie som publicerades i den medicinska tidskriften PLOS Medicine. Forskarna föreslår därför att man märker livsmedel för att hjälpa konsumenterna att välja hälsosammare livsmedel. Här i Norden har vi redan Nyckelhålsmärket, men även om man följer de officiella kostrekommendationerna kan det ändå vara svårt att få tillräckligt med D-vitamin och selen, som har flera cancerförebyggande mekanismer.
Njursten är ganska vanligt och mycket smärtsamt. Kosten har stor betydelse, och det tyder nu på att selen bidrar till att förebygga sjukdomen. Detta framgår av en större amerikansk befolkningsstudie som har publicerats i Nutrients. Samtidigt kommer författarna in på hur seleninnehållande proteiner och antioxidanter via olika mekanismer har en förebyggande effekt. Eftersom selenbrist också är ganska utbrett på grund av selenfattiga markförhållanden påpekar författarna att selentillskott kan vara nödvändigt i samband med förebyggande och reglering av njursten och andra patologiska förändringar.
De flesta kosttillskott med vitaminer och mineraler kan inte kopplas till längre livslängd eller skydd mot hjärt-kärlsjukdom. Men fiskoljor har en god effekt. Detta framgår av en större analys från Johns Hopkins University. Å andra sidan visar en dansk studie att blodets innehåll av D-vitamin har avgörande betydelse för livslängden. Och en epokgörande svensk studie visar att patenterade tillskott med Q10 och selen till äldre kan förbättra hjärthälsan och halvera dödligheten. Det är alltså avgörande om olika tillskott är i rätt dos och i en kvalitet som kroppen kan ta upp. I det följande kan du därför läsa mer om de aktuella studierna, och vad du kan göra för att förbättra din hjärthälsa och livslängd.
Mitokondrierna är cellernas kraftverk som levererar energi med hjälp av syre, Q10, selen och andra näringsämnen. Den tyske nobelpristagaren professor Otto Warburg bevisade för cirka 100 år sedan att även om cancer kan ha många sekundära orsaker, så finns det bara en huvudsaklig orsak: nämligen förändringar i mitokondriernas omsättning av syre. I boken Tripping Over the Truth beskriver molekylärbiologen Travis Christofferson hur samtida forskare bekräftar Warbugs teorier, och att vi borde ha en helt annan inställning till förebyggande och behandling av cancer. Andra studier visar att Parkinsons, migrän, demens, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, epilepsi och andra neurologiska störningar också kan bero på defekter i mitokondrierna, som har många andra funktioner än energitillförsel. Vi bör därför ta väl hand om mitokondrierna under hela livet.
Östrogenbalans har en avgörande betydelse för bland annat fertilitet, slemhinnor, humör, sexlust, ben och cancerförebyggande. Det finns många myter om östrogen, som bara är en allmän benämning för de tre formerna östradiol, östron och östriol. Men dessa i sig har mycket olika funktioner. Östrogenerna hör liksom progesteron, stresshormoner och testosteron till steroidhormonerna, där det ena hormonet byggs upp utifrån det andra med hjälp av enzymer. Dessa enzymer kräver ett antal näringsämnen, och här kommer vi titta närmare på jod, D-vitamin, magnesium och selen. För om vi lider brist på dessa näringsämnen kan det bland annat öka risken för många hormonella störningar, däribland värmevallningar, torra slemhinnor, urinblåseproblem och bröstcancer. Nedanför kan du också läsa mer om hormonstörande ämnen, hormonbehandling och bioidentiska hormoner.
P-piller är ett av de vanligaste preventivmedlen i Danmark. De flesta tål p-piller bra, men p-piller är också förknippade med en rad biverkningar som huvudvärk, humörsvängningar och en smärre ökad risk för blodproppar och bröstcancer. Olika biverkningar beror bland annat på att p-pillren stör många enzymprocesser som är beroende av de flesta B-vitaminer samt C-vitamin, magnesium, zink och selen.
