Är din ämnesomsättning välförsedd med mineraler och vitaminer?

Extrem trötthet, hopplösa bantningskurer, humörsvängningar, torr hud, förstoppning, svullen hals och många andra symtom kan orsakas av Hashimotos sjukdom, som ger låg ämnesomsättning. Sjukdomen, som utvecklas långsamt, är på frammarsch. Det finns också andra ämnesomsättningssjukdomar, som Graves sjukdom, som medför förhöjd ämnesomsättning. I en ny översiktsartikel publicerad i Nutrients har författarna tittat närmare på hur jod, selen, järn, zink, D-vitamin och andra näringsämnen spelar en avgörande roll för sköldkörteln, bildandet av olika ämnesomsättningshormoner samt regleringen av kroniska inflammationstillstånd i sköldkörteln. Det är samtidigt problematiskt att miljarder människor världen över lider brist på ett eller flera näringsämnen som har betydelse när det gäller att förebygga och behandla vanliga ämnesomsättningssjukdomar. Brist på essentiella näringsämnen kan också förklara varför många människor under medicinsk behandling fortsätter att må dåligt. Matsmältningen och en särskild födoämneskänslighet kan också spela en roll.

Sköldkörteln ansvarar för syntesen och utsöndringen av ämnesomsättningshormoner, som alla organ och system i kroppen behöver för att fungera normalt. Det ena ämnesomsättningshormonet, som innehåller 4 jodatomer, kallas T4 (tyroxin) och är passivt. Det andra ämnesomsättningshormonet, som innehåller 3 jodatomer, kallas T3 (trijodtyronin) och är det aktiva sköldkörtelhormonet. Mer exakt innebär det att T3 låser in syre i cellerna, vilket är nödvändigt för att omvandla matens energigivande ämnen (kolhydrater, fett och protein) till energi.
Bildandet av ämnesomsättningshormoner bör alltid vara i balans i enlighet med cellernas och kroppens behov. Eftersom sköldkörteln dessutom är ett mycket aktivt organ med hög blodgenomströmning bör den samtidigt skyddas mot skador orsakade av oxidativ stress. Det är ett tillstånd där det finns för många fria radikaler i förhållande till skyddande antioxidanter.
Kosten har stor betydelse för en normal ämnesomsättning. Om sköldkörteln inte får de näringsämnen som behövs för att bilda ämnesomsättningshormoner, och om sköldkörteln utsätts för oxidativ stress, ökar risken för kroniska inflammationstillstånd, olika ämnesomsättningssjukdomar och sköldkörtelcancer.
I den nya översiktsartikeln har författarna därför undersökt vilken betydelse olika näringsämnen har för sköldkörtelns funktioner. Med hjälp av databaserna Pubmed, Scopus och Mendeley sökte de med relevanta sökord efter studier publicerade mellan 1986 och 2024. Längre ner följer en kort sammanfattning av näringsämnenas betydelse.

• Hashimotos sjukdom är en utbredd autoimmun ämnesomsättningssjukdom som medför låg ämnesomsättning. Sjukdomen kännetecknas av kronisk inflammation.
• Graves sjukdom är en mindre vanlig autoimmun ämnesomsättningssjukdom som medför en förhöjd ämnesomsättning. Sjukdomen kännetecknas av kronisk inflammation.
• Struma kännetecknas av en förstorad sköldkörtel, vilket kan uppträda vid olika ämnesomsättningssjukdomar.
• Låg ämnesomsättning och förstadier i samband med graviditet kan leda till större risk för missfall, havandeskapsförgiftning, för tidig födsel, låg födelsevikt och att barnet blir dödfött.
• Postpartum tyreoidit uppträder efter graviditet, där låg ämnesomsättning uppträder efter en fas av ökad ämnesomsättning.

