Selenbrist i samband med kost, covid-19-infektion, allvarlig sjukdom och graviditet ökar risken för autoimmuna sjukdomar, långsam läkning, livshotande komplikationer och missfall

Spårämnet selen har många livsviktiga funktioner, men det antas att ungefär en miljard människor får i sig för lite selen genom kosten. Särskilt på grund av utarmad jord. Det visar sig också att selennivån i blodet sjunker drastiskt vid covid-19-infektioner, allvarliga sjukdomar och graviditet på grund av ett ökat behov. Allt som allt ökar selenbrist risken för att utveckla komplicerade covid-19-infektioner, autoimmuna sjukdomar som ledgikt och ämnesomsättningssjukdomen Hashimotos, samt för tidig födsel och missfall. Å andra sidan kan tillskott med selen, som optimerar blodnivån, vara relevant som ett led i behandling och förebyggande av många vanliga sjukdomar. Detta framgår av en större artikel som har publicerats i tidskriften International Journal of Medical Sciences.

Selen är ett livsviktigt spårämne som ingår i cirka 25 kända selenoproteiner som är viktiga för energiomsättningen, immunförsvaret, ämnesomsättningen och graviditet. Selen ingår dessutom i en rad antioxidanter, GPx-enzymerna, som skyddar celler, vävnad, kolesterol och kretslopp mot skador orsakade av oxidativ stress. Selenmetabolismen är mycket komplicerad, och selenoprotein P används som en markör i blodet för kroppens selenstatus.
Vårt intag av selen genom kosten beror särskilt på det naturliga innehållet i jorden, som kan variera flera hundra procent i olika delar av världen. Intensiva odlingsmetoder kan utarma jorden ytterligare, och detta återspeglar sig i hela näringskedjan. WHO har rapporterat att mer än 40 länder lider brist på selen, där de lägsta nivåerna har observerats i Europa, Afrika och Kina. Det antas följaktligen att cirka en miljarder människor världen över lider brist på selen.
Selenforskaren professor Lutz Schomburg, knuten till Charité-Universitätsmedizin i Berlin och författare till den nya artikeln, kommer nu närmare in på hur massiv selenbrist kan utvecklas vid covid-19-infektion, allvarliga sjukdomar och graviditet, och hur de ökade selenbristerna som i en ond cirkel ökar risken för komplicerade covid-19-infektioner, långsam läkning, autoimmuna sjukdomar som ledgikt, ämnesomsättningssjukdomarna Hashimotos och Graves samt komplicerade graviditeter och missfall.
Lutz Schomburg jämför de ödesdigra konsekvenserna av selenbrist med de ödesdigra konsekvenserna av jodbrist, där man sedan länge har berikat salt med jod för att undvika allvarliga bristsjukdomar.
När det gäller optimering av befolkningens selenintag är Finland ett anmärkningsvärt undantag i Europa, eftersom regeringen redan 1985 beslutade att tillsätta selen i all konstgödsel för att förebygga bristsjukdomar. Detta påverkade hela näringskedjan och ledde till en relativt snabb stigning av selen i blodet hos den finska befolkningen. Men annars är selenbrist hos människor tyvärr ett globalt och förbisett problem med dödliga konsekvenser.

1) Selen, immunförsvar och covid-19

Selen ingår i en rad selenoproteiner med betydelse för det medfödda immunförsvaret, som bekämpar de flesta bakterier utan att vi märker något alls. Selen är också viktigt för immunförsvarets kommunikation och det förvärvade immunförsvaret, som har förmågan att specialisera sig och bilda antikroppar och immunitet. Parallellt ingår selen i en rad antioxidanter, GPx-enzymerna, som skyddar de friska cellerna när immunförsvaret går till angrepp mot fria radikaler. På så sätt kan selen motverka olämpliga inflammationer, oxidativ stress och skador på celler och vävnad.
Selen förhindrar också att virus muterar med risk för att bli farligare.
Ett kinesiskt forskarteam har nu granskat ett antal studier om selenets nyckelroll i försvaret mot influensa, hiv och andra RNA-virus. Det framgår bland annat att risken för att drabbas av en covid-19-infektion är tio gånger lägre i områden där jorden är rik på selen.
I en tysk studie har det rapporterats att patienter som överlevde covid-19-infektioner hade högre innehåll av selen i blodet, jämfört med de patienter som avled av covid-19-infektioner.
Under infektioner sjunker selenhalten i blodet drastiskt eftersom det är nödvändigt för de vita blodkropparnas aktivitet och kroppens antioxidantförsvar.