Enligt en ny studie utförd av Epinion för DR anser lite över var tredje kvinna att p-piller ger dem biverkningar. Enligt andra studier påverkar p-piller kroppens förmåga att utnyttja flera B-vitaminer samt C-vitamin, E-vitamin, magnesium, selen och zink. Bristen på viktiga näringsämnen kan bidra till många biverkningar, som ökad risk för vätskeansamling, blodproppar, cancer, humörsvängningar och depression.
Näspolyper är lokala utväxter som kan vara förknippade med rinnande näsa, andningssvårigheter, nedsatt luktsinne och andra symtom. Polyperna bildas till följd av en kronisk inflammation, som kan orsakas av flera saker. Det har också visat sig att patienter med näspolyper har mindre zink i den sjuka vävnaden. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Clinical Epidemiology and Global Health. Eftersom zink är viktigt för immunförsvaret och reglering av inflammation, är det därför möjligt att spårämnet har en terapeutisk potential då många får återfall efter behandling. Tidigare studier tyder dessutom på att patienter med näspolyper lider brist på selen. Man bör också vara medveten om bakomliggande orsaker som luftvägsallergier och matöverkänslighet.
Hjärnan är särskilt sårbar för oxidativ stress och lokala inflammationer, vilket skapar grogrund för Alzheimers sjukdom och andra neurologiska sjukdomar. Men det visar sig att några särskilda seleninnehållande antioxidanter skyddar hjärnans neuroner från de skadliga effekterna. Dessutom kan tillskott med selen förbättra kognitiva tester utförda av patienter som lider av lindrig kognitiv funktionsnedsättning såväl som Alzheimers sjukdom. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients.
Vi blir fler äldre och vill gärna vara alerta, fysiskt aktiva och njuta av livet in i det sista. Ändå finns det många medelålders och äldre människor som känner sig trötta och svaga, eller så lider de av kroniska sjukdomar som försämrar livskvaliteten och är förbundna med en kortare livslängd. I boken Coenzyme Q10 – an Insider's Guide kommer dr William V. Judy närmare in på hur Q10 på cellplan kan bromsa åldringsprocesser genom att öka energinivån, stödja hjärtat, förebygga åderförkalkning och andra kroniska sjukdomar, som är knutna till åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 kan till och med minska risken för förtida död med upp till 50 procent i kombination med selen. Dr William V. Judy lägger dessutom vikt vid att Q10-tillskott bör vara av läkemedelskvalitet, som vi kan ta upp och utnyttja.
Fler och fler människor drabbas av depression, vilket ofta beror på inflammation i hjärnan. Den brittiske neuroimmunologen Edward Bullmore har publicerat den tankeväckande boken The Inflamed Mind, där han bland annat beskriver sambandet mellan rotbehandling och depression. Neurologen David Perlmutter har tidigare skrivit boken Grain Brain, om hur gluten och för många kolhydrater också kan orsaka hjärninflammation. Depression kan alltså bero på att blodhjärnbarriären inte är så ogenomtränglig som antagits, och att immunförsvarets cytokiner kan orsaka inflammationer i hjärnan. Flera studier har efterhand visat hur fiskolja, D-vitamin, magnesium, zink och selen kan förbättra humöret genom att motverka inflammationer i hjärnan och på andra ställen i kroppen, eftersom det ofta finns ett samband. Det kräver dock terapeutiska doser, och att olika tillskott kan tas upp så att de aktiva ämnena når ända in i cellerna.
Det livsviktiga spårämnet selen ingår i ett antal proteiner och antioxidanter som har betydelse för en hälsosam graviditet. Enligt en ny norsk befolkningsstudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, tyder det på att brist på selen under graviditeten kan leda till tillväxthämning hos fostret och låg födelsevikt. Detta kan på sikt få konsekvenser för barnets tillväxt, kognitiva färdigheter och hälsa. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist är så vanligt i Norge och resten av Europa.
