Sambandet mellan depression och hjärninflammation kan ofta åtgärdas med enkla tillskott

Fler och fler människor drabbas av depression, vilket ofta beror på inflammation i hjärnan. Den brittiske neuroimmunologen Edward Bullmore har publicerat den tankeväckande boken The Inflamed Mind, där han bland annat beskriver sambandet mellan rotbehandling och depression. Neurologen David Perlmutter har tidigare skrivit boken Grain Brain, om hur gluten och för många kolhydrater också kan orsaka hjärninflammation. Depression kan alltså bero på att blodhjärnbarriären inte är så ogenomtränglig som antagits, och att immunförsvarets cytokiner kan orsaka inflammationer i hjärnan. Flera studier har efterhand visat hur fiskolja, D-vitamin, magnesium, zink och selen kan förbättra humöret genom att motverka inflammationer i hjärnan och på andra ställen i kroppen, eftersom det ofta finns ett samband. Det kräver dock terapeutiska doser, och att olika tillskott kan tas upp så att de aktiva ämnena når ända in i cellerna.

Edward Bullmore, professor i psykiatri och neuroimmunolog vid University of Cambridge, kände sig påtagligt deprimerad efter en rotbehandling hos tandläkaren. Detta väckte tankar om orsaken till hans depression, som uppenbarligen berodde på inflammatoriska störningar i hjärnans biokemi.
Det är allmänt känt att bakterier kan överföras till blodomloppet efter en rotbehandling. Om man lider av läckande tarm (leaky gut) kan bakterier också komma in i blodomloppet. Normalt måste immunsystemet döda dessa bakterier snabbt, men om immunförsvaret överreagerar kan kronisk inflammation uppstå.
Enligt en artikel i danska Tandlægebladet, där Edward Bullmores bok nämns, är blod-hjärnbarriären inte alls så ogenomtränglig som man tidigare trott. Edward Bullmore hävdar följaktligen att makrofager (vita blodkroppar) under olika inflammatoriska tillstånd utsöndrar cytokiner, som via blodomloppet kan överföras till hjärnan, vilket orsakar psykiska störningar som depression. Problematiken beskrivs också i en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology.
I boken Grain Drain diskuterar neurologen David Perlmutter hur dålig matsmältning och läckande tarm kan medföra upptag av proteiner från gluten, mjölk och andra livsmedel som inte är helt nedbrutna. I dessa fall kan immunförsvaret också reagera med inflammatoriska processer.
En kost med många kolhydrater kan dessutom resultera i insulinresistens, där cellernas förmåga att ta upp blodsocker är nedsatt. Insulinresistens får bukspottkörteln att producera mer insulin, och de höga nivåerna i blodet främjar inflammation.
Övervikt kan vara problematiskt, eftersom celler i fetma-fettvävnad infiltreras med makrofager som utsöndrar proinflammatoriska cytokiner.
Det kan också finnas andra orsaker till kroniska inflammationer såsom autoimmuna sjukdomar, förgiftningar och oxidativ stress.
Eftersom det enligt en översiktsartikel i Nutrients från 2018 antas att omkring 300 miljoner människor världen över lider av depression, och att cirka en miljard människor lider av brist på vissa näringsämnen, är det relevant att titta närmare på detta samband.

Fiskolja är bra

Omega-3-fettsyror är livsviktiga eftersom de har betydelse för nervsystemet, cirkulationen och immunförsvaret. Fiskolja innehåller omega-3-formerna EPA och DHA, som också finns i våra cellmembran, där de har ett stort antal fysiologiska funktioner.
Omega-3-fettsyrorna arbetar i ett biokemiskt samspel med omega-6-fettsyrorna, där balansen och formen är viktig. Det innebär att det skapas en grogrund för inflammationer om vi får för lite omega-3.
I detta avseende har forskare från Harvard universitet genomfört en studie med 155 deltagare, som led av svår depression. Deltagarna fick antingen placebo eller omega-3-fettsyror i form av EPA (1 060 mg) eller DHA (900 mg) under en period av två månader. I slutet av studien fann forskarna att tillskott med EPA hade den största antiinflammatoriska effekten och därmed också den största effekten för lindring av depression.
Andra studier visar att fiskolja minskar nivåerna av CRP (C-reaktivt protein) och cytokinerna TNF-alfa och IL-6, som alla är markörer för inflammation.
Vid depression och andra inflammationstillstånd bör man helst få 900–1 200 mg EPA, och det är lätt att få denna dos av EPA i tillskott genom att titta på produktdeklarationen.
Det tar cirka en månad innan man upplever den optimala effekten, och om man slutar med tillskottet tar det också en månad innan effekten avtar. Därför är det många som har svårt att märka sambandet.
Fiskolja bör självklart uppfylla myndigheternas krav på peroxidvärde och föroreningar.

