Åldersinflammation ökar risken för kroniska sjukdomar, cancer och livshotande virusinfektioner
Åldringsprocesser är förknippade med en låg grad av okontrollerad kronisk inflammation. Detta framgår bland annat av artiklar publicerade i de vetenskapliga tidskrifterna Nature Medicine och Aging and Disease. Även om en kronisk inflammation inte märks direkt, kan den skapa grogrund för hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, Alzheimers och cancer. Kronisk inflammation kan också medföra att virusinfektioner med covid-19 och influensa bli livshotande, eftersom immunförsvaret löper amok och förstör frisk vävnad. I samband med åldringsprocesser är det därför viktigt att skydda kroppen mot kronisk inflammation. Det kräver bland annat att man är välförsedd med D-vitamin, selen, Q10, zink, omega-3 och melatonin, som många äldre lider brist på.
Enligt den amerikanska biokemisten Bruce Ames beror åldringsprocesser till stor del på brist på näringsämnen. En viktig orsak är att upptaget och utnyttjandet av vitaminer och mineraler försämras med ålder. Det finns också ett antal läkemedel som hämmar utnyttjandet av näringsämnen. Som ett resultat blir många enzymprocesser långsammare och cellerna mer sårbara, så att vi lättare blir sjuka. Ändå kan man göra mycket själv genom att optimera intaget och utnyttjandet av näringsämnen, där särskilt B12-vitamin, D-vitamin, kalcium, järn, selen och zink bör nämnas. Vi tittar också närmare på Q10 för energiomsättningen och melatonin för en god sömn, eftersom egenproduktionen minskar med åldern.
Mäns dåliga spermiekvalitet är en väsentlig orsak till ofrivillig infertilitet. Studier visar att oxidativ stress spelar en roll. Det är ett tillstånd där det föreligger en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter, vilket gör att sädescellerna på olika sätt förstörs. I en större översiktsartikel publicerad i tidskriften Reproductive Sciences tittar författaren närmare på de molekylära mekanismerna, och hur C-vitamin, E-vitamin, selen, zink, Q10 och andra antioxidanter skyddar de sårbara sädescellerna.
Artrit är den vanligaste kroniska sjukdomen i Danmark, och många upplever en försämring under vintermånaderna. De flesta tar artritläkemedel under flera år. Men det ökar risken för magsår, andra biverkningar och förtida död, utan att det görs något åt orsaken som är förknippad med kroniska inflammationer. I detta sammanhang har Nobelpristagare och andra forskare under de senaste årtiondena avslöjat vad som orsakar de kroniska inflammationerna och hur de ofta kan regleras med enkla tillskott så att värken försvinner. I det följande har vi därför sammanfattat en del av forskningen kring D-vitamin, fiskoljor, magnesium, selen, zink och glukosamin, och varför en antiinflammatorisk livsstil har blivit en ny hälsotrend. Det är dessutom viktigt att tillskotten i fråga tas i terapeutiska doser, och att de är i en kvalitet som kroppen kan ta upp och utnyttja.
Brist på A-vitamin i kosten ökar risken för hudinfektioner och akne. Det har länge varit känt att krämer med syntetiskt A-vitamin kan användas vid olika hudproblem, men man har inte vetat hur A-vitaminet verkar. En studie från UT Southwestern Medical Center i Texas, USA, har nu avslöjat de närmare mekanismerna genom att identifiera ett bakteriedödande protein på huden som kräver A-vitamin för att fungera. Men vad är A-vitamin egentligen? När verkar det optimalt? Och innehåller morötter överhuvudtaget A-vitamin?
Det ligger mest fokus på D-vitaminbrist i samband med covid-10 och andra säsongsbetonade virusinfektioner. Samtidigt visar data att selen- och zinkbrist ytterligare ökar risken för infektion, komplicerade fall och dödsfall. Särskilt bland patienter som redan lider av kroniska sjukdomar. Detta framgår av en ny belgisk studie. Forskarna drar därför slutsatsen att tillskott med selen och zink kan bidra till en bättre behandling. Samtidigt är det problematiskt att brist på selen och zink är så vanligt, eftersom det går ut över folkhälsan på flera fronter. För även om man äter nyttigt är det nästan omöjligt att få i sig tillräckligt med selen i Europa på grund av utarmad jord. Det är också många som drabbas av zinkbrist på grund av ensidig kost, åldringsprocesser, kroniska sjukdomar och andra orsaker. Därför bör det på det stora hela läggas mer fokus på att få i sig tillräckligt med selen och zink, vilket också innefattar förebyggande av virusinfektioner och många andra bristtillstånd.