Det sker en ständig förnyelse av våra celler i kroppen. Men det finns gränser för hur mycket cellerna kan dela sig. För det beror på längden på telomererna, som kan jämföras med ett klippkort. Varje gång en cell delar sig blir telomererna lite kortare, och i takt med det verkar det som om våra liv också förkortas. Men nu har en kinesisk studie avslöjat att ett högre intag av selen har ett samband med längre telomerer. Det innebär att ett högt intag av selen bidrar till att skydda cellerna, och till att de kan dela sig mer. Detta kan med stor sannolikhet fördröja åldringsprocesserna och förlänga livslängden, vilket andra studier också tyder på. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist är vanligt i Europa och stora delar av världen.
Grå starr är en av de främsta orsakerna till nedsatt syn och blindhet. Risken ökar med åldern och vid diabetes. Men det tyder nu på att ett relativt högt intag av selen skyddar mot sjukdomen. Detta framgår av en studie publicerad i Frontiers in Nutrition. Forskarna kommer samtidigt in på hur selen, som en unik antioxidant, skyddar cellerna i ögat och på andra ställen mot skador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress.
Det tyder på att det finns ett samband mellan åldrandeprocesser, Alzheimers sjukdom och utbredd selenbrist. I en ny studie, publicerad i Antioxidants, har forskarna nu avslöjat hur olika seleninnehållande proteiner på flera fronter kan motverka de patologiska processer i hjärnan som orsakar Alzheimers sjukdom. Forskarna ser därför en ny potential i behandlingen av Alzheimers sjukdom, som är en av de största sjukdomsbördorna och dödsorsakerna hos äldre. Dessutom spelar selen en stor roll i förebyggandet av själva sjukdomen. Detta är mycket viktigt eftersom det också är svårt att diagnostisera Alzheimers sjukdom i tidiga skeden.
Tarmcancer är en av de vanligaste cancerformerna och kosten har stor betydelse. Ändå har kunskapen om mineralernas samverkan och förebyggande inverkan varit begränsad. Tidigare studier har redan visat att kalcium och selen har en förebyggande effekt. Samtidigt verkar det som att högre nivåer av selen i blodet förbättrar effekten av kalcium. Detta framgår av en polsk studie publicerad i tidskriften BMC Nutrition. Samtidigt påpekar forskarna att det förekommer en utbredd selenbrist i Europa och att det kan finnas behov av tillskott.
Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den största dödsorsaken. Men redan 2013 bevisade den svenske professorn och kardiologen Urban Alehagen att tillskott med selen och Q10 till äldre människor stärker hjärtat och halverar risken för dödsfall. Senare uppföljningar av studien visade att de två tillskotten också har en långsiktig effekt på livslängden. Men det stannar inte här. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Nutrition påvisar Alehagen mer i detalj hur selen och Q10 har en positiv effekt på oxidativ stress, inflammation och flera biomarkörer relaterade till hjärtat och cirkulationen. Alehagen förklarar också varför det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med Q10 och selen under hela livet.
Det är allmänt känt att fysisk aktivitet stimulerar hjärnan till att bilda nya nervceller, men man har inte känt till de närmare mekanismerna förrän nu. Ett forskarteam av neurologer från Australien har nämligen funnit att möss under fysisk aktivitet producerar ett seleninnehållande protein som hjälper hjärnan att bilda nya nervceller. Enligt forskarna är detta en fantastisk studie, och man antar att behandling med selen kan bli en ny strategi för att förebygga och behandla kognitiv försämring om man inte kan utföra fysisk aktivitet eller om man är mer sårbar för selenbrist. Det gäller särskilt äldre samt patienter med Alzheimers sjukdom och patienter som har drabbats av stroke. Det bör samtidigt tilläggas att det kan vara svårt att få tillräckligt med selen genom normal hälsosam kost i vår del av världen.
Kolesterol är ett livsviktigt ämne med många funktioner, men det kan bli farligt om det oxiderar och lagras in i kärlväggen. Det är denna oxidativa process som skapar grogrund för åderförkalkning. Spårämnet selen skyddar mot åderförkalkning som en kraftfull antioxidant och via andra processer. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i Biomedicine. Eftersom hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken är ämnet mycket relevant. I synnerhet eftersom selenbrist är så utbrett i vår del av världen.