D-vitamin, depression och vinterdepression

Det antas att D-vitamin reglerar cirka 10 procent av våra gener. Brist på D-vitamin kan följaktligen medföra att neuroner, gliaceller och andra celler inte kan utföra sina uppgifter. D-vitamin reglerar signalämnen som serotonin och dopamin, som har betydelse för ett gott humör. D-vitamin hämmar dessutom flera proinflammatoriska cytokiner som är involverade i depression.
Forskarna vid Johns Hopkins University School of Medicine antar att D-vitamin också verkar genom att förhindra T-lymfocyterna från att tränga in i hjärnan.
En stor studie från Irland har avslöjat att personer som lider brist på D-vitamin löper en mycket större risk att utveckla depression. Studien avslöjade också att D-vitaminbrist är mycket vanligt, och att enkla tillskott kan göra en stor skillnad över tiden. Flera andra studier har också visat ett samband mellan depression och brist på D-vitamin.
När många får vinterdepression på våra breddgrader beror det ofta på brist på D-brist, eftersom solen står för lågt för att vi själv ska kunna bilda det, och lagren i levern är begränsade.
I Danmark innehåller vanliga vitamintabletter bara 5 mikrogram, vilket är RI (referensintag) för vita vuxna under 70 år. Många forskare påpekar nu att mer behövs för att uppnå de optimala nivåerna i blodet över 50 nmol/l. Åldringsprocesser, mörk hud, diabetes, övervikt och statiner kan öka behovet.
På marknaden finns det starka tillskott med 20–80 mikrogram. Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja.
Aktivering av D-vitamin i levern och njurarna kräver dessutom magnesium.

Sambandet mellan magnesium i blodet och graden av depression

Magnesium förekommer i kärnor, mandlar, nötter, fullkorn, kål och andra kompakta grönsaker. Magnesium är viktigt för benen och cirka 350 enzymprocesser. Men det antas att cirka 50–80 procent av den amerikanska befolkningen lider brist på magnesium, och tendensen är densamma här hemma.
Forskare från University of Vermont har i en större studie funnit ett tydligt samband mellan brist på magnesium i serum och graden av depression.
Enligt översiktsartikeln i Nutrients har olika studier visat att tillskott med 248–500 mg magnesium dagligen kan ha en positiv effekt på mild och måttlig depression.
Olika studier visar att magnesium kan förebygga och lindra depression genom följande mekanismer:

1. Ökar produktionen av BDNF (Brain-derived neurotrophic factor), en tillväxtfaktor för hjärnans hippocampus, och där nivåerna är låga vid depression.
2. Finns i cellmembran som en slags dörrvakt där det blockerar NMDA-kanalen (N-metyl-D-aspartat), som leder in kalcium i neuronerna. För mycket kalcium i neuronerna stressar dem och förstör deras funktion i synapserna.
3. Motverkar oxidativ stress.
4. Hämmar CRP och cytokinen IL-6, som är markörer för inflammation.
5. Bidrar till att reglera en dålig tarmflora och matsmältning, som ofta följer depression.
6. Bidrar till syntesen av melatonin och en bättre sömn.
7. Bidrar potentiellt till syntesen av serotonin, noradrenalin och dopamin.

Det avgörande förhållandet mellan kalcium och magnesium

Interaktioner mellan kalcium och magnesium är grundläggande för alla levande celler. Som nämnts verkar magnesium som en dörrvakt i cellmembranen. Här sörjer magnesiumet för att stänga in kalcium i ben och tänder, medan celler i mjukvävnad som hjärnan, blodkärl, muskler och inre organ bör vara nästan tomma på kalium.
Om vi ​​lider brist på magnesium står kalciumkanalerna öppna med risk för att det strömmar in för många kalciumjoner i cellerna. Detta kan stressa cellerna, vilket medför en risk för att de utvecklar inflammatoriska tillstånd.
Forskarna är fortfarande oeniga kring det optimala förhållandet mellan magnesium och kalcium. I Danmark är referensintaget (RI) för magnesium 375 mg, och för kalcium 800 mg, vilket är nästan 1:2. I länder som Japan är förhållandet närmare 1:1, eftersom de konsumerar fler grönsaker och inga mejeriprodukter.
Magnesiumbrist beror ofta på en ensidig, raffinerad kost. Hög konsumtion av alkohol och andra stimulantia samt vattendrivande läkemedel och stress kan dessutom dränera kroppen på det livsviktiga mineralet. Utbredd insulinresistens och diabetes 2 kan dessutom dränera kroppen på magnesium. Flera av de ovanstående faktorerna förstärker ofta varandra.
Många magnesiumtillskott, däribland Magnesia mot förstoppning, innehåller oorganisk magnesiumoxid som vi har svårt att ta upp. Därför rekommenderas tillskott med organiska magnesiumföreningar som magnesiumkarbonat, magnesiumacetat, magnesiumorat, magnesiumcitrat eller en kombination av flera föreningar.
Det viktigaste är dock att kvaliteten är god, så att magnesiumet kan tas upp i tunntarmen.

