Skyddar jod mot radioaktivitet

- och vad är det annars bra för?

Den ryska invasionen av Ukraina har ökat oron för kärnvapenkrig och utsläpp av radioaktiva ämnen från lokala kärnkraftverk. Många har köpt på sig stora mängder jodtabletter för att skydda sig mot radioaktiv strålning, eftersom det i akuta situationer behövs mycket stora doser om man befinner sig relativt nära ett utsläpp. Men man ska vara medveten om att sköldkörteln bara kan lagra jod under en begränsad tid och att för mycket jod kan vara farligt. Det är alltså ingen idé att ta stora doser profylaktiskt. Samtidigt verkar det som att jodbrist är ganska vanligt. Och vi har under alla omständigheter behov av passande mängder jod under hela livet, eftersom det påverkar ämnesomsättningen, östrogenbalansen och andra funktioner. Så hur mycket jod har vi egentligen behov av dagligen och vid eventuell exponering för akut radioaktiv strålning?

Om vi ​​utsätts för radioaktiv strålning från kärnvapen eller utsläpp från kärnkraftverk kommer radioaktivt jod att vara ett av de första ämnena som släpps ut i atmosfären. Man kan varken se, lukta eller smaka radioaktivt jod som vi kan andas in eller som absorberas genom huden.
Radioaktivt jod (I-131) kan öka risken för sköldkörtelcancer eftersom det koncentreras i sköldkörteln. I samband med ett utsläpp sprids radioaktivt jod i den omgivande miljön med andra radioaktiva ämnen som cesium (cesium-137) och strontium (strontium-90).
Skador från radioaktivitet är också förbundna med akut leukemi, ögonsjukdomar och psykiska störningar. Med tiden kan andra cancerformer utvecklas, och gener kan förstöras med risk för att framtida generationer utvecklar missbildningar. Detta har exempelvis observerats efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i Japan under andra världskriget och efter olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl 1986. I värsta fall kan höga doser av radioaktivitet under en kort period orsaka dödsfall inom loppet av några timmar eller dagar.
Det spelar förstås en stor roll på vilket avstånd man befinner sig från ett hotande utsläpp av radioaktivitet, där radioaktivt jod har en halveringstid på åtta dagar.
Internationellt rekommenderas bara utdelning av starkare jodtillskott om man vistas 10–20 mil från ett olycksdrabbat kärnkraftverk, där vindriktningen också har stor betydelse.
Även om radioaktivt jod kan vara livshotande, är vanligt jod livsviktigt i lämpliga doser och har en motverkande funktion.

Därför är jod ett livsviktigt mineral

Jod är ett livsviktigt mineral som vi måste få i oss genom kosten eller som tillskott i stabil form (kaliumjodid). Efter intag lagras jod i sköldkörteln, så att det kan ingå i bildandet av ämnesomsättningshormoner. Jod är också viktigt för utvecklingen av hjärnan, äggstockarna, östrogenbalansen och andra funktioner.
Jodbrist kan orsaka struma och för låg ämnesomsättning, vilket är mycket vanligt. För låg ämnesomsättning, som ofta kommer smygande, är förbunden med symtom som extrem trötthet, koncentrationssvårigheter, köldkänslighet, viktökning, svullen hals, tendens till depression och andra symtom. Jodbrist kan också öka risken för bröstcancer. Gravida kvinnor som lider brist på jod riskerar att föda barn med utvecklingsstörning.

Jodkällor och utbredd brist

Fisk, fisksås, skaldjur och ägg är bra källor till jod. Tång av typerna kombu, agar, arame, wakame, fingertång och sockertång kan ha en mycket hög jodhalt jämfört med andra tångarter. Få måltider med för mycket jod är dock inga problem, eftersom kroppen själv gör sig av med det.
Å andra sidan är mängden jod i havssalt och Himalayasalt mycket begränsad och kan inte täcka dagsbehovet.
Man uppskattar att två miljarder människor världen över lider brist på jod, främst på grund av kostvanor och jodfattiga markförhållanden, vilket påverkar hela näringskedjan.
I Sverige har man infört obligatorisk jodberikning av vanligt salt för att förebygga struma. Detta har förbättrat folkhälsan, men många lider fortfarande brist på jod.
Samtidigt tyder det på att olika fluorföreningar i miljön kan interagera och blockera jod, vilket kan leda till ett ökat behov.
De officiella rekommendationerna, RI, ligger på 150 mikrogram för vuxna. Flera forskare menar att behovet ofta är större.
Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, ligger den övre dagliga gränsen för vuxnas jodintag på 600 mikrogram.

Jodtillskott

Det finns tabletter med kaliumjodid (KI) på marknaden i en stabil jodform.
Lugols jod, som är uppkallat efter den franska läkaren J. GA Lugol, är en lösning med 5 % jod och 10 % kaliumjodid uppblandad med 85 % destillerat vatten. Den mesta forskningen av tillskott baseras på Lugols jod, vilket uppenbarligen är säkrare i större doser.
Läkaren eller andra hälsomyndigheter bör vanligtvis involveras vid starkare tillskott, så att man inte får i sig för mycket jod.

