Brist på D-vitamin är utbrett och medför en större risk för åderförkalkning, hjärtsjukdomar och högt blodtryck. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Eftersom hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen ser forskarna därför en stor potential i tillskott med D-vitamin, som på sikt kan rädda miljontals liv.

Gravida kvinnor måste vara särskilt uppmärksamma på att få tillräckligt med D-vitamin under hela året, eftersom den moderna livsstilen med inomhusaktiviteter, solskyddsfaktor samt mörk hud och övervikt gör att många hamnar i underskott av vitaminet. Brist på D-vitamin vid födseln och under de första levnadsåren är bland annat förknippat med en ökad risk för högt blodtryck under barndomen och när barnen blir vuxna. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Hypertension. Forskarna rekommenderar därför att gravida kvinnor mäter sin D-vitaminnivå. De rekommenderar också att gravida kvinnor och deras barn får nödvändiga tillskott, eftersom det kan förebygga högt blodtryck senare i livet.

Kvinnor över 50 år löper ökad risk för att få problem med blodsockret, vikten, kardiovaskulär sjukdom och metaboliskt syndrom om de lider brist på D-vitamin. Det framgår av en ny studie från Sao Paulo i Brasilien. Om man vill kontrollera sitt blodsocker och gå ner i vikt är det alltså inte tillräckligt att äta mindre och träna. Det är också viktigt att komma ut – utan att bränna sig – eftersom sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin. Och sedan överväga tillskott under vinterhalvåret. Men vilken effekt har solen och D-vitaminet egentligen på blodsockret?

– men de officiella rekommendationerna är för låga

Personer med högre innehåll av D-vitamin i blodet löper mycket lägre risk att utveckla typ 2-diabetes och förstadiet metaboliskt syndrom, som kännetecknas av insulinresistens, högt blodtryck och högt kolesterol. Detta framgår av en ny amerikansk studie. Eftersom typ 2-diabetes tar många år att utveckla kan det därför löna sig att få tillräckligt med D-vitamin under hela livet. Enligt den nya studien och tidigare studier är det emellertid inte möjligt att uppnå höga nivåer av D-vitamin i blodet om man inte får tillräckligt med sommarsol och starka tillskott under vinterhalvåret.

D-vitamin har en avgörande betydelse för hälsan på flera fronter. Mest fokus ligger på skelettet, och många i sjukvården känner inte till de andra livsviktiga funktionerna. Därför har ungefär hälften av världens befolkning en låg nivå av D-vitamin i blodet vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, cancer, typ 2-diabetes, Alzheimers sjukdom, luftvägsinfektioner som covid-19 och tidig dödlighet. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients. Författarna påpekar också att forskning om D-vitamin ofta är bristfällig eller missvisande eftersom man koncentrerar sig på tillskott snarare än innehållet i blodet av D-vitaminformen 25(OH)D. I flera studier har man alltså gett för små doser eller doser under för korta perioder som inte har optimerat nivån. Det verkar också som om innehållet av 25(OH)D i blodet bör vara över 75 nmol/l om det ska skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, cancer och tidig dödlighet. Eftersom detta gränsvärde är högre än de officiella gränsvärdena rekommenderar författarna större tillskott för att uppnå de optimala nivåerna.

Zink är involverat i flertalet fysiologiska funktioner, av vilka några är viktiga för graviditet och fosterutveckling. Men zinkbrist är vanligt, särskilt i utvecklingsländer. Veganer löper också en ökad risk eftersom det är svårt för kroppen att ta upp zink från en växtbaserad kost. Zinkbrist i samband med graviditet tycks öka den blivande mammans risk för att utveckla högt blodtryck och det förhöjda blodtrycket kan resultera i en låg födelsevikt och ett lågt Apgar-poäng, vilket är en hälsobedömning av barnet minuterna direkt efter förlossningen. Detta framgår av en studie som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition.

