Zinkets roll för immunförsvaret och bekämpning av luftvägsinfektioner

Zink har en avgörande betydelse för immunförsvaret på flera fronter. Vid zinkbrist försämras de vita blodkropparnas ämnesomsättning och immunförsvarets kapacitet, vilket ökar risken för influensa, covid-19, lunginflammation och andra luftvägssjukdomar. Detta enligt en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Immunometabolism.

Luftvägsinfektioner är en allvarlig och världsomspännande börda. Enligt Global Burden of Disease Study, ett omfattande regionalt och globalt forskningsprogram för sjukdomsbörda, lider mer än en halv miljard människor av kroniska luftvägssjukdomar. Världshälsoorganisationen uppskattar att cirka 3 miljarder drabbas av influensa varje år, varav 3–5 miljoner utgör komplicerade och livshotande fall. Därefter har covid-19-pandemin ökat behovet av bättre naturliga förebyggande åtgärder.
Sedan tidernas begynnelse har det varit immunförsvarets uppgift att bekämpa virus, bakterier och andra patogener. Det medfödda immunförsvaret, som består av en mängd olika proteiner och vita blodkroppar, är avgörande för immunförsvarets kommunikation och inflammatoriska processer. Det kan också få hjälp av det förvärvade immunförsvaret, som är mer specialiserat och har förmåga att skapa immunitet.
När det medfödda immunförsvaret aktiveras bildar de vita blodkropparna bland annat en massa fria radikaler, vilka fungerar som ett slags missilvapen som dödar patogener. Skyddande antioxidanter behövs också för att förhindra oxidativ stress, där fria radikaler angriper friska celler.
Det medfödda immunförsvaret, som fungerar som vaktposter på slemhinnorna och gatupatruller i blodet, bekämpar de flesta patogener utan symtom. När infektionen väl har fått fäste tar det vanligtvis någon vecka innan det förvärvade immunförsvaret mobiliseras och bekämpar patogenerna.
Men om immunförsvaret är kraftigt nedsatt finns det också en risk för att bakterier från den naturliga mikrofloran i halsen kan spridas till bihålorna eller lungorna och orsaka komplicerad inflammation.
Det finns också en risk för att immunförsvaret överreagerar med cytokinstorm och hyperinflammation, vilket kan göra infektioner med influensa och covid-19-infektioner livshotande på grund av bland annat organsvikt.
Det är därför det är så viktigt att immunförsvaret fungerar snabbt, effektivt och normalt, vilket bland annat kräver näringsämnen som zink.

Zinkets betydelse för det medfödda och förvärvade immunförsvaret

I översiktsartikeln beskriver författarna hur zink spelar en avgörande roll för den allmänna hälsan, eftersom det bland annat ingår som en hjälpfaktor i fler än 300 enzymprocesser, i cellernas strukturella integritet och i proteinernas funktion. Zink spelar också en roll vid aktivering och uttryck av gener via så kallade ”zinkfingrar”.
I samband med immunförsvaret och luftvägsinfektioner är zink viktigt för flera funktioner, däribland:

• Utveckling och mognad av celler inom det medfödda immunförsvaret – däribland neutrofiler och makrofager (fagocyter) samt NK-celler.
• Fagocyternas förmåga att livnära sig på och förstöra patogener.
• Utveckling och mognad av celler inom det förvärvade immunförsvaret – däribland B-celler som producerar antikroppar samt T-cellernas förmåga att ta upp blodsocker och initiera ett normalt immunsvar.
• Upprätthållande av starka epitelceller, som bland annat bekläder luftvägarna.
• Antivirala aktiviteter som också förhindrar att virus förökar sig i angripna celler.
• Antimikrobiella aktiviteter
• Antimykotiska aktiviteter
• Motverkar olämplig inflammation, däribland hyperinflammation.
• Ingår i cellernas D-vitaminreceptor, som är avgörande för D-vitaminets funktioner i det medfödda och förvärvade immunförsvaret.
• Ingår i antioxidanten SOD, som motverkar cellskador orsakade av oxidativ stress.

Författarna hänvisar också till ett antal studier där zinktillskott vid zinkbrist kan förbättra immunförsvaret och bidra till att förebygga eller lindra luftvägsinfektioner. Vid akuta infektioner som förkylning har det också visat sig att intag av större zinktillskott under en kort tidsperiod dessutom har reducerat sjukfrånvaron.

Zinkkällor, upptag och vanliga brister

Bra zinkkällor är skaldjur (särskilt ostron), fisk, kött, ägg, mejeriprodukter samt nötter, frön och baljväxter, och vi har lättast att ta upp zink från animaliska källor. Nya data från USA tyder på att de flesta människor får i sig tillräckligt med zink via kosten, men vissa grupper som äldre, vegetarianer samt personer med dåligt näringsupptag på grund av tarmsjukdomar och andra orsaker löper stor risk att hamna i zinkbrist.
Äldre löper särskilt stor risk att drabbas av zinkbrist på grund av begränsad aptit och en obalanserad kost. Man tror att de flesta människor över 60 år bara får i sig hälften av den officiellt rekommenderade mängden zink. Dessutom kan åldrandeprocesser hämma upptaget, vilket förvärrar problemet.
Vegetarianer och veganer löper också risk att drabbas av zinkbrist, eftersom vi har lättast att tillgodogöra oss zink från animaliska källor. Upptaget hämmas också av p-piller och brist på B6-vitamin. För mycket koppar, särskilt från olika miljöpåverkningar, kan i sig dränera kroppen på zink.
Eftersom vi inte kan lagra zink kan olika bristtillstånd snabbt utvecklas, vilket också försämrar immunförsvaret.
I översiktsartikeln rekommenderar författarna tillskott med zink om man inte får i sig tillräckligt med zink via kosten eller har svårt att ta upp det.

Zinkbehov och tillskott

I Sverige är den dagliga rekommendationen, RI, fastställd till 9 mg för kvinnor och 11 mg för män. Vid zinkbrist bör man först och främst inkludera flera goda zinkkällor i kosten.
Den övre dagliga gränsen ligger på 40 mg, men större terapeutiska doser på 50–75 mg per dag kan ges under en kortare tidsperiod om till exempel en akut infektion har inträffat. På lång sikt kan dock högre zinkdoser minska upptaget av järn och koppar.

Referenser:

Jonathan H Yao et al. Impact of zinc on immunometabolism and its putative role on respiratory diseases. Immunometabolism. 2025

Ashton Amos, Mohammed S. Razzaque. Zinc and its role in vitamin D function. Current Research in Physiology. 2022