Hudsjukdomar och för tidiga rynkor orsakas ofta av brist på näringsämnen

Hudens tillstånd betyder mycket för utseendet och hälsan, men brist på ett eller flera näringsämnen kan göra att huden åldras snabbare. Dålig sårläkning, akne, herpes- och svampinfektioner, eksem, psoriasis samt andra hudsjukdomar kan också förekomma. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Medicina undersökte författarna den avgörande roll som A-, C-, E- och D-vitamin samt biotin och omega-3 har för hudens hälsa. Andra studier tyder på att selen och zink också är avgörande för en frisk hud och anti-aging. Tillskott kan därför vara relevant om man inte får i sig tillräckligt av dessa näringsämnen via kosten eller om man har ett ökat behov.

Huden skyddar kroppen mot yttre faktorer som skadliga mikroorganismer och kemikalier. Huden är också viktig för utsöndringen av kroppens avfallsprodukter samt bildandet av D-vitamin, regleringen av kroppstemperaturen och vätskebalansen. Dessutom känner huden av tryck och beröring. Huden är alltså mycket mer än bara ett hölje.
Näringsämnen och vatten i kosten är avgörande för hudens tillstånd, och brist på dessa kan skada både hudens strukturella integritet och biologiska funktioner.
Att undvika överdriven exponering för fria radikaler är också viktigt när det kommer till hudvård. Fria radikaler är aggressiva molekyler som bland annat kan angripa cellerna, vilket gör att huden blir sårbar och åldras snabbare. Vi bildar alla fria radikaler under syreomsättningen och påverkan ökar kraftigt vid rökning, solbränna, förgiftning och åldrandeprocesser. Omvänt kan olika antioxidanter bidra till att neutralisera fria radikaler och på så sätt skydda huden.
I översiktsartikeln undersöker författarna vilken funktion A-, C- och D-vitamin samt biotin och omega-3 har i kost och tillskott för hudens struktur och biologiska funktioner. Det är också viktigt att få i sig tillräckligt med selen och zink:

A-vitamin

A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som är viktigt för immunförsvaret och utgör en viktig antioxidant. Brister kan hänga samman med en nedsatt immunrespons, ökad risk för hudinfektioner och inflammatoriska hudsjukdomar som atopisk dermatit (astmaeksem).
Äkta A-vitamin (retinol) får vi från animaliska källor som lever, smör och ägg. Förstadiet betakaroten, som är en starkare antioxidant, finns i vegetabiliska källor som morötter och röd paprika. Betakaroten skyddar mot soleksem.
Tillskott med retinol kan förbättra hudens immunförsvar mot akne, gula stafylokocker (Staphylococcus aureus) och andra hudinfektioner. Antioxidanteffekten verkar dessutom som ett naturligt anti-ageing-medel som fördröjer rynkor.
Många hudkrämer innehåller A-vitamin (retinol), som förbättrar hudens elasticitet, motverkar akne och stimulerar cellförnyelsen. Som regel bör man börja försiktigt så att huden vänjer sig vid behandlingen.
Referensintaget (RI) för retinol är 800 mikrogram per dag, men man kan gott ta en dubbel dos fördelat över två måltider som en kur. Gravida och ammande kvinnor bör dock inte inta mer än 800 mikrogram per dag eftersom det kan skada fostret.

C-vitamin (askorbinsyra) och kollagen

C-vitamin är ett vattenlösligt vitamin som är viktigt för immunförsvaret, som också är en antioxidant och viktigt för bildandet av bindvävskollagen. C-vitamin skyddar också mot solbränna. Brist på C-vitamin ökar risken för hudinfektioner, dålig sårläkning, lokala inflammationer, blåmärken och tidigt hudåldrande.
Huden är relativt rik på C-vitamin och bindvävskollagen. Kollagen bidrar till att hålla huden fyllig och frisk, men C-vitaminbrist och åldrandeprocesser försämrar det egna bildandet.
Bra källor till C-vitamin är röd paprika, citrusfrukter, grönsaker, vitlök och andra örter. Bra källor till kollagen är buljong från kokben från nötkreatur och skinn från kyckling, fisk och andra animaliska källor.
RI för C-vitamin är 80 mg, vilket motverkar bristsjukdomen skörbjugg. Större tillskott med C-vitamin, som bör vara syraneutrala för att skydda magen, kan vara relevanta vid de flesta hudåkommor, däribland fet hy och akne.

