Selenbrist och för tidig födsel

En internationell forskargrupp med danskt deltagande har genomfört en rekordstor studie som visar på ett möjligt samband mellan moderns DNA, selenbrist och för tidig födelse. Tidigare vetenskapliga studier har dessutom visat att kvinnor med lågt seleninnehåll i blodet löper en ökad risk för att föda för tidigt, och att tillskott av selen kan minska risken. Samtidigt är det problematiskt att klimatförändringar och jordutarmning ökar risken för selenbrist, särskilt i Europa.

Den internationella forskargruppen har genomfört en studie av mer än 50 000 danska, norska, finska och amerikanska mödrar vars DNA analyserades i detalj. Analyserna jämfördes sedan med uppgifter från den graviditetsvecka då mödrarnas första barn föddes. Forskarna fann tre genvarianter hos de kvinnor som födde sitt första barn för tidigt och före den 37:e graviditetsveckan. Enligt VD och professor Mads Melbye från Staten Serum Institute är det första gången någonsin som man har funnit gener som hänger samman med det faktum att kvinnor föder för tidigt eller inte.

En speciell gen kodar för omsättningen av selen

Forskarna hade särskilt fokus på två gener, WNT4 och EEFSEC, som kodar för olika proteiner och enzymer i kroppen.
WNT4 påverkar signaleringen av könshormonet östrogen, som spelar en central roll under graviditeten. EEFSEC kodar i sin tur för ett enzym som är viktigt för omsättningen av spårmineralet selen. Det är redan känt att selen ingår i flera selenoproteiner som har betydelse för fosterutvecklingen och födseln.
Enligt Mads Melbye är frågan nu om det är de små variationerna i de två generna som stör fostrets sköra balans och därmed resulterar i för tidig födsel. Om framtida forskning visar att så är fallet kan man enligt Mads Melbye tänka sig att utveckla kosttillskott eller läkemedel mot bakgrund av hur de två genvarianterna påverkar graviditeten och födseln.

Brist på selen i jorden och för tidiga födslar

Det är inte första gången som selenbrist sätts i samband med för tidig födsel. Till exempel har Malawi i Afrika världens högsta förekomst av för tidig födsel, och befolkningen har samtidigt en utbredd brist på selen eftersom marken och grödorna endast innehåller minimala mängder. Enligt Mads Melbye kommer nästa steg därför vara att undersöka sambandet närmare, och om kvinnor i andra länder som föder för tidigt också har en lägre selennivå i blodet jämfört med kvinnor som föder i tid. Detta tyder tidigare studier dock redan på. Tidigare studier visar också att tillskott med selenjäst kan göra graviditeten och födseln säkrare.
Selenbrist ökar risken för att fosterhinnan brister samt andra komplikationer
Det är mellan 10–20 procent av alla gravida kvinnor som riskerar att föda för tidigt, eftersom fosterhinnan brister. I en holländsk-brittisk studie med 1 000 kvinnor i den 12:e graviditetsveckan fann forskarna att kvinnor med det lägsta seleninnehållet i blodet löpte dubbelt så stor risk att föda för tidigt jämfört med de kvinnor som hade ett högre seleninnehåll. Kvinnor med lägst seleninnehåll i blodet hade samtidigt en ökad risk för graviditetsrelaterat högt blodtryck och havandeskapsförgiftning.

Kosttillskott med selenjäst gör graviditet och förlossning säkrare

Tillskott med 100 mikrogram selenjäst till gravida kvinnor från och med den första trimestern och fram till födseln kan minska risken för att fosterhinnan brister med upp till en tredjedel. Detta framgår av en placebokontrollerad studie som publicerats i tidskriften Journal of Obstetrics and Gynecology.
Det framgår dessutom att de deltagare som fick tillskott med selenjäst hade en lägre förekomst av havandeskapsförgiftning, som är den vanligaste orsaken till för tidigt födda barn. Havandeskapsförgiftning, som ger symptom som förhöjt blodtryck, ödem och protein i urinen kan också leda till sällsynta men livshotande tillstånd som eklampsi (förlossningskramp).

Även om vi äter hälsosamt kan det vara svårt att få tillräckligt med selen

Selen finns särskilt i fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter och paranötter. Men skandinaviska grödor är generellt fattiga på selen. Och även om fisk och skaldjur räknas som goda källor kan vi inte få tillräckligt genom att äta 200 gram fisk och skaldjur fem dagar i veckan. Detta framgår av en studie från 2015, som utfördes av forskare från bland annat danska Kræftens Bekæmpelse. Det är samtidigt problematiskt att gravida kvinnor bör begränsa eller undvika inälvsmat samt fisk, särskilt rovfiskar, på grund av innehållet av kvicksilver, som kan skada fostret.
Enligt de tidigare nämnda studierna skulle det därför vara fördelaktigt att gravida, och de som planerar att bli gravida, tar ett tillskott med 100 mikrogram organiskt selen. Tillskott baserade på selenjäst, som innehåller många selenföreningar, ger den största likheten med selenvariationen i selenrik kost.

Referenser

Lasse Foghsgaard. Mysteriet om for tidlig fødsel er kommet nærmere en opklaring. Politiken 2017-07-09
DR1 Radioavisen 2017-09-07

Hilten T Mistry et al. Selenium in reproductive health. Journal of Obstetrics and Gynaecologi. 2011

Fatemeh Tara et al. Selenium Supplementation and the Incidence of Preeclampsia in Pregnant Iranian Women: A Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled Pilot Trial. Taiwanese Journal of Obstetrics and Gynecology. 2010

Fatemeh Tara et al. Selenium supplementation and premature (pre-labor) rupture of membranes: a randomized double-blind placebo-controlled trial. Journal of Obstetrics and Gynaecology. 2010

Jones GD et al. Selenium deficiency risk predicted to increase under future climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences 2017
Editorial team. Selenium deficiency promoted by climate change. ETHzüric 2017