Kronisk hjärtsvikt drabbar miljontals människor världen över, och tillståndet är ofta livshotande. En grupp forskare har precis tittat närmare på kopplingen mellan kronisk hjärtsvikt och zinkbrist, och hur tillskott med zink kan förbättra hjärthälsan på flera fronter. Forskarna kommer också in på varför zinkbrist är så vanligt. Studien har publicerats i Journal of Cardiac Failure.
Det är allmänt känt att zink är viktigt för utvecklingen av kvinnans ägg i äggstockarna under en menstruationscykel. Men enligt en ny amerikansk studie ingår zink i ännu tidigare stadier av äggens mognad. Zinkbrist minskar därför möjligheten för att äggen senare ska kunna bli befruktade och dela sig, vilket de måste under en graviditet. Brist på zink, som är mycket vanligt, kan därför skada fertiliteten flera månader framåt.
Vid celiaki är man överkänslig mot gluten, som finns i vete och andra spannmål. Inflammationsprocesser inträffar i tunntarmsslemhinnan, vilket försämrar upptaget av näringsämnen. Vid tidpunkten för diagnosen föreligger det en stor brist på B12-vitamin, D-vitamin, folsyra, zink och koppar, vilket man omedelbart bör åtgärda. Detta framgår av en studie från Mayokliniken, ett stort ideellt medicinsk centrum baserat i Minnesota, USA. Det visar sig dessutom att fler och fler drabbas av celiaki, som förutom dålig matsmältning kan vara förknippad med en mängd olika symtom, som ofta feldiagnostiseras eftersom patienten lider brist på livsviktiga näringsämnen. I det följande kan du också läsa om skillnaden mellan celiaki och andra former av glutenöverkänslighet som ännu fler lider av, och vad man kan göra själv i det här avseendet.
Om man plötsligt tappar luktsinnet är det med stor sannolikhet för att man har blivit smittad med corona. Detta framgår av två stora internationella studier i tidskriften Chemical Senses. Många covid-19-patienter tappar också smaksinnet, och även om det inte finns några andra komplikationer påverkar det livskvaliteten. Den stora frågan är nu om det kan finnas en koppling mellan zinkbrist, coronainfektion och dessa symtom. För det är redan känt att zink är viktigt för immunförsvaret, smak- och luktsinnet och som en antioxidant som skyddar celler. Samtidigt är det ett faktum att zinkbrist är vanligt, och att personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer, äldre och diabetiker utgör en särskilt stor riskgrupp. P-piller och vissa typer av läkemedel ökar också risken för zinkbrist.
Det finns också ett samband mellan depression, övervikt och Alzheimers sjukdom. Samtidigt tyder det på att kronisk stress bidrar till oxidativ stress och skador på hjärnceller. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Antioxidants tittar forskarna närmare på konsekvenserna av oxidativ stress i hjärnan. Forskarna tittar också närmare på hur antioxidanter kan användas vid förebyggande och behandling av Alzheimers sjukdom, och hur de mest lovande resultaten har setts med selen, Q10, melatonin, E-vitamin, gurkmeja och polyfenoler. I samband med depression har den största potentialen observerats med selen, zink, vitamin E, gurkmeja och saffran.
Under de senaste årtiondena har man använt zink som tillskott och i salvor för att behandla olika hudsjukdomar. Det beror bland annat på att zink har sårläkande, antiinflammatoriska och antibiotiska egenskaper. I en större översiktsartikel publicerad i tidskriften International Journal of Molecular Sciences tittar författarna närmare på zinkets betydelse för huden och hur zinktillskott kan ha en positiv effekt på eksem, akne, psoriasis, herpes och andra hudsjukdomar. Dessutom tittar de på varför ungefär en tredjedel av världens befolkning lider av zinkbrist.
