Ungefär var tionde patient får infektioner

- och brist på näringsämnen är ett försummat problem

Nya siffror från danska Sundhedsdatastyrelsen visar att det fortfarande finns för många patienter på de danska sjukhusen som drabbas av infektion under inläggningen. Detta har enorma mänskliga och finansiella kostnader, som det bör göras mer åt. Sjukhusinfektioner beror nämligen inte bara på dålig hygien. Det visar sig att 40 procent av patienterna är mer eller mindre undernärda, och detta försämrar immunförsvaret så att de lättare blir smittade. Utbredd brist på C- och D-vitamin, samt selen, zink och järn är ett särskilt stort och försummat problem.

Det sägs att det krävs en god hälsa för att bli inlagd på sjukhuset. Och det stämmer i viss mån. För det antas att mellan 60 och 100 tusen danskar årligen får en infektion efter att de har lagts in på sjukhus. Problemet är sämst på Region Syddanmarks sjukhus, där 8–10 procent av patienterna drabbas av infektioner medan de är inlagda.
Det är känt att många patienter med bakterier i blodet har haft kateter i en ven eller i blåsan, och att bakterier har överförts därifrån. Fokus har också lagts på den allmänna hygienen, och på att vissa av de mest smittsamma och antibiotikaresistenta bakterierna ofta finns på sjukhusen.
Sedan 2013 har de danska regionerna arbetat målmedvetet för att minska antalet infektioner i samband med sjukhusinläggningar. Men siffrorna har inte gått ner. De många infektionerna har enorma kostnader när det gäller sjukdom, komplikationer, sjukfrånvaro och ersättningar. I värsta fall har infektionerna en dödlig utgång. Förebyggandet av sjukhusinfektioner kräver därför en extra insats, och här borde man också titta närmare på patienternas näringstillstånd. Det gäller först och främst de äldre patienterna som tar upp flest sjukhussängar. Men yngre patienter bör också vara välfödda med de näringsämnen som immunförsvaret behöver.

Undernäring är ett stort och dolt samhällsproblem

Undernäring påverkar särskilt äldre, sjuka, missbrukare och personer med ätstörningar. Vid inläggning på danska sjukhus är 20 procent av patienterna mer eller mindre undernärda, och sjukhusmaten gör det inte bättre, för bland de inlagda är cirka 40 procent undernärda eller riskerar att bli det. Det framgår av en broschyr från danska Kost- og ernæringsforbundet.
På sjukhus och vårdhem behandlas patienterna främst för sina andra diagnoser med medicinering, och deras undernäring ignoreras ofta. Kanske får de en näringsplan, men det följs inte alltid upp. Därför fortsätter undernäringen att leda till allvarligare konsekvenser för patienternas hälsa, eftersom de är underförsedda med kalorier och livsviktiga näringsämnen. Risken för infektioner och komplikationer ökar också kraftigt.
Läkares och sjuksköterskors brist på kunskap och erfarenhet av undernäring beror bland annat på att deras näringsundervisning är minimal, och att näring har låg prioritet i jämförelse med behandlingar med läkemedel och kirurgi.
Det är därför en bra idé att förbättra utbildningen på det här området, och undersöka patienterna för undernäring. Man kan också göra mer genom att ta relevanta blodprov för att avslöja eventuella brister på D-vitamin, järn, zink, folsyra och B12-vitamin och omedelbart åtgärda dessa brister.

Brist på vitaminer och mineraler är särskilt vanligt hos äldre

Mer än hälften över 65 år har låga nivåer av D-vitamin i blodet, vilket har särskilt stor betydelse för immunsystemet. Brist på B12-vitamin, folsyra och järn är också vanligt. Det är slutsatsen av en stor studie genomförd av en grupp forskare från Helmholtz Zentrum i München, Tyskland. Mycket tyder på att den utbredda bristen på vitaminer och mineraler bland äldre är densamma i Danmark, och det är allvarligt. Särskilt eftersom denna befolkningsgrupp växer. Brist på viktiga näringsämnen går bland annat ut över immunsystemet, så att de äldre blir mer utsatta för infektioner och en mängd andra sjukdomar. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nutrients 2017.

C-vitamin stärker immunförsvarets stormtrupper

Alla immunsystemets vita blodkroppar innehåller mycket C-vitamin, och det är särskilt viktigt för immunförsvarets stormtrupper, som ska bekämpa olika bakterier och virus innan de hinner orsaka sjukdom. C-vitamin är också viktigt för bildandet av interferoner. Dessa är olika signalämnen som ökar cellernas kommunikation.
Referensintaget, RI, är satt till 80 mg för vuxna, men mycket tyder på att det inte ger något optimalt skydd mot infektioner.
Fysisk och psykisk stress, infektioner, tobaksrökning, hög konsumtion av socker, alkohol och droger samt sömntabletter och p-piller kan öka behovet av C-vitamin.