Vi utsätts alla för tungmetaller och andra miljögifter genom vattnet, luften, kosten, kosmetika, tobaksrök, läkemedel och andra källor. De olika miljögifterna ökar risken för dåligt välbefinnande, cancer, neurologiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, autoimmuna sjukdomar och andra allvarliga sjukdomar. Dessutom kan kombinationen av flera miljögifter orsaka farliga cocktaileffekter som vi vet för lite om. Det tyder dock på att en kost berikad med selen har en skyddande effekt. Detta framgår av en spansk studie på möss publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of The Total Environment.
Selenet ingår i omkring 25 livsviktiga selenoproteiner, härunder ett antal antioxidanter som skyddar cellerna mot oxidativ stress och sjukdom. En forskargrupp från München har nu klargjort de närmare mekanismerna varvid seleninnehållande antioxidanter skyddar neuroner i hjärnan mot celldöd. Forskarna ser därför en ny potential i selenets förmåga att skydda mot neurologiska sjukdomar och cancer. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist är vanligt i vår del av världen, och att det uppenbart är svårt att mätta alla selenoproteiner, även om man följer de officiella kostrekommendationerna.
Selen är ett viktigt spårmineral och brist kan orsaka ämnesomsättningssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, virusinfektioner, AIDS, ofrivillig barnlöshet, neurologiska störningar och cancer. Det antas att upp till en miljard människor lider brist på selen. Detta beror främst på utarmad jord, som vi bland annat har i Europa. Forskarna har slagit larm under årtionden. Mycket tyder också på att vi har behov av mer än de officiella rekommendationerna, om vi vill vara bättre skyddade mot de allvarliga sjukdomarna. Detta framgår av en ny översiktsartikel som publicerats i StatPearls.
Spårämnet selen har många livsviktiga funktioner, men det antas att ungefär en miljard människor får i sig för lite selen genom kosten. Särskilt på grund av utarmad jord. Det visar sig också att selennivån i blodet sjunker drastiskt vid covid-19-infektioner, allvarliga sjukdomar och graviditet på grund av ett ökat behov. Allt som allt ökar selenbrist risken för att utveckla komplicerade covid-19-infektioner, autoimmuna sjukdomar som ledgikt och ämnesomsättningssjukdomen Hashimotos, samt för tidig födsel och missfall. Å andra sidan kan tillskott med selen, som optimerar blodnivån, vara relevant som ett led i behandling och förebyggande av många vanliga sjukdomar. Detta framgår av en större artikel som har publicerats i tidskriften International Journal of Medical Sciences.
En internationell forskargrupp med danskt deltagande har genomfört en rekordstor studie som visar på ett möjligt samband mellan moderns DNA, selenbrist och för tidig födelse. Tidigare vetenskapliga studier har dessutom visat att kvinnor med lågt seleninnehåll i blodet löper en ökad risk för att föda för tidigt, och att tillskott av selen kan minska risken. Samtidigt är det problematiskt att klimatförändringar och jordutarmning ökar risken för selenbrist, särskilt i Europa.
Selen är ett livsviktigt spårämne som har avgörande betydelse för den allmänna hälsan. Det tyder också på att selen har betydelse för tarmfloran, och att selenbrist kan öka risken för irritabel tjocktarm, inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit samt tarmcancer. Eftersom tarmen betraktas som den ”tredje hjärnan” har även tarmfloran och matsmältningen stor betydelse för vårt psykiska välbefinnande. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i Frontiers in Nutrition. Författarnas fokus på selen beror på att selenbrist är utbrett i Kina, Europa och på många andra platser. Därför kan det vara relevant med tillskott.