Ja, detta framgår av en ny studie publicerad i Free Radical Biology & Medicine. Det tyder alltså på att selenbrist via olika mekanismer minskar utsöndringen av natrium i njurarna, vilket leder till högt blodtryck. Studiens resultat är mycket relevant, eftersom högt blodtryck och resulterande tidig död är ett växande problem över hela världen. Samtidigt är selenbrist också ett växande problem, eftersom man tror att upp till en miljard människor lider brist på detta livsviktiga spårämne, främst på grund av selenfattiga markförhållanden som finns i stora delar av Kina, Europa och många andra platser i världen.

Högt blodtryck är den främsta orsaken till stroke, hjärt-kärlsjukdomar och förtida död. Det har länge funnits bevis för att intag av frukt och grönsaker hänger samman med en minskad risk för att utveckla högt blodtryck. Då man ännu inte har undersökt huruvida detta tillskrivs innehållet av antioxidanter, har ett franskt forskarteam undersökt frågan närmare. Forskarna fann att kostens totala innehåll av olika antioxidanter kan minska risken för att få högt blodtryck med upp till 15 procent. Samtidigt bör man komma ihåg att kaliuminnehållet i frukt och grönsaker också spelar en avgörande roll i regleringen av blodtrycket. Detsamma gör tillskott med Q10, när kvaliteten är bra.

I kroppen verkar kalium i ett livsviktigt samspel med natrium, som finns i vanligt salt. Men vi får lätt i oss för mycket salt, som även gömmer sig i industriellt bearbetade livsmedel. Samtidigt är intaget av kalium genom grönsaker ofta för lågt. Detta ökar risken för högt blodtryck och stroke. Ändå löper människor som konsumerar natriumreducerat salt en lägre risk att drabbas av en stroke och avlida. Detta framgår av en ny stor kinesisk studie. Därför antar forskarna att den här typen av salt kan vara ett enkelt och billigt sätt att förbättra folkhälsan. Så vad betyder egentligen balansen mellan kalium och natrium för hälsan?

- till gravida och de flesta andra

Kosttillskott med folinsyra rekommenderas mest i samband med anemi och graviditet. Men tillskott med folinsyra kan också påverka cirkulationen, hjärnan och minnet samt förebyggandet av stroke. Utbredd brist på folinsyra kan bland annat bero på en ensidig kost, graviditet, åldringsprocesser, alkoholmissbruk samt p-piller och flera läkemedelstyper. I en artikel i Medical News Today kommer författaren, doktoranden Debra Sullivan, närmare in på vad som är värt att veta om folinsyrabrist. Vi hänvisar också till andra artiklar, eftersom folinsyrabrist är så problematiskt att forskarna kräver berikning av livsmedel.

Metabolt syndrom, ett förstadium till diabetes, sprider sig som en epidemi. Tillståndet kännetecknas av övervikt, högt blodtryck och högt kolesterol på grund av en störd sockeromsättning. Kosten har stor betydelse, och man har nu funnit ett direkt samband mellan intaget och nivån av B6-vitamin, folsyra (B9-vitamin) och B12-vitamin i serum. Detta framgår av en större amerikansk befolkningsstudie, publicerad i den medicinska tidskriften Jama Network Open. Författarna kommer också in på hur dessa B-vitaminer bidrar till att förbättra sockermetabolismen och förebygga metabolt syndrom.

Högt blodtryck är en av de vanligaste livshotande hjärt-kärlsjukdomarna och läkemedlen, som inte avlägsnar orsaken, är förbundna med en rad biverkningar. Brist på D-vitamin, som kan orsaka olika hjärt-kärlsjukdomar är också vanligt. Det tyder dessutom på att högre nivåer av D-vitamin i blodet minskar risken för att utveckla högt blodtryck. Detta framgår bland annat av en stor spansk befolkningsstudie där forskarna kommer närmare in på de mekanismer genom vilka D-vitamin hjälper till att reglera blodtrycket.

Högt blodtryck är som en tickande bomb som ökar risken för blodpropp, stroke och andra sjukdomar. Många människor har också högt blodtryck utan att veta om det. En bidragande orsak är en förhöjd nivå av aminosyran homocystein på grund av ofullständig proteinomsättning. Nu finns det dock bevis för att C-vitamin kan sänka nivån av homocystein och därmed minska risken för högt blodtryck. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition.

