Näringsfattig kost ökar risken för cancer

- och särskilda näringsämnen skyddar

Människor som regelbundet äter en näringsfattig kost löper större risk för att få cancer. Detta framgår av en fransk studie som publicerades i den medicinska tidskriften PLOS Medicine. Forskarna föreslår därför att man märker livsmedel för att hjälpa konsumenterna att välja hälsosammare livsmedel. Här i Norden har vi redan Nyckelhålsmärket, men även om man följer de officiella kostrekommendationerna kan det ändå vara svårt att få tillräckligt med D-vitamin och selen, som har flera cancerförebyggande mekanismer.

Var tredje dansk får cancer, och kurvan går inte precis neråt. Tvärtom. Eftersom kosten spelar en stor roll har de brittiska hälsovårdsmyndigheterna utarbetat ett särskilt kostindex (FSAm-NPS), som speglar livsmedlens brist på näring, och ju högre poängen är desto lägre är näringskvaliteten. Mélanie Deschasaux och hennes forskarteam, som är anslutet till det franska institutet för hälsa och medicinsk forskning, har i samarbete med WHO använt detta system i sin nya studie, och de ser en stor potential som kan främja hälsosammare livsmedelsval och minska risken för cancer.

Näringsfattig föda ökar risken för de flesta cancerformer

Mélanie Deschasaux och hennes forskarteam analyserade data om livsmedelsintag och cancerfall från 471 495 vuxna under perioden 1992–2014. Dessa data kom från en större europeisk befolkningsstudie, EPIC, där det under gällande period inträffade 49 794 cancerfall, främst i form av bröst-, prostata- och tarmcancer.
Forskarna analyserade deltagarnas kost enligt det särskilda kostindexet, FSAm-NPS, för att avslöja eventuella samband mellan poängen och risken för cancer.
Forskarna fann att det förelåg ett statistiskt samband mellan ett högt poäng, vilket indikerade brist på näringsämnen, och en högre risk för bröstcancer hos kvinnor i övergångsåldern samt lever-, tjocktarms-, ändtarms-, mag- och lungcancer.
Studiens resultat hade dock en begränsning, eftersom de handlade om självrapporterade livsmedelsintag som inte alltid är korrekta.
Ändå föreslår Mélanie Deschasaux och hennes forskarteam att deras nya studie är tillräckligt solid för att främja en bättre hälsopolitik, där livsmedel märks med etiketter som speglar innehållet av eller bristen på näring.

Nyckelhålsmärket är bra – men inte tillräckligt för att förebygga cancer

Danmark, Norge och Sverige har i samarbete infört Nyckelhålsmärket, som ska vägleda konsumenterna i deras val av hälsosammare livsmedel. Nyckelhålsmärket är frivilligt, och producenterna måste uppfylla ett antal kriterier vad gäller innehållet. Det är bara livsmedel som bidrar till en god och varierad kost som kan märkas. Därför kan godis, glass, läsk, chips och andra ohälsosamma livsmedel inte märkas.
Men tyvärr drabbar cancer också många som följer de officiella kostrekommendationerna och går efter Nyckelhålsmärket. I detta avseende pekar forskningen mest på D-vitamin och selen, som det är svårt att få tillräckligt av genom en hälsosam kost, och som har flera cancerförebyggande egenskaper.

Brist på D-vitamin ökar risken för cancer och för tidig död med 30–40 procent

På våra breddgrader är sommarsolen den viktigaste källan till D-vitamin. Men under de senaste decennierna har brist blivit mer och mer vanligt på grund av fler inomhustimmar, solskyddsfaktor och långtidsanvändning av kolesterolsänkande läkemedel. Dessutom har äldre, diabetiker och människor med mörk hud svårare att bilda D-vitamin.
Ett lågt innehåll av D-vitamin i blodet ökar risken för flera cancerformer och tidig död med hela 30–40 procent. Detta framgår av en stor dansk studie som har publicerats i den prestigefyllda medicinska tidskriften British Medical Journal.

Blodets innehåll av D-vitamin är avgörande för förebyggandet

Å andra sidan kan ett högt innehåll av D-vitamin i blodet minska risken för flera cancerformer. Det framgår av en studie där man har undersökt en större grupp vuxna japaner. Under de senaste decennierna har flera studier visat på D-vitaminets roll i förebyggandet av bröstcancer, tjocktarmscancer och andra cancerformer. Mycket tyder dessutom på att vi behöver mer än de officiella rekommendationerna om vi vill ha en cancerförebyggande verkan.

Visste du att kvinnor som utsätts för mycket sol och därmed bildar mer D-vitamin löper hälften så stor risken för att utveckla bröstcancer jämfört med kvinnor som får mindre sol?

Mer D-vitamin än officiella rekommendationer

De officiella rekommendationerna, RI, är 5 mikrogram för vuxna. Men många forskare hävdar nu att det verkliga behovet är mycket högre, och rekommendationerna varierar från 30–100 mikrogram per dag. Det är lätt att bilda 30–100 mikrogram på en bra sommardag om man har ljus hud. Eftersom en vanlig hälsosam kost som redan nämnts endast bidrar med begränsade mängder D-vitamin finns det ett behov av tillskott under hela vinterhalvåret och i andra situationer, där man inte själv kan bilda tillräckligt från solljuset.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott i form av kapslar och fiskleverolja, där D-vitaminet är bundet till olja.