Selen är ett spårämne som ingår i över 30 livsviktiga selenoproteiner med många olika funktioner. För första gången har en studie på mexikanska barn nu avslöjat att brist på selen är förbundet med senare tillväxt av könshår och könsorgan hos pojkar. Samtidigt är det ett faktum att jorden i Mexiko är fattig på selen, och detta påverkar hela näringskedjan. Detsamma gäller i Europa, och därför har jordbrukarna i årtionden gett sina boskap tillskott med selen för att förbättra fertiliteten och förebygga en mängd bristsjukdomar. Frågan är nu hur mycket selenbrist påverkar den dåliga fertiliteten som man har observerats hos många män. För det uppskattas att mellan 500 miljoner och en miljard människor inte får tillräckligt med selen genom kosten.
Cancer har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna och antalet insjukna ökar oroväckande mycket varje år. Kosten har stor betydelse och det har lagts ökat fokus på selenets cancerförebyggande verkan – både i form av funktionella livsmedel, som är berikade med selen, och i form av specifika kosttillskott. Eftersom jordens innehåll av selen varierar extremt mycket runt om på jorden, antas det att omkring en miljard människor lider brist på spårämnet. Samtidigt verkar det som att tillskott med 100–200 mikrogram selenjäst per dag kan förebygga brister och de mest utbredda cancerformerna med runt 50 procent. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Foods.
Selen har en förbisedd betydelse för spermakvaliteten och en hälsosam graviditet. Ett forskarteam från Rumänien har nu tittat närmare på blodets nivå av vissa seleninnehållande antioxidanter och funnit att låga nivåer har ett betydande samband med sämre spermakvalitet. Forskarna hänvisar också till att selenbrist ökar risken för komplikationer vid graviditet, missfall och för tidig födsel. Eftersom selenbrist är vanligt, och ofrivillig infertilitet likaså, kan tillskott med selen därför vara relevant. För information har danska lantbrukare i årtionden gett sina boskapsdjur tillskott med selen för att förbättra deras fertilitet och allmänna hälsotillstånd.
Vår näringsstatus har avgörande betydelse för hälsan och hur vi hanterar infektioner. I detta sammanhang har selen flera funktioner inom immunförsvaret, som en antioxidant och genom att motverka olämpliga inflammationer. Selen spelar dessutom en roll för att virus inte ska mutera, vilket gör dem farligare eller skapar nya vågor. Ett kinesiskt forskarteam har nu granskat ett antal studier om selenets nyckelroll i försvaret mot influensa, hiv och andra RNA-virus. Det framgår bland annat att risken för att få en covid-19-infektion är tio gånger lägre i områden där jorden är rik på selen. Det är därför problematiskt att selenbrist är utbrett i Europa, Kina, Afrika och på många andra platser på grund av selenfattiga jordar.
Ofrivillig barnlöshet har blivit vanligare. För många kvinnor är det en kapplöpning med tiden, eftersom den biologiska klockan tickar högre och högre. Fertilitetsbehandlingar, missfall, graviditetsförgiftning och andra komplikationer under graviditeten bidrar till fysisk och känslomässig belastning. I en ny australiensisk studie publicerad i tidskriften Nutrients kommer författarna in på hur selen och zink på flera fronter har en avgörande betydelse för fertiliteten och en sund graviditet. Författarna kommer också in på hur selenbrist är vanligt, och hur miljögifter som kvicksilver dränerar kroppen på viktiga selenhaltiga proteiner. Författarna antyder därför att tillskott kan vara ytterst relevant vid bristtillstånd, i nivå med folsyra och järn, vilka också rekommenderas i samband med graviditet. Det kan samtidigt löna sig att välja selenjäst med flera organiska selenföreningar och organiskt zink för att säkerställa ett bättre upptag och användning.