När cellerna ska omvandla kalorier från maten till energi behövs framför allt olika B-vitaminer, C-vitamin, järn, magnesium, zink och Q10. Det innebär också att brist på ett eller flera av dessa ämnen kan leda till olika grader av mental och fysisk trötthet. En försämrad energiomsättning i cellerna ökar också risken för humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, infektioner och andra sjukdomar. Den moderna livsstilen, åldrandeprocesser, läkemedel och andra faktorer orsakar allvarliga brister, men dessa brister kan korrigeras genom kostförändringar och relevanta tillskott.
Mineraler ingår i en mängd funktioner som har en avgörande betydelse för immunförsvaret. Därför kan brist på ett eller flera mineraler öka risken för infektioner eller att immunförsvaret initierar olämpliga inflammationer som skadar frisk vävnad. I en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på vikten av magnesium, selen, zink, järn och koppar för immunförsvaret. Författarna påpekar också att veganer, äldre, kroniskt sjuka, gravida och elitidrottare ofta har brister som kräver tillskott. Det är dessutom problematiskt att jorden i Europa och stora delar av världen är fattig på selen, så det är svårt att få i sig tillräckligt genom kosten. Å andra sidan bör vi heller inte överdosera intaget av mineraler, och därför kan du läsa mer om de optimala doserna för immunförsvaret här.
Zink är involverat i flertalet fysiologiska funktioner, av vilka några är viktiga för graviditet och fosterutveckling. Men zinkbrist är vanligt, särskilt i utvecklingsländer. Veganer löper också en ökad risk eftersom det är svårt för kroppen att ta upp zink från en växtbaserad kost. Zinkbrist i samband med graviditet tycks öka den blivande mammans risk för att utveckla högt blodtryck och det förhöjda blodtrycket kan resultera i en låg födelsevikt och ett lågt Apgar-poäng, vilket är en hälsobedömning av barnet minuterna direkt efter förlossningen. Detta framgår av en studie som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition.
Medfött hjärtfel är den vanligaste födelsedefekten på världsplan. Sjukdomen är förbunden med många komplikationer och ökad risk för att barnet avlider. Moderns näringstillstånd har stor betydelse för fostrets utveckling, och ett kinesiskt forskarteam har nu tittat närmare på vilken effekt zink, selen och koppar har på utvecklingen av sjukdomen. Forskarna fann att ett relativt högt intag av selen och zink minskade risken för att barnet utvecklar medfött hjärtfel. Forskarna efterlyser därför mer fokus på de två mineralerna under graviditeten och relevanta tillskott.
Äldre är särskilt sårbara för hjärt-kärlsjukdom, som är den största dödsorsaken. Det är allmänt känt att kosten har stor betydelse vid själva förebyggandet. I detta sammanhang har ett forskarteam tittat närmare på spårämnet zink, eftersom det är involverat i många funktioner av betydelse för hjärtat och cirkulationen. Samtidigt fann forskarna att äldre ofta lider brist på zink av olika anledningar. Därför bör hälsomyndigheternas officiella dagliga rekommendationer av zink för äldre ses över med hänsyn till hjärt-kärlhälsan och andra funktioner för vilka zink är viktigt.
Antalet ätstörningar har ökat under de senaste åren. Både bland barn, ungdomar och vuxna. Hälsovårdsmyndigheterna fokuserar mest på kulturella och psykosociala orsaker och åtgärder. Men behandlingarna är ofta långvariga och otillräckliga. Därför bör man också titta närmare på om patienterna lider brist på viktiga näringsämnen som har betydelse för hjärnan, nervsystemet, aptiten och smak- och luktsinnet. För kliniska studier har i årtionden visat att anorexi och bulimi ofta kan botas med zink och andra näringsämnen. Och krom har betydelse för ett stabilt blodsocker. Därför kan individuella tillskott vara relevant, i kombination med andra terapiformer för att uppnå bestående resultat.