Magnesium ingår i hundratals enzymer involverade i energiomsättningen, sockermetabolismen, nervsystemet och många andra grundläggande processer. Magnesiumbrist är dock vanligt och det finns växande bevis för att detta är involverat i en mängd metaboliska störningar som övervikt, insulinresistens, typ 2-diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol och låga nivåer av kronisk inflammation som uppträder vid de flesta kroniska sjukdomar. Det tyder samtidigt på att ett högt intag av magnesium genom kosten eller tillskott kan förebygga eller motverka dessa metaboliska störningar. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på magnesiumbristens roll i utvecklingen av de utbredda metaboliska störningarna. Författarna kommer också in på hur utarmad jord, ensidig kost, dåligt upptag, insulinresistens, läkemedel, alkoholmissbruk och stress kan leda till magnesiumbrist.

Högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar ligger bakom de flesta förtida dödsfall. Kost och livsstil har en stor betydelse, och det tyder nu på att det finns ett betydande linjärt samband mellan selenintag och risken att utveckla högt blodtryck. Detta framgår av en större befolkningsstudie, publicerad i Frontiers in Immunology. Författarna beskriver dessutom selenets många funktioner i relation till blodtrycket, och eftersom selenbrist är utbrett behövs det en större insikt i detta sammanhang.

Högt blodtryck drabbar fler och fler människor och är den riskfaktor som orsakar flest fall av förtida död världen över. Forskare från Kina har nu funnit att tillskott med folsyra i kombination med blodtrycksmedicin kan minska risken för stroke med nästan 75 procent. Man bör också vara medveten om att många människor har högt blodtryck utan att veta om det, och att det finns många faktorer som orsakar brist på folsyra eller dåligt utnyttjande av vitaminet.

– som ofta kan lindras med enkla koständringar och relevanta tillskott

Antalet danskar som lider av en eller flera kroniska sjukdomar är mycket högre än man tidigare trott. Denna slutsats drar forskarna i en ny omfattande studie från Danish Center for Healthcare Improvement vid Aalborg Universitet. Sjukdomar som högt blodtryck, högt kolesterol, depression, bronkit, astma, typ 2-diabetes, reumatiska sjukdomar och benskörhet hör till de vanligaste sjukdomarna. Även om det kan finnas flera orsaker till dessa sjukdomar spelar kosten och brist på vissa essentiella näringsämnen ofta en avgörande roll, vilket vi genom åren framhävt på den här webbplatsen. I den här artikeln försöker vi samla några fakta från flera olika artiklar, eftersom vissa koständringar och relevanta tillskott kan vara avgörande i förebyggandet, och som led i behandlingen av kroniska sjukdomar, som också är en enorm personlig och socioekonomisk börda.

- och här kommer en checklista med typiska tecken och sjukdomar

Det antas att cirka två miljarder människor världen över lider brist på zink. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser, och det är en viktig antioxidant som skyddar våra celler. Även låga zinkbrister kan medföra undermålig matsmältning, infektioner, hudproblem, trötthet, nedsatt fertilitet och DNA-skador – och med tiden öka risken för cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer, äldre, gravida och ammande utgör en särskilt stor riskgrupp. Även om man får tillräckligt med zink genom kosten kan själva upptaget och utnyttjandet minskas av flera faktorer och öka det verkliga behovet.

Över hela världen orsakar högt blodtryck de flesta förtida dödsfall. Blodtrycket regleras av många faktorer, där kost och livsstil spelar en viktig roll. Man har just kommit fram till att låga zinknivåer i blodet bidrar till högt blodtryck, eftersom njurarnas förmåga att reglera natrium hämmas. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physiology-Renal Physiology. Klinisk zinkbrist är särskilt vanligt hos personer med typ 2-diabetes och njursjukdomar. Subklinisk zinkbrist är också vanligt, och även om man får tillräckligt med zink genom kosten ökar risken för dåligt upptag med åldern. Vegetarisk kost, graviditet samt ett stort intag av socker, kalcium, alkohol och p-piller, flera typer av läkemedel och andra faktorer ökar också risken för zinkbrist.