Zink och depression

Zink ingår i cirka tusen enzymprocesser som bland annat har betydelse för hjärnans biokemiska processer och immunförsvaret samt som en antioxidant, som skyddar neuronerna mot oxidativ stress. Zink har särskilt stor betydelse för immunförsvarets T-hjälparceller, som styr stora delar av immunförsvaret.
Enligt översiktsartikeln i Nutrients bekräftades de första sambanden mellan zinkbrist och depression på 80-talet, och sedan dess har flera studier på djur och människor bekräftat detta. I en metaanalys av 17 studier fann man till exempel att zinknivåerna i blodet var lägre hos patienter med depression jämfört med kontrollgrupperna. Flera studier pekar på att zinkbrist i högre grad påverkar kvinnors humör.
En rad studier på djur och människor har visat att isolerade tillskott med zink ändrade de depressiva symtomen och beteendena i en positiv riktning. Därför räcker det alltså inte med en vanlig vitamintablett. Tillskott med zink kan dessutom förbättra effekten av antidepressivt läkemedel.

Zinkkällor, utbredd brist ch effektiva tillskott

Zink finns särskilt i ostron, lever, kött, ägg, mejeriprodukter, nötter, frön, kärnor och bönor. Zink tas bäst upp från animaliska källor.
Zinkbrist beror främst på ensidiga kostvanor och brist på animaliska proteiner. Här bör dessutom nämnas stora intag av järn och kalcium samt alkohol. Åldringsprocesser, celiaki, diabetes, flera typer av läkemedel och p-piller kan i sig öka behovet.
Den genomsnittliga svenska kosten bidrar bara med cirka hälften av RI, som är satt till 10 mg.
Många zinktillskott förekommer i oorganiska former, som zinksulfat eller zinkoxid, som kroppen har svårt att ta upp. Det kan alltså löna sig att läsa produktdeklarationen, där zinkglukonat och zinkacetat är organiska föreningar som kroppen har lätt att ta upp och utnyttja.
Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, ligger den övre gränsen för dagligt zinkintag för vuxna på 25 mg.

Selen och psykiska sjukdomar

Selen ingår i cirka 30 selenhaltiga proteiner som har betydelse för hjärnans utveckling, energiomsättningen, ämnesomsättningen och immunförsvaret. Selen ingår dessutom i de viktiga antioxidanterna GPx-enzymer, som skyddar kroppen mot oxidativ stress. Enligt en översiktsartikel publicerad i StatPearls 2019 har studier visat att selenbrist kan leda till depression och aggressivt beteende.
Man har också observerat att vissa neurotransmittorer påverkas av selenbrist.
Ett forskarteam från München har nu närmare klargjort de mekanismer genom vilka de selenhaltiga antioxidanterna, GPx-enzymer, skyddar hjärnans neuroner mot celldöd.
Selenbrist är vanligt i vår del av världen. Särskilt på grund av utarmad jord och kvicksilverförgiftning, vilket ökar behovet.
Mycket tyder på att RI, som i Danmark är satt till 55 mikrogram om dagen, är satt för lågt. Enligt andra studier bör det dagliga intaget ligga på 100–200 mikrogram. Enligt WHO ligger den övre säkra gränsen på 400 mikrogram om dagen.
Tillskott baserade på selenjäst, som innehåller många selenföreningar, ger den största likheten med selenvariationen i selenrik kost.