Covid-19 utgör ett allvarligt globalt hot mot folkhälsan och ekonomin, eftersom det fortfarande saknas vacciner och effektiv behandling. När covid-19 blir livshotande beror det främst på att immunförsvaret överreagerar med cytokinstorm och hyperinflammation som förstör frisk vävnad i lungorna, kretsloppet och på andra ställen. Äldre och hjärtsviktpatienter har redan i förväg en låg grad av kronisk, okontrollerad inflammation, som brist på näringsämnen bidrar till och som gör dem mer sårbara. Detta gäller även personer med metaboliskt syndrom och diabetes, varav många är överviktiga. Därför har en grupp forskare anslutna till universitet och forskningscentra i Norge, Sverige och Ryssland granskat den vetenskapliga litteraturen på området med fokus på huruvida tillskott med D-vitamin, selen och zink kan förhindra att en infektion med covid-19 eskalerar och blir livshotande.
Det låter nästan för bra för att vara sant. Men forskare från Tyskland och USA har nu funnit att zink i kombination med ett ämne i kakaobönor, kaffebönor, teblad och vindruvor kan aktivera en mycket specifik molekyl som skyddar mot oxidativ stress. I samband med åldringsprocesser anses oxidativ stress vara ganska centralt, och tillståndet beror på en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. Även om anti-age mest tolkas som något som fördröjer synliga ålderstecken handlar det mer om att fördröja inre ålderstecken – däribland åderförkalkning, trötthet, demens och i värsta fall förtida död. Men zinkbrist är vanligt, och vegetarianer, veganer, äldre, gravida och ammande utgör en särskilt stor riskgrupp. Och nu verkar det vara en fördel att njuta av lite mörk choklad, kaffe eller te för att få ett särskilt bra utnyttjande av zink.
En expertpanel av läkare och professorer har i samarbete med den schweiziska livsmedelssäkerhetsmyndigheten granskat de vetenskapliga bevisen gällande näringsämnenas betydelse för ett välfungerande immunförsvar och en optimal hälsa. Expertpanelen har särskilt fokus på virusinfektioner på grund av covid-19-pandemin. Och de påpekar att det föreligger omfattande brister i C-vitamin, D-vitamin, selen, zink och omega-3-fettsyror, som har avgörande betydelse för immunförsvaret. Bristerna bidrar därför till nya vågor, och att infektionerna blir livshotande. Därför kräver denna kris omedelbara åtgärder med mer fokus på kost och nödvändiga tillskott.
Barnlöshet drabbar ungefär vart sjunde par, och WHO betraktar det som ett globalt hälsoproblem. En viktig orsak är nedsatt sädeskvalitet, där danska, norska och tyska män har den sämsta kvaliteten i Europa. Försämrad sädeskvalitet kan bero på en ohälsosam livsstil, stress, tobak, stimulantia och hormonförstörande ämnen. Å andra sidan har forskare i Mexiko funnit att särskilda tillskott med zink, selen, Q10 och omega-3 har en positiv effekt på mängden av och kvaliteten på spermier. Annan forskning visar att zink och selen skyddar sädescellerna och påverkar nivån av könshormonet testosteron.
När COVID-19 blir livshotande beror det inte på viruset som sådant, utan på att immunförsvaret löper amok med hyperinflammation och cytokinstorm, som förstör frisk vävnad i lungorna, kretsloppet och på andra ställen. Detta framgår bland annat av en ny artikel som publicerats i The Lancet. Immunförsvarets kapacitet är alltså avgörande för om en infektion med COVID-19 blir ofarlig eller livshotande. Därför räcker det inte heller med relevant hygien, masker, isolering och försenade vacciner. Vi måste utrusta immunförsvaret på alla fronter mot COVID-19 och framtida pandemier. Därför tittar vi närmare på C-vitamin, D-vitamin, selen och zink, som är avgörande för ett välfungerande immunförsvar som inte löper amok. Samtidigt är det ett faktum att brist på dessa näringsämnen är vanligt. Inte minst bland äldre och andra sårbara grupper.
Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för mycket obehag och en mängd olika sjukdomar som trötthet, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, astma, tandlossning, inflammatoriska tarmsjukdomar, depression, Alzheimers, skleros och cancer. En antiinflammatorisk livsstil har av goda skäl blivit den nya hälsotrenden, och här kommer vi närmare in på ett antal studier som visar hur fiskoljor, D-vitamin, selen, magnesium och zink hjälper till att förebygga och bekämpa inflammationer, de många följdsjukdomarna och förtida död. Tillskott bör dessutom vara i en kvalitet som kroppen kan ta upp och i doser med en terapeutisk effekt.
I Danmark finns det runt 750 000 patienter som tar flera läkemedel och förbrukningen ökar. Samtidigt ska man vara medveten om att de enskilda läkemedlen kan störa upptaget och utnyttjandet av ett eller flera näringsämnen, där särskilt olika B-vitaminer, C-vitamin, D-vitamin, K2-vitamin, magnesium, kalium, kalcium, zink, järn och Q10 bör nämnas. Därför är det under alla omständigheter viktigt att vara välförsedd med dessa näringsämnen, så att risken för biverkningar minskar.
Högt blodtryck är den främsta orsaken till stroke, hjärt-kärlsjukdomar och förtida död. Det har länge funnits bevis för att intag av frukt och grönsaker hänger samman med en minskad risk för att utveckla högt blodtryck. Då man ännu inte har undersökt huruvida detta tillskrivs innehållet av antioxidanter, har ett franskt forskarteam undersökt frågan närmare. Forskarna fann att kostens totala innehåll av olika antioxidanter kan minska risken för att få högt blodtryck med upp till 15 procent. Samtidigt bör man komma ihåg att kaliuminnehållet i frukt och grönsaker också spelar en avgörande roll i regleringen av blodtrycket. Detsamma gör tillskott med Q10, när kvaliteten är bra.
Vi påverkas alla av elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, skärmar, elförsörjning och andra elektriska system i vardagen. Hjärnans neuroner är särskilt sårbara, i synnerhet eftersom elektromagnetisk strålning kan öka neuronernas upptag av kalciumjoner, så att de blir överaktiva och i värsta fall förstörs. En studie publicerad i News Medical Life Sciences avslöjar alltså att för mycket kalcium i hjärnan ökar risken för Alzheimers sjukdom och digital demens hos unga. Den ökade elektromagnetiska strålningen påverkar även kroppen med fria radikaler, som kan orsaka oxidativ stress och cellskador eftersom kroppens försvarssystem med olika antioxidanter inte hänger med. Detta framgår av en artikel publicerad i tidskriften The Journal of Microscopy & Ultrastructure, som också beskriver hur elektromagnetisk strålning kan orsaka stress, huvudvärk, trötthet, ångest och andra symtom.
Australiensiska forskare kommer nu att inleda den första kliniska studien för att testa effekten av intravenös behandling med zink till covid-19-patienter. För det första är zink viktigt för immunförsvarets kapacitet. För det andra kan zink motverka organskador som orsakas av brist på syretillförsel till cellerna och hyperinflammation. För det tredje är zinkbrist utbrett – särskilt bland utsatta grupper som äldre och kroniskt sjuka.
P-piller är ett av de vanligaste preventivmedlen i Danmark. De flesta tål p-piller bra, men p-piller är också förknippade med en rad biverkningar som huvudvärk, humörsvängningar och en smärre ökad risk för blodproppar och bröstcancer. Olika biverkningar beror bland annat på att p-pillren stör många enzymprocesser som är beroende av de flesta B-vitaminer samt C-vitamin, magnesium, zink och selen.
Enligt en ny studie utförd av Epinion för DR anser lite över var tredje kvinna att p-piller ger dem biverkningar. Enligt andra studier påverkar p-piller kroppens förmåga att utnyttja flera B-vitaminer samt C-vitamin, E-vitamin, magnesium, selen och zink. Bristen på viktiga näringsämnen kan bidra till många biverkningar, som ökad risk för vätskeansamling, blodproppar, cancer, humörsvängningar och depression.
