Selenets och zinkets avgörande betydelse för fertiliteten och en sund graviditet

Ofrivillig barnlöshet har blivit vanligare. För många kvinnor är det en kapplöpning med tiden, eftersom den biologiska klockan tickar högre och högre. Fertilitetsbehandlingar, missfall, graviditetsförgiftning och andra komplikationer under graviditeten bidrar till fysisk och känslomässig belastning. I en ny australiensisk studie publicerad i tidskriften Nutrients kommer författarna in på hur selen och zink på flera fronter har en avgörande betydelse för fertiliteten och en sund graviditet. Författarna kommer också in på hur selenbrist är vanligt, och hur miljögifter som kvicksilver dränerar kroppen på viktiga selenhaltiga proteiner. Författarna antyder därför att tillskott kan vara ytterst relevant vid bristtillstånd, i nivå med folsyra och järn, vilka också rekommenderas i samband med graviditet. Det kan samtidigt löna sig att välja selenjäst med flera organiska selenföreningar och organiskt zink för att säkerställa ett bättre upptag och användning.

Barnlöshet – det vill säga utebliven graviditet efter 12 månader eller mer vid regelbundet oskyddat samlag – drabbar miljontals par världen över. I Sverige är upplever uppskattningsvis 10–15 procent av alla par någon gång svårigheter att bli gravida. Det kan finnas många orsaker till ofrivillig barnlöshet, så som dålig sädeskvalitet, dålig näring, stress, tobaksrökning, äldre graviditetsålder, fetma och polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Man har också blivit mer uppmärksam på tungmetaller som kvicksilver, kadmium, bly och andra miljögifter som rubbar hormonbalansen.
Det är redan allmänt känt att selen, zink och koppar har en stor betydelse för sädescellernas kvalitet och manlig fertilitet. Det är emellertid mindre känt huruvida dessa spårämnen har betydelse för äggets förmåga att befruktas och de tidiga stadierna av graviditeten.
Syftet med den nya australiensiska studien var därför att undersöka förhållandet mellan plasmakoncentrationen av selen, zink och koppar, och hur lång tid det tog för kvinnor att bli gravida. Det visade sig att brist på selen och zink, men inte koppar, gjorde det svårare att bli gravid. Andra studier avslöjar att brist på selen och zink också kan medföra komplikationer senare under graviditeten och påverka barnets vikt och hälsa.

Den australiensiska studien

Baserat på den internationella kohortstudien, Screening for Pregnancy Endpoints (SCOPE), undersökte forskarna 1 164 kvinnor från Adelaide, Australien. De var gravida för första gången på 14–16 veckor och väntade bara ett barn. Barnmorskorna samlade in information om demografi, rökning, familjeförhållande, medicinsk och gynekologisk sjukdomshistoria, kost, tillskott, BMI, blodtryck och midjemått. Kvinnor som inte kände till sitt förlossningsdatum, hade diabetes, löpte risk för graviditetsförgiftning (preeklampsi), missfall och för tidig förlossning uteslöts från studien, varefter 1 060 gravida kvinnor kvarstod.
De gravida kvinnorna rapporterade själva om sina månatliga kost- och dryckesvanor före befruktningen. Utifrån detta värderade forskarna deras intag av selen, zink och koppar. Deltagarna rapporterade också om sitt intag av tillskott, och hur ofta de hade samlag. Till sist tog forskarna blodprov för att utvärdera innehållet av selen, zink och koppar under andra trimestern av graviditeten.
Av de 1 060 kvinnorna blev 894 (84,3 procent) gravida på mindre än 12 månader, och 166 (15,7 procent) efter mer än 12 månader.
Studien återspeglade att låga koncentrationer av selen och zink var förbundna med en senare befruktning. Lägre selenkoncentrationer förknippades följaktligen med 46 procent större risk för befruktning efter 12 månader.
I en större kohortstudie på ofrivilligt barnlösa kvinnor var selenbrist förbundet med en 60 procent större risk för infertilitet.
Eftersom selen- och zinkbrist var vanligt bland de gravida deltagarna antar forskarna att resultaten av studien är mycket relevanta – och att detta är något man bör lägga mer fokus på, både före och under graviditeten.
I detta avseende hänvisar forskarna också till att många tillskott till gravida inte innehåller något selen alls.

Selenkällor och utbredd brist

Selen finns särskilt i fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter, paranötter och gröna grönsaker.
Grödor i EU, däribland i Skandinavien, är i allmänhet fattiga på selen, och det antas att omkring 20 procent av den danska befolkningen intar mindre selen än referensintaget, RI, som är satt till 55 mikrogram.
Idag rekommenderar många forskare omkring 100 mikrogram dagligen. Denna dos mättar selenoprotein P, som används som markör för att mäta kroppens selenstatus.
Men även om fisk och skaldjur räknas som goda källor kan vi inte mätta selenoprotein P ens genom att äta fisk och skaldjur fem dagar i veckan. Detta framgår av en studie som har utförts av forskare från bland annat Kræftens bekæmpelses (den danska motsvarigheten till Cancerfonden).