2) Selen och hjärt-kärlsjukdomar

Keshans sjukdom, som är en dödlig hjärtsjukdom, upptäcktes första gången i Keshan-provinsen i nordöstra Kina där jorden är extremt fattig på selen. Keshans sjukdom orsakas av ett annars oskadligt coxsackievirus, som immunförsvaret inte kan bekämpa vid brist på selen. Redan 1965 började kineserna i området förebygga och utrota den fruktade sjukdomen med selentillskott.
Flera studier under de senaste årtiondena har dessutom visat att selenbrist ökar risken för blodproppar och hjärtdöd, och att selentillskott skyddar mot åderförkalkning.
Eftersom åldringsprocesser är kopplade till oxidativ stress ökar behovet av antioxidanter som selen automatiskt. Till exempel i den banbrytande svenska Kisel10-studien, där en grupp friska, äldre personer fick tillskott med selenjäst och Q10, skedde exempelvis en halvering av hjärtdödsfallen, jämfört med i kontrollgruppen, som fick placebo. I uppföljningsstudierna efter 10 och 12 år fanns det fortfarande en positiv effekt hos gruppen som tog tillskott med selen och Q10.
Ändå är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den största dödsorsaken och förknippas med oxidativ stress, som banar väg för andra kroniska sjukdomar.

3) Selen och graviditet

De seleninnehållande proteinerna har en särskilt uppbyggande roll under graviditeten, däribland för utvecklingen av fostrets hjärna samt andra organ och vävnader.
De selenhaltiga antioxidanterna, GPx-enzymer, skyddar samtidigt moderkakan och fostret mot destruktiv oxidativ stress. Det visar sig dessutom att selenmängden i livmodern ökar vid slutet av graviditeten, på grund av det ökade behovet.
Brist på selen under graviditeten kan bland annat medföra oxidativ stress, tillväxthämning och låg födelsevikt. Detta kan på sikt få konsekvenser för barnets utveckling, kognitiva färdigheter och hälsa.
Tillskott med 100 mikrogram selenjäst till gravida kvinnor från första trimestern och fram till födseln kan minska risken för fosterhinnebristning med en tredjedel. Detta framgår av en placebokontrollerad studie som publicerats i tidskriften Journal of Obstetrics and Gynecology.
Det framgår dessutom att gravida deltagare, som fick tillskott med selenjäst, hade en lägre förekomst av preeklampsi, som är den vanligaste orsaken till för tidigt födda barn. Preeklampsi kan också medföra livshotande tillstånd som eklampsi.
Selenbrist kan inte bara gå ut över en hälsosam graviditet. Det kan också öka risken för att mamman får bristsymtom.

4) Selen och autoimmuna ämnesomsättningssjukdomar

Som nämnts bidrar utarmad jord till en utbredd selenbrist. Dessutom tömmer infektioner, kroniska sjukdomar, graviditet och åldringsprocesser i sig kroppens selenreserver, så att bristerna blir mer dominerande. Detta ökar risken för oxidativ stress, inflammationer och autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad.
Vid Hashimotos sjukdom, som ger låg ämnesomsättning, angriper immunförsvaret sköldkörteln som producerar ämnesomsättningshormoner. Sjukdomen, som kommer smygande, är mycket vanlig och kopplad till selenbrist.
Vid Graves sjukdom, som också är autoimmun, är ämnesomsättningen förhöjd, och immunförsvaret angriper det ställe där sköldkörteln binder hypofyshormonet TSH. Som ett resultat blir sköldkörteln överstimulerad.
När selenbrist ökar risken för ämnesomsättningssjukdomar beror det på att spårämnet har särskild betydelse för sköldkörteln och att vi kan omvandla det passiva T4-hormonet till det aktiva T3-hormonet med hjälp av ett seleninnehållande enzym (deiodinas). De selenhaltiga antioxidanterna, GPx-enzymerna, skyddar dessutom sköldkörteln mot oxidativ stress orsakad av en hög blodgenomströmning.
Flera studier har visat att tillskott med 200 mikrogram selen har en positiv effekt vid förebyggande och behandling av flera ämnesomsättningssjukdomar.
Lutz Schomburg hänvisar också till två stora danska studier (CATALYST och GRASS), där 200 mikrogram selen ges till patienter som inte drar någon nytta av den medicinska behandlingen. Tills de slutliga resultaten är tillgängliga tyder det på att tillskott på upp till 200 mikrogram selen om dagen är lämpligt för patienter med ämnesomsättningssjukdomar.