Näspolyper är lokala utväxter som kan vara förknippade med rinnande näsa, andningssvårigheter, nedsatt luktsinne och andra symtom. Polyperna bildas till följd av en kronisk inflammation, som kan orsakas av flera saker. Det har också visat sig att patienter med näspolyper har mindre zink i den sjuka vävnaden. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Clinical Epidemiology and Global Health. Eftersom zink är viktigt för immunförsvaret och reglering av inflammation, är det därför möjligt att spårämnet har en terapeutisk potential då många får återfall efter behandling. Tidigare studier tyder dessutom på att patienter med näspolyper lider brist på selen. Man bör också vara medveten om bakomliggande orsaker som luftvägsallergier och matöverkänslighet.
Fler och fler människor drabbas av depression, vilket ofta beror på inflammation i hjärnan. Den brittiske neuroimmunologen Edward Bullmore har publicerat den tankeväckande boken The Inflamed Mind, där han bland annat beskriver sambandet mellan rotbehandling och depression. Neurologen David Perlmutter har tidigare skrivit boken Grain Brain, om hur gluten och för många kolhydrater också kan orsaka hjärninflammation. Depression kan alltså bero på att blodhjärnbarriären inte är så ogenomtränglig som antagits, och att immunförsvarets cytokiner kan orsaka inflammationer i hjärnan. Flera studier har efterhand visat hur fiskolja, D-vitamin, magnesium, zink och selen kan förbättra humöret genom att motverka inflammationer i hjärnan och på andra ställen i kroppen, eftersom det ofta finns ett samband. Det kräver dock terapeutiska doser, och att olika tillskott kan tas upp så att de aktiva ämnena når ända in i cellerna.
Ofrivillig barnlöshet har blivit vanligare. För många kvinnor är det en kapplöpning med tiden, eftersom den biologiska klockan tickar högre och högre. Fertilitetsbehandlingar, missfall, graviditetsförgiftning och andra komplikationer under graviditeten bidrar till fysisk och känslomässig belastning. I en ny australiensisk studie publicerad i tidskriften Nutrients kommer författarna in på hur selen och zink på flera fronter har en avgörande betydelse för fertiliteten och en sund graviditet. Författarna kommer också in på hur selenbrist är vanligt, och hur miljögifter som kvicksilver dränerar kroppen på viktiga selenhaltiga proteiner. Författarna antyder därför att tillskott kan vara ytterst relevant vid bristtillstånd, i nivå med folsyra och järn, vilka också rekommenderas i samband med graviditet. Det kan samtidigt löna sig att välja selenjäst med flera organiska selenföreningar och organiskt zink för att säkerställa ett bättre upptag och användning.
Dålig spermiekvalitet, vilket är mycket tabubelagt, är en viktig orsak till utbredd ofrivillig barnlöshet. Det tyder samtidigt på att den västerländska kosten försämrar spermiekvaliteten och att Medelhavskosten förbättrar den. Samtidigt är den veganska kosten kontroversiell. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i International Journal of Molecular Sciences. Tidigare studier har dessutom visat att tillskott med selen, zink, fiskolja och Q10 kan öka spermieantalet och -kvaliteten.
Breda befolkningsundersökningar av vuxnas kostvanor har en tendens att förbise vissa grupper, såsom yngre vuxna. En brittisk studie har därför tittat närmare på kostvanorna hos vuxna i tjugo-, trettio-, fyrtio- och femtioårsåldern. Det visade sig bland annat att det förekom en omfattande brist på B-vitamin, magnesium, kalium, jod, zink och inte minst selen. Brist på dessa livsviktiga näringsämnen kan bland annat skada fertiliteten, öka risken för en lång rad sjukdomar och främja osynliga åldringsprocesser, inklusive förlust av kognitiva förmågor och förlust av benmassa.
Nya siffror från danska Sundhedsdatastyrelsen visar att det fortfarande finns för många patienter på de danska sjukhusen som drabbas av infektion under inläggningen. Detta har enorma mänskliga och finansiella kostnader, som det bör göras mer åt. Sjukhusinfektioner beror nämligen inte bara på dålig hygien. Det visar sig att 40 procent av patienterna är mer eller mindre undernärda, och detta försämrar immunförsvaret så att de lättare blir smittade. Utbredd brist på C- och D-vitamin, samt selen, zink och järn är ett särskilt stort och försummat problem.