Selen ingår i en rad seleninnehållande proteiner som har betydelse för energiomsättningen, ämnesomsättningen, immunförsvaret, fertiliteten och som antioxidanter. Selen har dessutom en speciell förmåga att binda kvicksilver och därmed förhindra tungmetallens skadliga effekter på hjärnan, nervsystemet och andra ställen. Men när selen väl har bundet sig till kvicksilver kan det inte ingå i de livsviktiga seleninnehållande proteinerna. Eftersom vi alla utsätts för kvicksilver, mer eller mindre, kan det lätt resultera i en relativ brist på selen. Problemet förvärras av att jorden i Europa är fattig på selen, vilket återspeglas i grödorna. Samtidigt måste man vara medveten om att kvicksilverförgiftning ofta kommer smygande, och att fiskar och valar som befinner sig högt upp i näringskedjan kan vara problematiska på grund av högre koncentrationer. Ändå kan terapeutiska doser av selen förhindra den toxiska effekten av kvicksilver. Detta framgår bland annat av en ny översiktsartikel som har publicerats i Scientific Research.
Coronakrisen har kastat nytt ljus över behovet av ett starkt immunförsvar, som på sikt kan skydda oss mot virusinfektioner och relaterade komplikationer. Selen spelar en avgörande roll på flera fronter. Men tyvärr är brist vanligt, vilket ökar risken för infektioner och komplikationer. I en ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften International Journal of Molecular Sciences, tittar författarna närmare på selenets roll vid olika virusinfektioner som influensa, hiv och hepatit, och med särskilt fokus på covid-19.
Graves sjukdom, även känd som Basedows sjukdom, orsakar en förhöjd ämnesomsättning med många olika symtom. En del patienter utvecklar också Graves ögonsjukdom, som i svåra fall leder till utstående ögon och nedsatt syn. Det tyder dock på att tillskott med 200 mikrogram selen per dag har en positiv effekt på ögonens tillstånd och utseende. Detta framgår av en ny thailändsk studie som har publicerats i Orbit.
Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna, och en av tjugo danskar får tarmcancer någon gång i livet. Sedan 2014 har danska Sundhedsstyrelsen rekommenderat ett undersökningsprogram, där medelålders och äldre medborgare kan bli undersökta för tecken på tarmcancer med ett par års mellanrum. Om sjukdomen upptäcks i tidiga stadier finns det bättre behandlingsmöjligheter. Det handlar alltså om en tidig diagnos. I samband med själva förebyggandet av tjock- och ändtarmscancer visar flera studier att tillskott med selenjäst kan minska risken för att sjukdomen överhuvudtaget uppstår, och selen har till och med en skyddande effekt mot andra cancerformer. Det är samtidigt problematiskt att jorden är utarmad och att selenbrist är så vanligt.
I forskarkretsar har det funnits ett ökande intresse för selenets betydelse för hjärnan och nervsystemet. Och nu visar en placebokontrollerad studie publicerad i tidskriften Frontiers in Nutrition att tillskott av selen kan användas som en kompletterande behandling mot migrän. Forskarna beskriver också hur oxidativ stress kan vara inblandat i migränattacker och hur selen skyddar mot detta som en unik antioxidant. Tidigare studier visar dessutom att antioxidanter som Q10 och magnesium också har en terapeutisk effekt via andra verkningsmekanismer, som möjligtvis kan förstärka varandra.
Förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit ökar och kosten har stor betydelse. Men även om man äter nyttigt kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med selen, eftersom jorden är selenfattig i vår del av världen. Det tyder samtidigt på att selentillskott till patienter med ulcerös kolit kan minska sjukdomens aktivitet och förbättra livskvaliteten.
Den ryska invasionen av Ukraina har ökat oron för kärnvapenkrig och utsläpp av radioaktiva ämnen från lokala kärnkraftverk. Många har köpt på sig stora mängder jodtabletter för att skydda sig mot radioaktiv strålning, eftersom det i akuta situationer behövs mycket stora doser om man befinner sig relativt nära ett utsläpp. Men man ska vara medveten om att sköldkörteln bara kan lagra jod under en begränsad tid och att för mycket jod kan vara farligt. Det är alltså ingen idé att ta stora doser profylaktiskt. Samtidigt verkar det som att jodbrist är ganska vanligt. Och vi har under alla omständigheter behov av passande mängder jod under hela livet, eftersom det påverkar ämnesomsättningen, östrogenbalansen och andra funktioner. Så hur mycket jod har vi egentligen behov av dagligen och vid eventuell exponering för akut radioaktiv strålning?