Jod

Jod spelar en central roll i uppbyggnaden av ämnesomsättningshormonerna T3 och T4, vilka som nämnts innehåller 3 respektive 4 jodatomer. Jod har stor betydelse under graviditeten, för barnets tillväxt och under hela livet. Enligt EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, är dagsbehovet 150 mikrogram för vuxna. Brist på jod kan särskilt orsaka struma samt för låg ämnesomsättning och i ett fåtal fall för hög ämnesomsättning. Under graviditeten kan jodbrist orsaka fosterskador, och om barn lider brist på jod kan det orsaka intellektuell funktionsnedsättning.
Jod finns främst i maritima källor som fisk, skaldjur och tång. Markförhållandena betyder också mycket. I Sverige och flera andra länder har man tillsatt jod i bordssalt i årtionden för att förebygga struma. Ändå är jodbrist utbrett i hela världen, och veganer är särskilt utsatta. Således antas det att över 5 miljarder människor lider brist på jod. Dessutom kan fluorämnen (däribland PFAS), klor och brom interferera med jod och öka behovet.
För information får man inte ge jodtillskott till patienter med Hashimotos sjukdom förrän kroppen är välförsedd med selen.

Selen

Det inaktiva T4-hormonet omvandlas huvudsakligen till det aktiva T3-hormonet ute i kroppens vävnader. Processen sker med hjälp av en grupp seleninnehållande enzymer som kallas deiodinaser. Dessa enzymer sörjer helt enkelt för att en jodatom avlägsnas från T4, så att det omvandlas till det aktiva T3. Förhållandet mellan T4 och T3 bör vara i balans så att ämnesomsättningen fungerar enligt kroppens behov. Dessutom fungerar selen som kraftfulla antioxidanter, GPX (glutationperoxidas), som skyddar sköldkörteln mot skador orsakade av oxidativ stress.
Det antas att 2,8 miljarder människor lider av selenbrist. Det beror främst på selenfattiga markförhållanden, som även förekommer i Sverige och övriga Europa. I översiktsartikeln hänvisar författarna till flera studier och metaanalyser där tillskott med selen (ofta 200 mikrogram per dag) har haft en positiv effekt på de autoimmuna sjukdomarna Hashimotos och Graves. Samtidigt kan det löna sig att välja tillskott med selenjäst, som har en högre biotillgänglighet.

• Låg ämnesomsättning behandlas vanligtvis med syntetiskt T4-hormon (Eltroxin och Euthyrox).
• Många patienter fortsätter att må dåligt.
• Selenbrist kan kanske förklara preparatens begränsade effekt, eftersom det passiva T4-hormonet inte omvandlas till det aktiva T3-hormonet med hjälp av de seleninnehållande enzymerna.

Järn

Järn har betydelse för blodets hemoglobin som transporterar syre till alla celler. Järn har också betydelse för sköldkörtelns normala funktioner, däribland enzymet TPO, som är involverat i syntesen av sköldkörtelhormoner. Under graviditeten är järn särskilt viktigt för barnets tillväxt, och järnbrist kan vara kopplat till anemi och låg ämnesomsättning.
Vi har lättast att ta upp järn (hemjärn) från animaliska källor.
Det antas att 4,9 miljarder människor lider av järnbrist, och kvinnor i fertil ålder är särskilt utsatta på grund av blodförlust under menstruationen. Veganer är också i riskzonen.
Under normala omständigheter bör man bara ta specifika tillskott av järn om en brist har konstaterats. Detta beror på att järn i större doser kan främja bildandet av skadliga fria syreradikaler.

D-vitamin

De flesta av kroppens celler har receptorer för D-vitamin, och det gäller även sköldkörteln. D-vitamin är särskilt viktigt för det medfödda immunsystemet. Dessutom bidrar D-vitamin till att reglera de inflammatoriska processerna, så att de inte tar över och skapar kroniska inflammationer. Flera studier tyder på att låga nivåer av D-vitamin ökar risken för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar. I samband med tillskott måste dosen vara tillräckligt stor för att optimera blodnivån, som bör ligga på över 75 nmol/l och helst runt 100 nmol/l. Man bör dessutom fortsätta med tillskott, så att nivån förblir optimal.
Den högtstående sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, som vi bildar i huden. Men den moderna livsstilen är en viktig orsak till att omkring 1 miljard människor lider brist på D-vitamin, där befolkningar på nordligare breddgrader är mer utsatta.