5) Selen, ledgikt och diabetes-1

Ledgikt (reumatoid artrit) är en kronisk autoimmun sjukdom, vid vilken immunförsvaret främst angriper perifera leder och ledvävnad, vilket leder till benerosion och förstörelse av brosk. De inflammatoriska processerna kan också sprida sig till andra organ. Ledgikt, som drabbar fler kvinnor än män, kan leda till minskad livskvalitet och ökad dödlighet.
Hos patienter med ledgikt har man hittat låga koncentrationer av selen i blodet. Detta kan leda till bildandet av proinflammatoriska cytokiner som IL-6 och IL-1β. Bara ett fåtal studier har utförts med selentillskott till patienter med ledgikt. I en studie där man gav 200 mikrogram selenjäst om dagen i 90 dagar kunde man observera en ökning av selenkoncentrationen i blodet och lindring av sjukdomen på flera parametrar, däribland livskvaliteten.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vid vilken immunförsvaret angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Även om typ 1-diabetes är ganska vanligt och selenets roll för immunförsvaret och hormonsystemet är välkänd, är forskningen om selentillskott till diabetespatienter sparsam.

Slutsats

Selen har en avgörande betydelse för ett normalt och välfungerande immunförsvar. Men selenbrist är utbredd i Europa och på många andra platser, särskilt på grund av utarmad jord. Dessutom sjunker selennivån i blodet drastiskt vid covid-19-infektioner, allvarliga sjukdomar och graviditet, vilket ökar risken för allvarliga komplikationer. Selenbrist ökar också risken för autoimmuna sjukdomar, särskilt ämnesomsättningssjukdomar som Hashimotos och Graves, där immunförsvaret angriper sköldkörteln. Selentillskott rekommenderas starkt vid akuta och kroniska brister. Men personer som inte har låga selennivåer i blodet eller omedelbara tecken på brist behöver vanligtvis inte ta extra selen.
Den nya artikeln har publicerats i tidskriften International Journal of Molecular Sciences.

Selenkällor samt officiella och optimala rekommendationer

Selen finns huvudsakligen i fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter och paranötter. I Europa innehåller vegetabiliska källor endast begränsade mängder på grund av utarmad jord, och ändrade kostvanor bidrar också till den utbredda bristen.
Referensintaget, RI, är satt till 55 mikrogram om dagen. Men studier visar att det inte räcker för att mätta selenföreningen selenoprotein P, som används som markör för blodets selenstatus. För att mätta selenoprotein P bör man inta cirka 100 mikrogram selen om dagen. Tillskott baserade på selenjäst, som innehåller många olika selenföreningar, ger den största likheten med selenvariationen i selenrik kost.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, sätter den övre gränsen till 300 mikrogram dagligen.
Man bör under alla omständigheter eftersträva en allsidig kost, eftersom de selenhaltiga proteinerna bland annat samarbetar med E-vitamin.

Referenser:

Lutz Schomburg. Selenium Deficiency Due to Diet, Pregnancy, Severe Illness or COVID-19 – A Preventable Trigger for Autoimmune Disease. International Journal of Molecular Sciences. 2021

Qiyuan Liu et al. Selenium (Se) plays a key role in the biological effects of some viruses: Implications for COVID-19. Environmental Research. 2021

Olivia M. Guillan et al. Selenium, Selenoproteins and Viral Infection. Nutrients 2019

Aparna Shreenath. Selenium Deficiency. StatPearls. May 6, 2019

Jones GD et al. Selenium deficiency risk predicted to increase under future climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences, 2017

Alehagen U, et al. Cardiovascular mortality and N-Terminal-proBNP reduced after combined selenium and coenzyme Q10 supplementation. Int J Cordiol. 2012.

Maria Luisa Ojeda et al. Fetal Programming Is Deeply Related to Maternal Selenium Status and Oxidative Balance; Experimental Offspring Health Repercussions. Nutrients 2021

Pol Solé-Navais et al. Maternal Dietary Selenium Intake during Pregnancy is Associated with Higher Birth Weight and Lower Risk of Small for Gestational Age Births in the Norwegian Mother, Father and Child Cohort study. Nutrients. December 2020

Hilten T Mistry et al. Selenium in reproductive health. Journal of Obstetrics and Gynaecologi. 2011

Fatemeh Tara et al. Selenium Supplementation and the Incidence of Preeclampsia in Pregnant Iranian Women: A Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled Pilot Trial. Taiwanese Journal of Obstetrics and Gynecology. 2010

Hashimotos thyroiditis – den oversete folkesygdom. OUH, Odense Univesitetshospital 2018

Jefferys Amanda et al. Thyroid dysfunction and reproductive health. The Obstetrician & Gynaecologist. 2015

Pernille Lund. Har du problemer med stofskiftet? Ny Videnskab 2015