Även om vi äter hälsosamt kan det vara svårt att få tillräckligt med selen

Selen ingår i cirka 30 olika selenoproteiner, som bland annat har betydelse för energiomsättningen, och som viktiga antioxidanter som skyddar cellerna mot oxidativ stress och DNA-skador.
Selen förekommer huvudsakligen i fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter och paranötter, i olika organiska föreningar. Men skandinaviska grödor är generellt fattiga på selen eftersom jorden är utarmad. Vi kan heller inte få tillräckligt med selen genom att äta fisk och skaldjur fem dagar i veckan. Detta framgår av en studie som har utförts av forskare från bland annat Kræftens bekæmpelses (den danska motsvarigheten till Cancerfonden).

Tillskott med selenjäst minskar cancerdödsfall med 50 procent

Redan 1996 dokumenterade den amerikanska cancerforskaren professor Larry Clark, i den uppseendeväckande studien NPC (National Prevention of Cancer), att tillskott med selenjäst kunde minska risken för flera cancerformer. Bland de studiedeltagare som fick selenjäst förekom det nämligen:

• 58 procent färre fall av tjock- och ändtarmscancer.
• 63 procent färre fall av prostatacancer.
• 46 procent färre fall av lungcancer.
• Sammantaget 50 procent färre cancerdödsfall.

Sedan dess har andra studier visat att brist på selen i kosten ökar risken för flera cancerformer, och att tillskott med selenjäst minskar risken för cancer.

Tillskott med selenmetionin fungerar inte och studie är missvisande

I den så kallade SELECT-studien gav man också tillskott med selen samt E-vitamin. Men här fanns det ingen cancerförebyggande verkan. Det berodde delvis på att forskarna gav selentillskott i form av selenmetionin, som till skillnad från selenjäst inte har visat några särskilda resultat mot cancer. Och dessutom var E-vitaminet syntetiskt.
Därför är det missvisande att hänvisa till SELECT-studien och använda den för att avråda från tillskott med selen vid förebyggande av cancer. Man borde däremot upplysa om att tillskott med selenmetionin inte kan förväntas ha någon effekt, och istället rekommendera tillskott med selenjäst.

Selenjäst skyddar mot prostatacancer

Enligt en studie från DTU, Danmarks Tekniske Universitet, kan ett dagligt intag på 200 mikrogram selenjäst sänka risken för prostatacancer. Denna dos ligger långt över livsmedelsmyndigheternas rekommenderade dagliga intag på 55 mikrogram.

Kompensation för minskant selenintag är nödvändigt vid cancerförebyggande

Det antas att cirka 20 procent av den danska befolkningen intar mindre selen än referensintaget, RI, som ligger på 55 mikrogram. Men även om vi får denna mängd dagligen är det inte tillräckligt för att mätta selenoprotein P, som är en viktig markör för kroppens selenstatus. För att mätta selenoprotein P bör man inta cirka 100 mikrogram selen per dag, och det är ungefär dubbelt så mycket som de officiella rekommendationerna.
I samband med tillskott kan det löna sig att välja selenjäst, eftersom denna form innehåller flera olika selenföreningar som har likhet med variationen i selenrik kost.

Har amerikanerna kommit längre än vad vi har?

I USA är lagstiftningen om kosttillskott inte så restriktiv. Selentillskott måste exempelvis ha följande påstående: Selen kan möjligen minska risken för vissa cancerformer.

Referenser

Mélanie Deschasaux et al. Nutritional quality of foods as represented by the FSAm-NPS nutrient profiling system underlying the Nutri-Score label and cancer risk in Europe: Results from the EPIC prospective cohort study. PLOS Medicine 2018

Sanjeev Budhathoki et al. Plasma 25-hydroxyvitamin D concentration and subsequent risk of total and site specific cancers in Japanese population: large case-cohort study within Japan Public Health Center-based Prospective Study cohort. BMJ, 2018

Science News. Higher Vitamin D levels may be linked to lower risk of cancer. ScienceDaily March 2018

Shoaib Afzal et al. Genetically low vitamin D concentration and increased mortality: Mendelian randomization analysis in three large cohorts. BMJ 2015

New Links between selenium and cancer prevention. HRB. December 2017

Clark LC et al: Effects of Selenium Supplementation for Cancer Prevention in Patients with Carcinoma of the Skin. JAMA: 1997.

Klein EA et al. Vitamin E and the risk of prostate cancer: The Selenium and Vitamin E Cancer Prevention Trial (SELECT). JAMA 2011.

Schrauzer GN, et al. Selenium in the blood of Japanese and American women with and without breast cancer and fibrocystic disease. Jpn J Cancer res. 1985

http://seleniumfacts.com/selenium-antioxidants-combination-cancer/Lutz Shomburg. Dietary Selenium and Human Health. Nutrients 2017

https://www.cancer.dk/hjaelp-viden/fakta-om-kraeft/kraeft-i-tal/nogletal/