Dålig spermiekvalitet, vilket är mycket tabubelagt, är en viktig orsak till utbredd ofrivillig barnlöshet. Det tyder samtidigt på att den västerländska kosten försämrar spermiekvaliteten och att Medelhavskosten förbättrar den. Samtidigt är den veganska kosten kontroversiell. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i International Journal of Molecular Sciences. Tidigare studier har dessutom visat att tillskott med selen, zink, fiskolja och Q10 kan öka spermieantalet och -kvaliteten.
Över hela världen läggs det fortfarande fokus på bättre förebyggande och behandling av covid-19, eftersom vacciner har en begränsad effekt. Samtidigt är det relevant att förstå varför infektionen är ofarlig för de allra flesta, och varför en liten minoritet utvecklar ARDS (Acute respiratory distress syndrome), som är komplicerat och kännetecknas av hyperinflammation. Det är alltså ett rubbat och överaktivt immunförsvar som är det verkliga problemet när infektionerna blir livshotande. Ett stort antal studier har redan visat att brist på D-vitamin ökar risken för smitta med covid-19 och intensivvårdsinläggning, och att tillskott har en terapeutisk potential. I en ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften Clinical and Molecular Allergy, tittar forskarna närmare på den synergieffekt som finns mellan D-vitamin, magnesium och zink i relation till reglering av immunförsvaret och som en terapeutisk potential vid behandling. Man bör också vara välförsedd med selen eftersom brist är vanligt.
Selen ingår i en mängd metaboliska processer och som en antioxidant, som skyddar hjärtat och cirkulationen. Det är svårt att få tillräckligt genom kosten. Enligt en ny amerikansk studie på möss kan tillskott med selen öka de metaboliska processerna och skydda mot övervikt. En tidigare svensk studie på äldre har dessutom visat att tillskott med selen och Q10 har en positiv effekt på livskvaliteten och livslängden.
Breda befolkningsundersökningar av vuxnas kostvanor har en tendens att förbise vissa grupper, såsom yngre vuxna. En brittisk studie har därför tittat närmare på kostvanorna hos vuxna i tjugo-, trettio-, fyrtio- och femtioårsåldern. Det visade sig bland annat att det förekom en omfattande brist på B-vitamin, magnesium, kalium, jod, zink och inte minst selen. Brist på dessa livsviktiga näringsämnen kan bland annat skada fertiliteten, öka risken för en lång rad sjukdomar och främja osynliga åldringsprocesser, inklusive förlust av kognitiva förmågor och förlust av benmassa.
Nya siffror från danska Sundhedsdatastyrelsen visar att det fortfarande finns för många patienter på de danska sjukhusen som drabbas av infektion under inläggningen. Detta har enorma mänskliga och finansiella kostnader, som det bör göras mer åt. Sjukhusinfektioner beror nämligen inte bara på dålig hygien. Det visar sig att 40 procent av patienterna är mer eller mindre undernärda, och detta försämrar immunförsvaret så att de lättare blir smittade. Utbredd brist på C- och D-vitamin, samt selen, zink och järn är ett särskilt stort och försummat problem.
Spårämnet selen har en förbisedd betydelse för ett välfungerande immunförsvar, och utbredd brist ökar risken för att dö av covid-19. Detta framgår av en större tysk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Forskarna drar därför slutsatsen att statusen för patienternas selennivåer i blodet kan ge viktig diagnostisk information. Forskarna drar också slutsatsen att tillskott med selen kan vara nödvändigt i behandlingen av patienter med covid-19, där äldre, diabetespatienter och andra med kroniska sjukdomar är särskilt utsatta för livshotande komplikationer. Eftersom jorden i Europa och stora delar av världen är fattig på selen bör vi i allmänhet lägga mer fokus på att få tillräckliga mängder av detta viktiga näringsämne, vilket också gäller i förebyggandet av covid-19 och andra virusinfektioner. Det tyder samtidigt på att de officiella rekommendationerna, RI, inte täcker kroppens verkliga behov.
