Selentillskott motverkar utstående ögon vid ämnesomsättningssjukdomen Graves

Graves sjukdom, även känd som Basedows sjukdom, orsakar en förhöjd ämnesomsättning med många olika symtom. En del patienter utvecklar också Graves ögonsjukdom, som i svåra fall leder till utstående ögon och nedsatt syn. Det tyder dock på att tillskott med 200 mikrogram selen per dag har en positiv effekt på ögonens tillstånd och utseende. Detta framgår av en ny thailändsk studie som har publicerats i Orbit.

Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom som kännetecknas av inflammation och bildning av antikroppar som stimulerar sköldkörteln till att öka produktionen av ämnesomsättningshormoner. Detta kan leda till förhöjd ämnesomsättning med hjärtklappning, oro, diarré, svettningar och flera andra symtom. I vissa fall kan ögonlocken också bli något tillbakadragna och ögonen kan bli röda. Senare kan ögonen pressas utåt så att de ser ut som om de står ut och personen får en stirrande blick. I svåra fall påverkas synen av lokal svullnad, och den bristande rörligheten i ögonen kan leda till dubbelseende. Vid mycket utstående ögon kan man också få problem med att blinka, vilket gör att hornhinnan torkar ut och blir känslig för infektioner. Det kan dessutom förekomma lokal irritation, smärta och sveda. Dessutom kan förändringarna i ögonen förändra utseendet så mycket att det blir kosmetiskt skrämmande.
Eftersom ett antal studier redan har visat att selentillskott kan ha en positiv inverkan på sköldkörtelns funktion vid Graves sjukdom, ville forskarna bakom den nya studien undersöka om detta även gäller vid Graves ögonsjukdom.
I den nya studien ingick 25 patienter med inaktiv måttlig till svår Graves sjukdom. 13 av patienterna fick ett dagligt tillskott på 200 mikrogram selen under sex månader, och 12 av patienterna fick placebo under samma period. Forskarna utvärderade svårighetsgraden av patienternas ögonsjukdom med hjälp av ögonundersökningar och en klinisk aktivitetspoäng som kallas CAS (Clinical Activity Score). Patienternas livskvalitet bedömdes med hjälp av ett särskilt frågeformulär som kallas GO-QOL (Graves' Ophthalmopathy Quality of Life Questionnaire). Forskarna använde också ett särskilt test (Fisher's exact test) för att jämföra olika variabler under studien.
Patienternas selennivåer i blodet mättes i början av studien och i slutet efter sex månader. I början av studien hade båda grupperna tillräckliga mängder av selen i blodet, som i genomsnitt låg på cirka 100 mikrogram/l.
Efter sex månader visade det sig att selengruppen hade mindre utstående ögon jämfört med placebogruppen, eftersom ögonlocken var mindre tillbakadragna. Samtidigt fick fem personer i placebogruppen (42 procent) mer utstående ögon eftersom ögonlocken var mer tillbakadragna. I de två grupperna förekom det inga förändringar i ögonens rörlighet eller andra tecken i ögonens mjukvävnad. Det fanns inte heller någon statistisk skillnad mellan de två grupperna när det gäller CAS- och GO-QOl-poäng.
Forskarna drar därför slutsatsen att tillskott med selen har en positiv effekt på ögonens utseende, även hos patienter med inaktiv måttlig till svår Graves med tillräckligt med selen i blodet.

Vilken effekt har selen på Graves och andra ämnesomsättningssjukdomar?

Ämnesomsättningshormoner bildas i sköldkörteln. Det ena ämnesomsättningshormonet, som är passivt, kallas T4 (med 4 jodatomer) och det andra ämnesomsättningshormonet, som är aktivt, kallas T3.
Sköldkörteln är det organ som innehåller mest selen i förhållande till sin storlek. Detta beror för det första på att selen ingår i ett enzym som avlägsnar en jodatom från T4-hormonet, så att det omvandlas till det aktiva T3-hormonet. Selen ingår dessutom i några särskilt kraftiga antioxidanter som skyddar sköldkörteln mot skador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress. Det har även rapporterats att selen kan motverka inflammatoriska processer genom att reglera vissa proinflammatoriska cytokiner. Detta gäller både de inflammatoriska processerna i sköldkörteln och ögonlockens muskelvävnad.
I dag ligger fokus främst på jod för att förebygga struma och ämnesomsättningssjukdomar, vilket är anledningen till att man jodberikar salt. Men man bör också fokusera på selen, som många människor i vår del av världen lider brist på.

• Selen finns i fisk, skaldjur, kött, inälvsmat, ägg och korn.
• Biotillgängligheten är mycket beroende av markförhållandena.
• I Europa och många andra delar av världen är selennivåerna i marken låga.
• Det antas att en miljard människor lider brist på selen.

Selenbrist och ämnesomsättningssjukdomar

Som framgår av studien hade deltagarna i studien en normal nivå av selen i blodet, som i genomsnitt låg på cirka 100 mikrogram/l. Andra studier tyder dock på att den optimala nivån av selen i blodet ligger på cirka 120 mikrogram/l. Det bör också tilläggas att den genomsnittliga selennivån hos européer i allmänhet är mycket låg på 70–85 mikrogram mikrogram/l. Det beror främst på att jorden är fattig på selen, vilket återspeglas i hela näringskedjan. Dessutom har vi andra matvanor än thailändarna, med mindre fisk och inälvsmat som innehåller selen. Det innebär att många européer får i sig alldeles för lite selen, vilket ökar risken för ämnesomsättningssjukdomar och andra sjukdomar.

Referenser:

Panida Potita et al. Selenium supplementation in inactive moderate to severe Graves´ orbitopathy patients: a randomized controlled trial. Orbit 2024

Fei Wang et al. Selenium and thyroid diseases. Frontiers in Nutrition. 2023

Amra Jujic et al. Selenoprotein P deficiency is associated with higher risk of incident heart failure. Free Radical Biology and Medicine. 2023

Puze Wang et al. Selenium intake and multiple health-related outcomes: an umbrella review of meta-analysis. Frontiers in Nutrition. 13 Sep. 2023