Vad händer om man får i dig för mycket jod?

Det finns gränser för hur mycket jod sköldkörteln kan lagra. Och får man i sig för mycket jod, särskilt genom tillskott, kan det resultera i en överaktivering av sköldkörteln med ökad ämnesomsättning, högt blodtryck, onormal hjärtrytm och belastning på njurarna. Det verkar också som att för höga doser av jod kan hämma hormonproduktionen i sköldkörteln och därigenom ge upphov till samma symtom som vid jodbrist.
Det bör dessutom tilläggas att patienter som lider av den autoimmuna sjukdomen Hashimotos, som orsakar för låg ämnesomsättning, inte bör inta för mycket jod. Samtidigt tyder det på att jod måste vara i balans med selen, vilket också är viktigt för ämnesomsättningen.

Rekommendationer vid akut exponering för radioaktivitet

Vid akut exponering för stora mängder radioaktivitet har internationella hälsomyndigheter rekommenderat följande doser av kaliumjodid, som ligger långt över RI (på 150 mikrogram).

Vuxna: 130 mg
Barn och ungdomar på mellan 3–18 år och under 68 kg: 65 mg
Barn 3–12 år: 65 mg
Barn över 1 månad–3 år: 32 mg
Nyfödda upp till en månad: 16 mg

Jodtabletter som används vid radioaktiv strålning är vanligtvis i mycket höga koncentrationer med 65 mg kaliumjodid, och de säljs endast på recept. Vi kan dock inte jämföra utbudet av dessa högkoncentrerade jodtabletter mellan länder, eftersom det också beror på om de har kärnkraftverk. Samtidigt har kriget i Ukraina gjort problematiken mer aktuell.
Som nämnts bör man bara ta mycket höga joddoser om man vistas 10–20 mil från ett radioaktivt utsläpp. För optimalt utnyttjande är det bäst att ta dessa höga jodtillskott inom 24 timmar före exponering för radioaktivitet, eller så snabbt som möjligt efter exponeringen. Om det har gått mer än 24 timmar efter exponeringen har stora doser stabilt jod ingen effekt, och därför rekommenderas inte denna sena behandling.
I vissa situationer rekommenderas en enda behandling som bör avslutas efter en vecka. Gravida och ammande bör få maximala mängder jod två gånger.
Skulle olyckan vara framme är rekommendationen under alla omständigheter att följa folkhälsomyndighetens senaste rekommendationer, då mycket också beror på påverkan och varaktighet.
I brist på tillskott kan man i akuta situationer även överväga att konsumera en tångform med mycket jod, men ändå se till att man inte får i sig för mycket.

Hur fungerar jodtillskott mot radioaktivitet?

Intag av stabilt jod (kaliumjodid) vid rätt tidpunkt kan blockera upptaget av radioaktivt jod i sköldkörteln med upp till 99 procent. När sköldkörteln mättas med stabilt jod utsöndras det radioaktiva jodet med urinen. Därför minskar stabilt jod risken för att utveckla sköldkörtelcancer. Men strategin skyddar dock bara sköldkörteln i 1–3 dagar, och man bör inte ta starka tillskott under lång tid eftersom de kan medföra farliga överdoseringar.
Det bör dessutom tilläggas att jodtillskott bara skyddar mot radioaktivt jod och inte mot andra radioaktiva ämnen som cesium och strontium.
Eftersom radioaktiva ämnen kan angripa huden borde regelbunden tvätt med tvål och vatten hjälpa lite.

Referenser

Joseph Mercola. Why People Are Rushing for Iodine Amid Nuclear Concerns. March 31, 2022

Why People Are Rushing for Iodine Amid Nuclear Concerns (mercola.com)

Radiation: Does iodine help? | Science | In-depth reporting on science and technology | DW | 04.03.2022

Jennifer Draper et al. Iodine. Medicine Libre Texts. Nov. 2020

Kristian Sjøgren. Derfor skal der være jod i dit husholdningssalt. Videnskab.dk 31. oktober 2018

Rychlik W. The need for iodine supplementation. OMS 12. 06. 2017

Frederick R. Stoddard et al. Iodine Alters Gene expression in the MCF7 Breast Cancer Cell Line: Evidence for an Anti-Estrogen Effect of Iodine. International Journal of Medical Sciences. 2008

Qian Wu et al. Low Population Selenium Status is Associated With Increased Prevalence of Thyroid Disease. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 2015.

Weiping Teng et al. Effect of Iodine Intake on Thyroid Diseases in China. New England Journal of medicine 2006

New York State. Department of Health. Potassium Iodide (KI) and Radiation Emergencies: Fact Sheet.

Potassium Iodide (KI) and Radiation Emergencies: Fact Sheet (ny.gov)

Jod og jodtabletter - Sundhedsstyrelsen

Jod i fødevarer (foedevarestyrelsen.dk)

Jod (netdoktor.dk)

Scientific Report of EFSA (europa.eu)

Frida - Parametre (fooddata.dk)