Immunsystemet kan inte fungera utan D-vitamin

Danska forskare har bland annat upptäckt hur de vita blodkropparna som kallas T-celler är helt beroende av D-vitamin.
Sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, eftersom kosten bara innehåller minimala mängder. Och mycket tyder på att vanliga multivitaminer inte täcker det verkliga behovet av D-vitamin om immunsystemet ska fungera optimalt. Inomhuslivsstil, åldringsprocesser, mörk hud, solskyddsfaktor, övervikt, diabetes 2, njursjukdomar och kolesterolsänkande läkemedel ökar dessutom risken för D-vitaminbrist under hela året. Till en början märks bristen inte alls, men den går ut över immunsystemet, och det gör oss väldigt sårbara för smitta och infektioner.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i form av kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja.

Lågt seleninnehåll i kosten skadar thymus och de vita blodkropparna

Selen ingår i cirka 30 selenoproteiner som är viktiga för energiomsättningen, ämnesomsättningen, immunförsvaret och många andra livsviktiga funktioner. Det har visat sig att blodets seleninnehåll minskar drastiskt vid infektioner, och det beror på att immunförsvarets organ och celler behöver spårämnet.
Det finns mycket selen i thymus, mjälte och lymfkörtlar, och här främjar selen bildandet av och aktiviteten hos T-celler och andra vita blodkroppar. Thymus krymper med åldern, och studier av kycklingar har visat att ett lågt seleninnehåll i kosten får thymus att krympa snabbare och försämrar T-cellernas aktivitet i blodet.

Får du tillräckligt med selen?

Jorden i Europa är i allmänhet fattig på selen, vilket leder till selenfattiga grödor. Danskarnas genomsnittliga selenintag ligger långt under det rekommenderade dagliga intaget, RDI, som är satt till 55 mikrogram, och ligger långt under intaget i många andra länder såsom USA och Japan. Rekommendation av högre doser selen – det vill säga mer än 100 mikrogram dagligen – kan dock bara ske som receptfritt läkemedel.
Tillskott med selenjäst innehåller många organiska selenföreningar, som liknar selenvariationen i selenrik kost.

Visste du att vår jord är utarmad på selen och att lantbrukarna i årtionden har gett sina grisar tillskott för att förebygga bristsjukdomar?

Zink förhindrar infektioner, men brist är vanligt

Zink ingår i mer än 300 enzymer som har betydelse för immunsystemet, ämnesomsättningen, nervsystemet och en mängd andra funktioner.
Men det visar sig att zinkbrist är mycket vanligt. För det första kan socker, p-piller, oorganiska järntillskott och åldringsprocesser försämra själva upptaget av zink. För det andra kan det vara svårt att få tillräckligt med zink genom en vegetarisk eller vegansk kost. Brist på zink går inte bara ut över immunförsvaret, utan även de många andra enzymprocesserna där zink är involverat.

Zinkkällor och officiella rekommendationer

Zink finns särskilt i kött, skaldjur, mejeriprodukter, nötter, frön och bönor, där animaliska källor upptas bäst. Den genomsnittliga danska kosten bidrar bara med omkring hälften av de officiella rekommendationerna, RI, som är satta till 10 mg. Många äldre människor har emellertid svårt att ta upp zink, så de kan lätta hamna i underskott även om de får tillräckligt genom kosten och vanliga tillskott.

Mätning av zinknivån i plasma är en billig analys

Om zinkbrist upptäcks föreskrivs tillskott beroende på svårighetsgraden och patientens kost.
Vid behandling av zinkbrist bör man fortsätta med tillskott under en tid efter normaliseringen av zinkkoncentrationen, eftersom zink särskilt finns utanför blodomloppet.

Järnbrist är också vanligt

Järn har bland annat betydelse för blodbildning, hudfärg och immunförsvar. Brist på järn kan bero på blodförlust, ensidig kost, brist på magsyra, för mycket kalcium från mejeriprodukter och tillskott samt syraneutraliserande läkemedel, värktabletter, tetracyklin och icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) mot smärta och stelhet vid reumatism.
Det rekommenderas att få mätt sin järnstatus om det föreligger misstanke om järnbrist. Men man bör bara ta tillskott med järn om en läkare rekommenderar det. Eftersom järn också är en katalysator för bildandet av fria radikaler bör järn endast intas i lämpliga mängder.
C-vitamin och tillräckligt med magsyra främjar järnupptaget.

Referenser

Jonathan Grau Møller. Bakterier i blodet: Tusindvis af patienter får en infektion, mens de er indlagte. Nyheder/Regionale/Fyn 12. sep. 2018

Jens Kondrup. Underernæring. Det skjulte samfundsproblem Kost- og ernæringsforbundet. 2014

Romy Conzade et al. Prevalence and Predictors of Subclinical Micronutrient Deficiency in German Older Adults: Results from the Population-Based KORA-Age Study. Nutrients 2017

University of Copenhagen. Vitamin D crucial to activating immune Defences. 2010

James Mcintosh: Age-related immune system decline slowed by antioxidants. Medical News Today 2015

Scripps Research Institute. Study shows how aging cripples the immune system, suggesting benefits of antioxidants. Science Daily. 2015

X Peng et al. Low dietary selenium induce increased apoptotic thymic cells and alter peripheral blood T cell subsets in chiken. Biol Trace 2011

Danmarks Fødevare forskning: Selen og sundhed

Ananda S Prasad. Zink in Human Health: Effect of Zink on Immune Cells. Molecular Medicine 2008

Pernille Lund. Immunforsvarets nye ABC. Hovedland. 2012