Migrän kan förebyggas eller lindras med några få kosttillskott
Migrän är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna, där kost och livsstil spelar en stor roll. Tillskott med magnesium, D-vitamin, Q10, B2-vitamin, alfa-liponsyra och probiotika kan lindra migrän eller minska antalet dagar med migrän enligt en ny metaanalys som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Neurological Sciences. Det handlar också om att identifiera vilka näringsämnen som varje migränpatient lider brist på och sträva efter att ta tillskott som optimerar blodets innehåll av dessa näringsämnen.
Det finns olika teorier om vad som utlöser migränanfall, bland annat våldsamma förändringar i hjärnans elektriska aktivitet, oxidativ stress, förändringar i blodkärlen, lågt blodsocker, inflammation, dysfunktioner i cellernas energiproducerande mitokondrier samt frisättning av signalsubstanser som glutamat och elektrolytrubbningar. Under migränanfall sker också en ökad produktion av signalsubstansen kväveoxid (NO), som vidgar blodkärlen. Eftersom kvinnor är mer benägna att drabbas av migrän än män spelar könshormonbalansen också en roll.
Även om kosten har stor betydelse har det förekommit motstridiga resultat när det gäller tillskottens effekt vid förebyggande och som ett led i behandlingen av migrän. Detta kan bland annat bero på att man har gett tillskott där det inte funnits några brister, att doserna varit för låga eller att tillskotten varit av dålig kvalitet och inte optimerat blodinnehållet av de gällande ämnena. Syftet med den nya systematiska översikten och metaanalysen var därför att undersöka hur olika kosttillskott kan påverka antalet månatliga migränanfall samt anfallens varaktighet och svårighetsgrad.
Forskarna granskade 22 relevanta, randomiserade, placebokontrollerade studier som visade att tillskott med magnesium, D-vitamin, Q10-vitamin, B2-vitamin, alfa-liponsyra och probiotika kan lindra migrän eller minska antalet migrändagar via olika mekanismer, som beskrivs nedan:
Magnesium
Den positiva effekten kan bero på att magnesium är viktigt för att reglera nervimpulser, muskler, avslappning samt att upprätthålla elektrolyt- och kalciumbalansen. Magnesium skyddar också cellerna mot överdriven stimulering från signalsubstansen glutamat. Dessutom har magnesium betydelse för östrogenbalansen och aktiveringen av D-vitamin.
Magnesium finns främst i en grov och grön kost. Men ensidiga kostvanor, ultraprocessade livsmedel, stress, typ 2-diabetes och vissa läkemedel bidrar till en utbredd magnesiumbrist.
I samband med tillskott kan man exempelvis ta 200 mg magnesium vid måltider 1–3 gånger per dag. Det är också viktigt att välja tillskott med organiska, lättupptagliga föreningar samt att undvika magnesiumoxid, som främst verkar laxerande.
D-vitamin
De flesta av kroppens och hjärnans celler har receptorer för D-vitamin, som reglerar cirka 10 procent av våra gener och en mängd olika metaboliska processer. D-vitamin antas motverka migrän genom att reglera inflammation och minska bildningen av kväveoxid (NO). D-vitamin kan också påverka frisättningen av signalsubstanserna serotonin och dopamin, som är kopplade till migrän. Dessutom spelar D-vitamin också en roll för upptaget av magnesium.
D-vitaminbrist är särskilt vanligt på grund av för lite solljus, eftersom vi bara kan bilda det under sommarmånaderna när solen står tillräckligt högt på himlen. Åldringsprocesser, mörk hudfärg, övervikt, diabetes och genetiska variationer kan dessutom göra det svårt att bilda ett förstadium till D-vitamin i huden eller omvandla förstadiet till den aktiva steroidformen. Tillskott med D-vitamin innehåller också ett förstadium till den aktiva steroidformen. Samtidigt är de officiella rekommendationerna för D-vitamintillskott ofta för låga för att optimera blodets nivå, och behoven är individuella.
Studier tyder på att D-vitamintillskott på 25–100 mikrogram per dag kan ha en positiv effekt.