Selen är en viktig spårämne för immunsystemet, ämnesomsättningen, fertiliteten, nervsystemet och förebyggande av cancer. Men det antas att omkring en miljard människor världen över lider brist på selen. Eftersom jorden i Europa är relativt fattig på spårämnet är vi mer utsatta. Mycket tyder därför på att selenbrist ökar risken för många akuta, kroniska och livshotande sjukdomar. Det verkar också som om de officiella rekommendationerna, RI, är för lågt satta. Detta framgår bland annat av en ny artikel om selenbrist, tillgänglig i den amerikanska vetenskapliga databasen NCBI, National Center for Biotechnology Information.
Selen är ett mineral som tillhör svavelfamiljen. Växterna tar upp selen från jorden som selenat, på samma sätt som de tar upp svavel som sulfat. Kroppen innehåller 13–20 mg selen, varav 50 procent finns i levern. Det finns selen i alla celler, men de särskilt höga koncentrationerna finns i könskörtlar och sperma.
I västvärlden går fler och fler över till en växtbaserad kost, men det kan vara svårt att få tillräckligt med vissa livsviktiga näringsämnen. Enligt en ny tysk studie får de flesta vegetarianer och veganer tillräckligt med B12-vitamin om de tar tillskott. Det finns dock flera som lider brist på både jod och järn. Den växtbaserade kosten innehåller inte heller D-vitamin, och många lider brist på selen eftersom jorden är utarmad. Bristsjukdomar kommer dessutom ofta smygande, och därför kan det vara svårt att göra en koppling mellan brist och kost. Den danska livsmedelsmyndigheten rekommenderar därför att vuxna och barn som är vegetarianer eller veganer tar nödvändiga tillskott.
Klimatdebatten rasar vidare, och det är inte så populärt att äta kött av flera orsaker. Det är emellertid viktigt att skilja mellan koldioxidutsläpp, djurs välbefinnande, köttets mängd och kvalitet samt näringsaspekterna. För människan har ätit kött och fisk i cirka 2 miljoner år, och de animaliska födokällorna har bidragit till våra stora hjärnor och utveckling. Ändå blir fler och fler vegetarianer och veganer, i synnerhet kvinnor. Det ger anledning till oro eftersom utbredd brist på protein, D-vitamin, B12-vitamin, jod, selen, järn, zink och omega-3-fettsyror inte bara försämrar fertiliteten, utan också bland annat ökar risken för ämnesomsättningssjukdomar, neurologiska sjukdomar, nedsatt motståndskraft, inflammationer och svåra tillväxtstörningar hos barn. Några av bristerna kommer dessutom smygande, och därför kan det vara svårt att se sambandet med kosten. Detta framgår bland annat av en ny informationsbroschyr utgiven av den danska livsmedelsmyndigheten.
Det antas att över en halv miljon danskar lider av en ämnesomsättningssjukdom, där Hashimotos som ger låg ämnesomsättning är den vanligaste. Bildandet och aktiveringen av ämnesomsättningshormoner är beroende av jod och selen, vilka måste vara i balans. Både för lite och för mycket jod ökar nämligen risken för Hashimotos, och detsamma gör selenbrist, vilket är vanligare.
Q10 kapslar fick Alan ur sängen”En vecka efter att jag hade börjat ta Q10-kapslarna kunde jag känna en stor skillnad. Nu sover jag mycket mindre, och jag orkar njuta av livet igen”, säger 23-årige Alan Piccini, som har lidit av extrem trötthet och muskelvärk sedan han var barn.
”Q10-kapslarna har gjort att jag inte längre har extrema biverkningar från mitt kolesterolsänkande läkemedel”, förklarar Anna Franken.