Selenets många funktioner för fertilitet och en sund graviditet

Selen ingår i 25–30 selenberoende proteiner, som bland annat har betydelse för energiomsättningen, ämnesomsättningen, DNA-syntesen och som kraftfulla antioxidanter som skyddar cellerna mot oxidativ stress orsakad av fria radikaler.
Selen är också viktigt för follikeltillväxt och -mognad. Man har följaktligen funnit att kvinnor med oförklarlig infertilitet hade lägre selenkoncentrationer i vätskan som omger folliklarna, vilken ger näring under äggets utveckling.
Tillskott med 100 mikrogram selenjäst till gravida kvinnor från första trimestern och fram till födseln kan minska risken för fosterhinnebristning med en tredjedel. Detta framgår av en annan placebokontrollerad studie som har publicerats i tidskriften Journal of Obstetrics and Gynecology.
Det framgår dessutom att gravida deltagare, som fick tillskott med selenjäst, hade en lägre förekomst av preeklampsi, som är den vanligaste orsaken till för tidigt födda barn. Preeklampsi kan också medföra livshotande tillstånd som eklampsi.
Ett internationellt forskarteam med danskt deltagande har genomfört en rekordstor studie, som visar på ett möjligt samband mellan mödrarnas DNA, selenbrist och för tidig förlossning.
Mycket tyder på att selen har en uppbyggande och skyddande roll under graviditeten, och forskare hänvisar till cirkulationsrelaterade effekter i moderkakan, att selen verkar som en kraftfull antioxidant och att det motverkar inflammationer.
Dessutom bör det nämnas att selen är i stånd att neutralisera tungmetaller som kvicksilver genom att bilda kvicksilverselenid, som kroppen kan utsöndra. Men då kan kroppen inte bilda de många andra selenberoende proteinerna, som har betydelse för en bra fertilitet och sund graviditet. Det betyder med andra ord att kvicksilverförgiftningar, som är mer eller mindre vanliga, ökar behovet av selen.

Zinkets betydelse för fertiliteten och en sund graviditet

Zink är en kofaktor i över tusen enzymprocesser, och det är bundet till cirka 10 procent av våra proteiner. Därför har zink en stor betydelse för en mängd olika processer som reglerar fertilitet, tillväxt, ämnesomsättning och en mängd andra funktioner. Zink är också en viktig antioxidant som skyddar celler mot oxidativ stress.
Det råder ingen tvekan om att moderns koncentration av zink i blodet är avgörande för själva befruktningen, när befruktningen inträffar och under själva graviditeten.
Studier på djur visar att brist på zink kan orsaka onormal utveckling av äggstockarna, folliklarna och äggen.
Enligt den nya australiensiska studien tog det kvinnor med det lägsta zinkinnehållet i blodet en halv månad längre att bli gravida. Även om skillnaden inte är så stor påpekar forskarna ändå att det är viktigt att få tillräckligt med zink genom kosten för att säkerställa en god fertilitet och sund graviditet.
Ungefär hälften av de gravida kvinnor som forskarna undersökte fick zink genom multivitaminer.
Andra studier visar att ett lågt zinkinnehåll i blodet är relaterat till en låg födelsevikt och för tidig förlossning. Zink är också ett viktigt mineral vid amning, och den dagliga zinkförlusten är dubbelt så hög under amningsperioden.

Zinkkällor och varför brist är vanligt

Zink finns särskilt i kött, skaldjur, mejeriprodukter, nötter, korn och bönor, där animaliska källor upptas bäst.
Själva upptaget av zink försämras bland annat av socker och p-piller samt oorganiska järntillskott. Därför bör gravida kvinnor som rekommenderas ta järntillskott välja organiska former.
Även om svår zinkbrist är sällsynt i vår del av världen är måttlig och lätt zinkbrist vanligt.
Därför bör man med hänsyn till fertilitet och graviditet se till att vara välförsedd med detta spårämne.
Referensintaget, RI, är satt till 10 mg.
Gravida och ammande bör inta 20–25 mg zink dagligen.

Välj organiska zinktillskott som kroppen kan ta upp och utnyttja

Man bör först och främst få tillräckligt med zink genom kosten och säkerställa ett gott upptag.
När det gäller tillskott förekommer många av dem i oorganiska former, som zinksulfat eller zinkoxid, som kroppen har svårt att ta upp. Det kan alltså löna sig att läsa produktdeklarationen, där zinkglukonat och zinkacetat är organiska former som kroppen lätt kan ta upp och utnyttja.

Referenser

Jessica A. Grieg et al. Maternal Selenium, Copper and Zinc Concentrations in Early Pregnancy and association with Fertility. Nutrients 2019

Aparna Shreenath. Selenium Deficiency. StatPearls. May 6, 2019

Lutz Shomburg. Dietary Selenium and Human Health. Nutrients 2017

Lasse Foghsgaard. Mysteriet om for tidlig fødsel er kommet nærmere en opklaring. Politiken 07- 09-2017

Hilten T Mistry et al. Selenium in reproductive health. Journal of Obstetrics and Gynaecology. 2011

Fatemeh Tara et al. Selenium supplementation and premature (pre-labor) rupture of membranes: a randomized double-blind placebo-controlled trial. Journal of Obstetrics and Gynaecology. 2010

Jones GD et al. Selenium deficiency risk predicted to increase under future climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences, 2017
Editorial team. Selenium deficiency promoted by climate change. ETHzüric 2017

Nicholas V.C. Ralston, Laurs J. Raymund. Mercury's neurotoxicity is characterized by its disruption of selenium biochemistry. Elsevier

Bo Jønsson et al. Zinc supplementation during pregnancy: a double blond randomized controlled trial. Acta Obstet. Gynecol. Scand. 1996