Vi behöver mycket mer selen

Selen är viktigt för immunförsvaret, ämnesomsättningen, fertiliteten, cellernas skydd och andra vitala funktioner, vilket internationella näringsforskare nu har lagt mer fokus på. Det gäller även de nya Nordiska näringsrekommendationerna, där män och kvinnor nu ska inta 50 procent mer selen jämfört med tidigare rekommendationer. Samtidigt visar det sig att jordens seleninnehåll i Norden är ganska lågt, vilket återspeglas i såväl grödor som spannmål, som mejeriprodukter, ägg och kött. Därför har det nu blivit ännu svårare att få i sig tillräckligt med selen genom kosten enligt de nya rekommendationerna. Men hur mycket selen behöver vi egentligen?

De Nordiska näringsrekommendationerna 2023 (NNR-2023), utgivna av Nordiska ministerrådet, utgör grunden för goda kostvanor, god hälsa och en god miljö. Flera hundra nordiska och internationella forskare har varit involverade i den nya rapporten, där de har undersökt den senaste kunskapen och effekten av ett stort antal näringsämnen och livsmedelsgrupper. Jämfört med förra upplagan från 2012 finns det ett näringsämne där rekommendationerna har ökat rejält – och det är selen. Det rekommenderas följaktligen att mäns dagliga selenintag ökas från 60 till 90 mikrogram och att kvinnors dagliga selenintag ökas från 50 till 75 mikrogram. Detta motsvarar en ökning med 50 procent för båda könen. De nya rekommendationerna pekar också på att ännu fler danskar får i sig för lite selen, eftersom det genomsnittliga dagliga intaget enligt Danmarks Tekniske Universitet är 38 mikrogram hos vuxna kvinnor och 48 mikrogram hos vuxna män.

Varför är det så viktigt att vi får tillräckligt med selen?

Selen ingår i omkring 25 selenberoende proteiner som har betydelse för en lång rad funktioner och skyddet av våra celler.
Selen är särskilt viktigt för immunförsvaret och att vi kan bekämpa virusinfektioner som covid-19 och influensa.
Selenets betydelse för ämnesomsättningen beror på att det ingår i enzymet dejodinas, som avlägsnar en jodatom från det passiva ämnesomsättningshormonet T4, så att det omvandlas till det aktiva ämnesomsättningshormonet T3.
Selen har betydelse för fertiliteten hos båda könen, däribland strukturella proteiner i mäns spermier samt fosterutveckling och en hälsosam graviditet.
Dessutom ingår selen i ett antal viktiga antioxidanter, däribland GPx, som skyddar våra celler och DNA mot skador orsakade av oxidativ stress. Samtidigt skyddar selen mot olämpliga inflammationer som uppträder vid många kroniska sjukdomar – däribland cirkulationssjukdomar, vissa tarmsjukdomar och cancer.

Selenkällor och lösningar för att täcka behovet

Matens seleninnehåll beror mycket på seleninnehållet i jorden. I de nordiska och baltiska länderna är seleninnehållet ganska lågt och det återspeglas i lokalt producerade grödor som spannmål och grönsaker samt djurfoder, mejeriprodukter, ägg och kött.
I Finland blev man redan på 1980-talet medveten om problemet med den selenfattiga jorden och beslutade att tillsätta selen i gödseln för att förebygga en rad allvarliga bristsjukdomar. Denna enkla åtgärd har länge haft en positiv inverkan på folkhälsan. I Danmark och Sverige har man sedan 1970-talet tillsatt selen i djurfoder, eftersom friska djur är lika med en sund ekonomi.
Man kan även inta selen som kosttillskott, där selenjäst har störst likhet med selenvariationen i selenrik kost.

Referenser:

Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2023

Yin Sun et al. Review on the health-promoting effect of adequate selenium status. Frontiers in Nutrition. 2023

Danmarks Fødevareforskning. Selen og sundhed. 2006