Zink

Zink har betydelse för cellernas uttryck av gener, celltillväxt och en lång rad enzymprocesser, vilket inkluderar sköldkörtelfunktionen. Zink är också viktigt för enzymet TPO, som är involverat i syntesen av sköldkörtelhormoner. Dessutom fungerar zink som en viktig antioxidant (SOD) som skyddar sköldkörteln mot oxidativ stress. Brist på zink kan försämra sköldkörtelns funktioner och cellernas receptorer för ämnesomsättningshormoner. Zinkbrist kan också medföra en förstorad sköldkörtel (struma) hos barn och vuxna. Hos kvinnor med Hashimotos sjukdom bör sambandet med eventuell zinkbrist undersökas närmare i framtida studier.
Det antas att 3,5 miljarder människor lider brist på zink. Bra källor till zink är skaldjur (särskilt ostron), inälvsmat, kött, ägg, baljväxter och nötter, där det är lättare att ta upp zink från animaliska källor. Eftersom vi inte kan lagra zink bör vi ha ett dagligt intag. RI ligger på 10 mg.

Magnesium och koppar

Magnesium har betydelse för ett antal enzymaktiviteter som relaterar till sköldkörtelns funktion och omvandlingen av det passiva T4- till det aktiva T3-hormonet. Magnesium är också viktigt för energiomsättningen, aktivering av D-vitamin, immunförsvaret, reglering av inflammationer och en mängd andra funktioner, som direkt och indirekt kan påverka sköldkörtelns funktioner och skydd mot oxidativ stress och kronisk inflammation. Magnesium finns främst i en grov och grön kost, men man antar att 2,4 miljarder människor lider brist på magnesium.
Koppar är också viktigt för flera processer relaterade till syntesen och frisättningen av ämnesomsättningshormoner. Koppar finns i livsmedel som också innehåller järn, samt nötter, fullkorn och baljväxter. Brist på koppar är dock inte särskilt utbrett.

A-vitamin

A-vitamin är viktigt för sköldkörteln genom flera mekanismer. Det har visat sig att A-vitaminbrist, särskilt i kombination med jodbrist, kan skada sköldkörtelfunktionen. A-vitamin är dessutom en viktig antioxidant som skyddar sköldkörteln mot oxidativ stress. Rent A-vitamin (retinol) finns i feta animaliska födokällor som smör, grädde, äggula och fet fisk. Betakaroten, som är ett förstadium till rent A-vitamin, finns i vegetabiliska källor som morötter, kål, paprika och tomater. Det antas att 3,6 miljarder människor världen över lider brist på A-vitamin, och det är särskilt populationer i utvecklingsländer.

B12-vitamin

B12-vitamin är viktigt för blodbildningen, nervsystemet och energinivån. B12-vitamin spelar en övergripande roll i sköldkörtelns funktioner och den allmänna ämnesomsättningen. Brist på B12-vitamin kan kopplas till autoimmuna sköldkörtelsjukdomar som Hashimotos sjukdom. B12-vitamin finns i animaliska födokällor som lever och annan inälvsmat, kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Men det uppskattas att tre miljarder människor världen över lider brist på B12-vitamin. Veganer och äldre är särskilt utsatta för brist på B12-vitamin. Detsamma gäller vid brist på magsyra och på bärarproteinet intrinsic factor, som överför B12-vitamin till blodomloppet.

Matsmältning, tarmflora och glutenkänslighet

I översiktsartikeln kommer författarna dessutom in på hur matsmältningen och den enorma tarmfloran spelar roll för den allmänna ämnesomsättningen. Man talar alltså om sköldkörtel-tarmaxeln, då den är involverad i upptaget av de näringsämnen som är viktiga för sköldkörtelns funktioner genom olika mekanismer. Å andra sidan kan sköldkörtelns hormoner och ämnesomsättningen också påverka tarmflorans sammansättning och funktioner.
Det är också problematiskt att den moderna raffinerade kosten, antibiotika, NSAID-preparat och stress kan påverka mag- och tarmslemhinnan och tarmfloran i negativ riktning. Man har dessutom funnit att glutenkänslighet kan vara involverat i utvecklingen av Hashimotos och Graves sjukdom.
Det tyder på att tillskott med probiotika kan ha en positiv effekt på tarmfloran och sköldkörtelhormonerna. Men det saknas fortfarande studier som behandlar effekten av probiotika på de autoimmuna ämnesomsättningssjukdomarna.

Referenser:

Anna-Mariia Shulhai et al. The Role of Nutrition on Thyroid Function. Nutrients. 2024

Simone Passarelli et al. Global estimation of dietary micronutrient inadequacies: a modeling analysis. The Lancet Global Health 2024

Pernille Lund. Har du problemer med stofskiftet? Ny Videnskab 2015.