Tillskott i kapselform, där D-vitaminet är bundet till olja, ger bäst upptag.
Q10
Q10 är ett koenzym som är viktigt för cellulär energiomsättning, som äger rum i vissa organceller som kallas mitokondrier. Q10 fungerar dessutom som en kraftfull antioxidant som skyddar celler och vävnader mot skador som orsakats av oxidativ stress.
Vi bildar Q10 själva, men mängden minskar med åldern. Statiner mot högt kolesterol och alendronat mot benskörhet hämmar egenproduktionen. Detsamma gör mitokondriella sjukdomar.
Men det tyder på att tillskott med Q10 kan lindra migrän, särskilt hos patienter med mitokondriell dysfunktion. Det tyder dessutom på att man i dessa fall behöver ganska stora doser på 100 mg Q10 tre gånger per dag. Det kan vara värt att välja ett Q10-tillskott av farmaceutisk kvalitet med bevis på högt upptag.
B2-vitamin (riboflavin)
B2-vitamin är bland annat viktigt för energiomsättningen, nervsystemet och hjärnan.
B2-vitamin finns framför allt i inälvsmat som lever, men även i fullkornsprodukter, ägg, mejeriprodukter, nötter och grönsaker. Man tror att B2-vitamin kan lindra migrän genom att reglera hjärnans energireserver. Man kan prova att ta upp till 400 mg B2-vitamin per dag i tre månader för att se om det har någon effekt.
Alfa-liponsyra
Alfa-liponsyra finns i alla våra celler och har betydelse för energiomsättningen. Dessutom verkar den som en kraftfull antioxidant.
Man tror att alfa-liponsyra kan lindra migrän och användas som ett led i behandlingen på grund av dess förmåga att förbättra mitokondriernas och endotelcellernas funktion.
I placebokontrollerade studier har man gett upp till 300 mg alfa-liponsyra två gånger per dag i 12 veckor för att uppnå denna effekt. Dessa doser är mycket högre än vanliga rekommendationer.
Probiotika
Probiotika består av mjölksyrabakterier, bifidobakterier och andra nyttiga mikroorganismer som främjar en sund tarmflora.
En frisk tarmflora, som är viktig för matsmältningen, är också avgörande för produktionen av signalsubstanser som serotonin och andra viktiga ämnen. Det finns alltså ett nära samband mellan tarmen, nervsystemet, hormonsystemet och immunsystemet. Funktionerna i tarm-hjärnaxeln är därför av stor betydelse för den allmänna hälsan.
Obalanser i tarmfloran orsakas främst av ohälsosam kost, antibiotika, smärtstillande läkemedel och stress. Detta kan också leda till läckande tarm (leaky gut), vilket gör att proteiner (t.ex. gluten) och andra livsmedel som inte bryts ned helt tas upp i blodomloppet och initierar inflammatoriska tillstånd. Detta kan också utlösa ett migränanfall.
Man tror att tillskott med probiotika kan motverka migrän genom att återställa obalansen i tarmfloran.
Selen
Tillskott med selen kan också vara relevant som en kompletterande terapi för att förebygga och behandla migrän. Selentillskott kan följaktligen minska förekomsten och svårighetsgraden av migrän. Detta visar en annan placebokontrollerad studie som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition.
I denna studie fick deltagarna tillskott med 200 mikrogram selen under 12 veckor. Man tror att selen har en särskilt positiv effekt som en kraftfull antioxidant.
Referenser:
Mahtab Karami Talandashti et al. Effects of selected dietary supplements on migraine prophylaxis: A systematic review and dose-response meta-analysis of randomized controlled trials. Neurological Sciences 2025
Izabela Domitrz and Joanna Cegielska. Magnesium is an important Factor in the Pathogenesis and Treatment of Migraine – From Theory to Practice. Nutrients 29 January 2022
Endocrine Center. The Link Between Headaches and Vitamin D deficiency.
Arghavan Balali et al. The effect of selenium supplementation on oxidative stress, clinical and physiological symptoms in patients with migraine: a double-blinded randomized clinical trial. Frontiers in Nutrition. 2024
Tips! Se även de relaterade artiklarna
- Skapad