Övervikt, insulinresistens och diabetes 2

Övervikt och diabetes sprider sig som en epidemi, och ännu fler lider av förstadiet metaboliskt syndrom, som orsakar kronisk inflammation, insulinresistens, högt kolesterol, högt blodtryck och för stort midjemått. Enligt danska Diabetesforeningen är depression och ångest utbredda störningar hos diabetiker, i stor eller liten utsträckning.
Sedan 1970-talet har överviktiga och diabetiker rekommenderats en fettsnål kost med bröd, potatis och andra kolhydrater. Men nu visar en dansk studie att diabetiker mår bäst av en kost som inte innehåller så många kolhydrater. Det nya budskapet till diabetiker ligger i linje med flera utländska studier, som vi under årens lopp har tagit upp på denna webbplats. Diabetiker och personer med ett känsligt blodsocker bör alltså satsa mer på en hälsosam kost med färre kolhydrater, samt fler proteiner och bra fetter, som hjärnan också har behov av. De bör dessutom vara uppmärksamma på att få tillräckligt med de nämnda näringsämnena samt krom, som förbättrar effekten av insulin.
Krom finns i olika matvaror som mandel, bönor, nötter, fisk, kött och ägg.
Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har dragit slutsatsen att kromtillskott i form av kromjäst har ett upptag i kroppen som är upp mot 10 gånger högre, än de syntetiskt framställda produkter som baseras på krompikolinat och kromklorid.

Referenser

Rodkanal-blues fører til ny teori om depression. Tandlægebladet. 2019-12-10

Edward Bullmore. The Inflamed Mind. London Short Books 2018

David Perlmutter. Grain Brain. Yellow Kite. 2014

Chieh-Hsin Lee and Fabrizio Giuliani. The Role of Inflammation in Depression and Fatigue. Frontiers in Immunology. 2019

Jessica Wang et al. Zinc, magnesium, selenium and Depression: A review of the Evidence, Potential mechanisms and Implications. Nutrients 2018

Robert M. Carney et al: Baseline Blood Levels of Omega-3 and Depression Remission: A Secondary Analysis of Data from a Placebo-Controlled Trial of Omega-3 Supplements. Journal of Clinical Psychiatry. 2016

Rapaport MH et al. Inflammation as a predictive biomarker for response to omega-3 fatty acids in major depressive disorder: a proof-of-concept study. Molecular Psychiatry 2015

The Norwegian University of Science and Technology (NTNU). Understanding how omega-3 dampens inflammatory reactions. ScienceDaily 2017

Robert Briggs et al. Vitamin D Deficiency is Associated with an Increased Likelihood of Incident Depression in Community-Dwelling Older adults. J Am Med Dir Asso 2019

Alexander Muacevic and John R Adler: The Role of Vitamin D in Brain Health: A Mini Literature Review. Cureus 2018

Liam Davenport: Vitamin D Levels Predict Depression. Medscape Medical News 2015

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016

Neil Bernard Boyle, Clare Lawton and Louise Dye. The Effects of Magnesium Supplementation on Subjective Anxiety and Stress – A systematic Review. Nutrients 2017

Role of magnesium supplementation in the treatment of depression: A randomized clinical trial. PLoS One 2017

Yves Rayssiguier et al. Magnesium deficiency and metabolic syndrome: stress and inflammation may reflect calcium activation. John Libbey Eurotext 2010

L-.E. Simental-Mendia et al. Effects of magnesium supplementation on plasma C-reactive protein concentrations: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Current Pharmaceutical Design. 2017

Kido T et al. Inflammatory response under zinc deficiency is exacerbated by dysfunction of the T- helper type 2 lymphocyte-M2 macrophage pathway. Immunology 2019 Apr.

Ananda S Prasad. Zink in Human Health: Effect of Zink on Immune Cells. Molecular Medicine 2008

Aparna Shreenath. Selenium Deficiency. StatPearls. May 6, 2019

HERMHOLZ ZENTRUM MUNCHEN – GERMAN RESEARCH CENTER FOR ENVIROMENTAL HEALTH. Selenium protects a specific type of interneurons in the brain. EurekAlert 2017

https://diabetes.dk/diabetes-1/diabetes-og-psyken.aspx

Bispebjerg Hospital. Færre kulhydrater forbedrer type-2 diabetikeres evne til at regulere blodsukkeret. Nyhedsbrev 10. august 2019

Mads J Skytte et al. A Carbohydrate-reduced high-protein diet improves HbA1c and liver fat content in weight stable participants with type 2 diabetes: a randomized trial. Diabetologica. First online 23 July 2019

J. Racek et al: Influence of chromium-enriched yeast on blood glucose and insulin variables, blood lipids, and markers of oxidative stress in subjects with type 2 diabetes. Biological Trace Element Research. 2006

EFSA: Scientific Opinion on ChromoPrecise cellular bound chromium yeast added for nutritional purposes as a source of chromium in food supplements and the bioavailability of chromium from this source. EFSA Journal 2012

Pernille Lund. Sådan får du styr på dit blodsukker og din vægt. Ny Videnskab 2013