E-vitamin

E-vitamin är ett fettlösligt vitamin som förekommer naturligt i flera former, där α-tokoferol är det biologiskt mest aktiva. E-vitamin kallas också för ”ungdomens vitamin” på grund av sina starka antioxidativa och antiinflammatoriska effekter. E-vitamin skyddar alltså cellmembranen mot fria radikaler och en skadlig process som kallas lipidperoxidation. Det finns också en synergistisk effekt mellan E-vitamin och selen.
Bra källor till E-vitamin är avokado, nötter, frön, ägg, torskrom och kål. E-vitamin finns också i många hudvårdsprodukter.
RI för E-vitamin ligger på 12 mg. Vid sjukdomar som atopisk dermatit och psoriasis har tillskott med E-vitamin visat sig ha en positiv effekt på båda hudåkommorna. I en studie som utfördes på patienter med svårare psoriasis kombinerade man tillskott med E-vitamin med Q10- och selentillskott för att uppnå en starkare antioxidant och antiinflammatorisk effekt. Efter 30 dagar upplevde de psoriasispatienter som fick dessa tre tillskott en snabbare klinisk förbättring jämfört med kontrollgruppen som inte fick några tillskott.
En annan studie har visat att tillskott med E-vitamin i kombination med D-vitamintillskott har en betydligt bättre effekt på atopisk dermatit än endera tillskottet ensamt.

D-vitamin

D-vitamin är viktigt för benhälsan, blodcirkulationen, immunförsvaret, regleringen av inflammatoriska processer och cancerförebyggande. Det förstadium som bildas i huden är dessutom involverat i hudens skyddsbarriär och kontroll av lokala immunreaktioner. Solen är den viktigaste källan till D-vitamin, medan kosten bara bidrar med blygsamma mängder. På nordliga breddgrader är det dock bara under sommarmånaderna som solen står tillräckligt högt på himlen för att UVB-strålningen ska kunna bilda ett förstadium till D-vitamin i huden. Därefter måste denna form av D-vitamin omvandlas i levern och sedan i njurarna, immuncellerna och andra celler till den aktiva steroidformen, som de flesta celler har receptorer för.
Inomhuslivsstil, mörk hy, åldrandeprocesser, övervikt, metabolt syndrom och kroniska sjukdomar minskar egenproduktionen och utnyttjandet av D-vitamin. Referensintaget (RI) för D-vitamin ligger på 5–20 mikrogram per dag, varav mest rekommenderas till riskgrupperna. Många har dock behov av mer för att uppnå en optimal blodnivå (75–150 nmol/l).
Det är mycket viktigt att patienter med atopisk dermatit, psoriasis, vitiligo, SLE (systemisk lupus erythematosus), lokaliserade svampinfektioner, melanom och andra hudsjukdomar har optimala nivåer av D-vitamin i blodet.
Tillskott med D-vitamin till patienter med atopisk dermatit hämmar flera proinflammatoriska cytokiner. D-vitamin hämmar också de vita blodkropparnas produktion av koebnerisin och psoriasin, som är systemiska markörer vid psoriasis. Dessutom kan tillskott med D-vitamin främja sårläkning och minska kloasma, även kallad ”melasma” eller ”graviditetsmask”, som är en form av hyperpigmentering.

Biotin (B7) och andra B-vitaminer

Biotin är ett vattenlösligt B-vitamin som är viktigt för energiomsättningen, nervsystemet, huden och håret. Studier på djur och människor har visat att biotinbrist kan orsaka neurologiska dysfunktioner, håravfall och dermatit.
Bra källor till biotin är inälvsmat, ägg, fisk, fullkorn, svamp och nötter. RI ligger på 50 mikrogram.
Biotin finns i många hud- och hårprodukter. I översiktsartikeln varnar dock författarna för ”överdosering” och överdriven marknadsföring av billiga produkter, utan att hänsyn tas till andra brister och sjukdomstillstånd. Sammantaget behövs det fler studier inom detta område. Eftersom andra B-vitaminer också har betydelse för hudens tillstånd kan man eventuellt ta ett starkare B-vitaminkomplex.

Omega-3

Omega-3-fettsyrorna har betydelse för nervsystemet, blodcirkulationen, immunförsvaret och inflammationsregleringen. Omega-3-fettsyror bidrar också till att hålla huden mjuk och smidig, och till att motverka skador från solens strålar.
Tillskott med omega-3-fettsyror kan lindra torr och känslig hud. Eftersom de flesta hudåkommor som dermatit och psoriasis är förbundna med kronisk inflammation har tillskott med omega-3 också visat sig ha en positiv effekt. Dessutom upplever många att dessa tillskott samtidigt hjälper vid nedsatt humör, ledvärk och cirkulation samt vid andra tillstånd som också kännetecknas av omega-3-brist.
Cellmembranen innehåller de aktiva formerna av omega-3 som kallas EPA och DHA. Fet fisk och skaldjur eller tillskott med fiskolja innehåller också EPA och DHA och är därför de bästa källorna för terapeutiska ändamål. Oljor från linfrö, raps och valnötter innehåller omega-3-formen ALA, men det är ofta svårt att omvandla denna form till EPA och DHA.
Omega-3-fettsyrorna verkar dessutom i ett biokemiskt samspel med omega-6-fettsyrorna, som finns i de flesta fröoljor, margarin och bearbetade livsmedel. Det visar sig dock att den moderna kosten ofta innehåller alldeles för mycket omega-6 och alldeles för lite omega-3, vilket bidrar till kroniska inflammationer och andra metabola störningar, som också kan påverka huden.
Vid inflammatoriska hudsjukdomar lönar det sig i regel att ta starkare tillskott med fiskolja, så att det dagliga intaget av EPA ligger på cirka 900–1 200 mg. Detta motsvarar i regel 3–4 standardkapslar. Man bör samtidigt undvika för mycket omega-6 för att återställa den viktiga balansen mellan de två fettsyrorna.

Selen

Selen ingår i mer än 25 selenberoende föreningar som är viktiga för immunförsvaret, regleringen av inflammationer, hudens struktur samt som starka antioxidanter. Selen kan dessutom skydda mot kvicksilver, kadmium och andra miljögifter.
En större metaanalys som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Trace Elements in Medicine Biology har exempelvis visat att selenbrist ökar risken för en högre svårighetsgrad vid ett antal hudsjukdomar. Samtidigt kan en relativt hög nivå av selen i blodet skydda mot ett antal hudsjukdomar som psoriasis, akne och atopisk dermatit.
Selen finns i ägg, fisk, inälvsmat, kött, korn, paranötter och andra grödor. Men jorden i Europa är fattig på selen, vilket bidrar till en utbredd selenbrist. Enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNA) är det dagliga selenbehovet för kvinnor och män 75 respektive 90 mikrogram, vilket är långt högre än seleninnehållet i kosten. I många studier har man gett selentillskott som innehåller 100–200 mikrogram, och enligt Efsa ligger den övre gränsen på 300 mikrogram.

Zink

Zink är ett av de spårmineraler som vi behöver mest av och som är involverat i hundratals enzymprocesser som påverkar den allmänna hälsan. Zink har många funktioner som är relaterade till hudens struktur och funktioner, däribland bildandet av nya hudceller och bildandet av kollagen. Zink är också viktigt för immunförsvaret, utnyttjandet av D-vitamin och en effektiv sårläkning. Dessutom är zink en viktig antioxidant (SOD) som skyddar huden mot oxidativ stress och kroniska inflammationer. Eftersom zink har så många funktioner för hudens hälsa betyder det också att zinkbrist kan orsaka en rad hudsjukdomar.
I en större översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Molecular Sciences, undersökte författarna zinkets betydelse för huden och hur zinktillskott kan ha en positiv effekt på akne, atopisk dermatit, herpes simplex/genitalis, psoriasis, alopecia areata, fotsvamp, seborré, vitiligo och andra hudsjukdomar.
Zink har dessutom en positiv effekt vid behandling av olika sår, däribland venösa bensår och diabetiska fotsår.
Flera av behandlingarna med oralt zinktillskott har även kombinerats med lokal zinksalva eller zinkschampo. Dessutom skyddar zink mot solens UVB-strålning, vilket är anledningen till att zink finns i olika solskyddskrämer.
Bra källor till zink är skaldjur, inälvsmat, kött, ägg och mejeriprodukter. Zink finns också i vegetabiliska källor som nötter, frön och kärnor, men vi har lättast att ta upp zink från animaliska källor. Själva zinkupptaget kan hämmas av åldrandeprocesser, tarmsjukdomar, hög alkoholkonsumtion samt vätskedrivande och syraneutraliserande medel. Det antas att cirka en tredjedel av världens befolkning lider av zinkbrist.
RI ligger på 10 mikrogram, men det kan finnas ett ökat behov vid alla typer av sår, eksem, infektioner och andra bristsjukdomar. I flera studier har man använt zinktillskott i ganska höga doser under kortare tidsperioder. På lång sikt kan dock de höga doserna rubba balansen med koppar.

Andra råd vid hudsjukdomar

• Ät en hälsosam och varierad kost.
• Undvik eller begränsa socker, vitt mjöl och alkohol eftersom de tomma kalorierna kan dränera kroppen på viktiga näringsämnen som huden behöver.
• Se till att få i dig tillräckligt med vätska, motsvarande 30–40 ml per kg kroppsvikt.
• Se till att få tillräckligt med sol utan att bränna dig.
• Var uppmärksam på eventuella överkänsligheter mot livsmedel.

Referenser:

Qiong Chen et al. Vitamin D and wound healing. Assessing skin barrier function and implications for chloasma treatment. International Wound Journal. 2024

Jacek Januszewski et al. Nutritional Supplements for Skin Health – A Review of What Should Be Chosen and Why. Medicina 2023

Jun Lv et al. Selenium levels and skin diseases: systemic review and meta-analysis. Journal of Trace Elements in Medicine Biology 2020

Zubaidah Al-Khafaji et al. Zinc and Zinc Transporters in Dermatology. International Journal of Molecular Sciences. 2022

Dhaliwai S et al. Effects of Zinc Supplementation on Inflammatory Skin Diseases: A Systematic Review of the Clinical Evidence. Am J Clin Dermatol 2020