Klimatdebatten rasar vidare, och det är inte så populärt att äta kött av flera orsaker. Det är emellertid viktigt att skilja mellan koldioxidutsläpp, djurs välbefinnande, köttets mängd och kvalitet samt näringsaspekterna. För människan har ätit kött och fisk i cirka 2 miljoner år, och de animaliska födokällorna har bidragit till våra stora hjärnor och utveckling. Ändå blir fler och fler vegetarianer och veganer, i synnerhet kvinnor. Det ger anledning till oro eftersom utbredd brist på protein, D-vitamin, B12-vitamin, jod, selen, järn, zink och omega-3-fettsyror inte bara försämrar fertiliteten, utan också bland annat ökar risken för ämnesomsättningssjukdomar, neurologiska sjukdomar, nedsatt motståndskraft, inflammationer och svåra tillväxtstörningar hos barn. Några av bristerna kommer dessutom smygande, och därför kan det vara svårt att se sambandet med kosten. Detta framgår bland annat av en ny informationsbroschyr utgiven av den danska livsmedelsmyndigheten.
Vi behöver ta väl hand om våra ögon hela livet, så att vi så långt som möjligt kan bevara en god syn. I detta avseende har våra ögon behov av ett antal vitaminer, mineraler och fettsyror som har betydelse för cellernas funktion och skydd mot oxidativ stress. Här kan du läsa mer om hur A-, C-, E- och B-vitaminer samt zink, selen, vissa omega-3-fettsyror och Q10 har avgörande betydelse för ögonhälsan. Vi kommer också in på några speciella antioxidanter som finns i exempelvis ägg, lax, spenat, broccoli, röd paprika och äkta blåbär.
Enligt WHO är kronisk inflammation den vanligaste dödsorsaken i världen. Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för många sjukdomar. I en ny översiktsartikel publicerad i StatPearls kommer författarna närmare in på varför kroniska inflammationer är så farliga och hur en hälsosammare livsstil samt D-vitamin, selen, magnesium, zink och fiskolja bidrar till att bekämpa kronisk inflammation, de många följdsjukdomarna och tidig död.
Zink är viktigt för immunförsvaret, mental balans, fertilitet, hud, hår, smaksinne och många andra funktioner. Enligt en ny studie publicerad i Current Research in Physiology ingår zink också i nära interaktioner med D-vitamin. Det betyder att zink är avgörande för att cellerna ska kunna ta upp och utnyttja D-vitamin. Samtidigt är D-vitamin avgörande för upptaget av zink i tarmen och ett antal zinkberoende cellfunktioner. Enligt den nya studien kan brist på en eller båda näringsämnena därför leda till en lång rad sjukdomar, däribland infektioner, dålig sårläkning, muskelsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar, benskörhet, cancer och många andra sjukdomar. Det är också problematiskt att brist på zink och D-vitamin är så utbrett – särskilt på grund av ensidiga kostvanor, brist på sol, åldringsprocesser, övervikt och vissa typer av läkemedel.
Tidigare studier har visat att zink spelar en viktig roll för den goda hälsan och för förebyggande av matstrupscancer. Men det har varit en gåta hur zink skyddar mot den utbredda cancerformen – fram till nu. Professor Zui Pan och hennes forskargrupp från University of Texas i Arlington, USA, har nämligen funnit de mekanismer varvid zink skyddar de friska cellerna och hämmar utvecklingen av cancerceller i matstrupen. Forskarna ser därför en stor potential för hur zink i rätt mängd kan bidra till att förebygga sjukdomen och fungera som ett led i behandlingen. Studien publicerades i tidskriften The FASEB Journal.
Typ 2-diabetes sprider sig som en epidemi, och många har sjukdomen utan att veta om det. Diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, blodproppar och för tidig död. En grupp forskare från University of St Andrews i Skottland har därför tittat närmare på dessa processer, och hur spårämnet zink kan förbättra behandlingen genom att förebygga farliga blodproppar. Den nya studien har publicerats i Chemical Science. Samtidigt är det problematiskt att zinkbrist är ganska vanligt och att typ 2-diabetes i sig ökar behovet.
Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakterieinfektionerna, och tillståndet kan medföra allvarliga komplikationer som njurinfektion och blodförgiftning. Ett forskarteam från University of Queensland i Australien har nu hittat nya uppgifter kring zinkets roll för immunförsvaret, och hur zink hjälper de vita blodkropparna att bekämpa kolibakterier, som är den främsta orsaken till urinvägsinfektion. Kvinnor är mer utsatta än män, och de kan också vidta några enkla åtgärder som förhindrar att bakterierna sprider sig till urinvägarna.
Åtskilliga studier har visat att zink och ett zinkinnehållande protein, ZAG, är involverade i fettmetabolismen, mättnadskänslan och viktregleringen. Men zinkbrist är vanligt. Och för mycket kroppsfett kan i sig sänka blodets nivå av zink, vilket ökar risken för övervikt och störningar i ämnesomsättningen. I en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients kommer författarna närmare in på hur zink påverkar fettmetabolismen och varför brist är särskilt vanligt bland överviktiga. Forskarna drar därför slutsatsen att det borde läggas mer fokus på zink, och att zinktillskott kan vara lämpligt som ett led i behandlingen av en rubbad fettmetabolism och övervikt.
Lunginflammation är en allvarlig sjukdom som årligen orsakar mer än en miljon dödsfall världen över. Ett forskarteam från University of Melbourne i Australien har nu funnit hur spårämnet zink hjälper immunförsvaret att bekämpa pneumokocker, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Samtidigt visar det sig att zinkbrist är mycket vanligt. Ensidiga kostvanor, däribland vegetarisk och vegansk kost, bidrar endast med blygsamma mängder. Dessutom kan åldringsprocesser, socker, p-piller och oorganiska järntillskott försämra själva upptaget och utnyttjandet av zink. Så det kan kosta många sjukdagar, och i värsta fall vara livshotande, om immunsystemet saknar detta livsviktiga spårämne.
Det är allmänt känt att zink stärker immunförsvaret, men det har funnits osäkerhet kring de närmare mekanismerna. Ett forskarteam från Fred Hutchinson Cancer Research Center i USA har därför undersökt det närmare och funnit att zink är viktigt för T-cellernas aktivitet och för thymus, som producerar T-cellerna. Enligt forskarna kan denna kunskap bidra till nya terapier för patienter med dåligt immunförsvar. Det tyder samtidigt på att zinkbrist är ganska utbrett. Detta ökar också risken för virusinfektioner, där T-cellerna har den största betydelsen för en god immunitet.
Huden är ett av de organ som innehåller mest zink, och spårämnet har avgörande betydelse för bildandet och skyddet av hudens celler. Brist på zink kan därför orsaka dålig sårläkning, känslig hud, finnar, eksem och andra hudsjukdomar samt håravfall. Det framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Även om klinisk zinkbrist är sällsynt i vår del av världen är subklinisk zinkbrist vanligt. Vegetarianer, gravida, ammande och äldre är särskilt utsatta. Ett stort intag av socker, kalcium och alkohol samt användning av p-piller, flera typer av läkemedel, vissa sjukdomar och andra faktorer ökar också risken för zinkbrist.
Det antas att cirka två miljarder människor världen över lider brist på zink. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser, och det är en viktig antioxidant som skyddar våra celler. Även låga zinkbrister kan medföra undermålig matsmältning, infektioner, hudproblem, trötthet, nedsatt fertilitet och DNA-skador – och med tiden öka risken för cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer, äldre, gravida och ammande utgör en särskilt stor riskgrupp. Även om man får tillräckligt med zink genom kosten kan själva upptaget och utnyttjandet minskas av flera faktorer och öka det verkliga behovet.
Förmågan att ta upp zink försämras med åldern, och många äldre lider brist på zink, även om de får tillräckligt genom kosten. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser och är en viktig antioxidant som skyddar våra celler.
Över hela världen orsakar högt blodtryck de flesta förtida dödsfall. Blodtrycket regleras av många faktorer, där kost och livsstil spelar en viktig roll. Man har just kommit fram till att låga zinknivåer i blodet bidrar till högt blodtryck, eftersom njurarnas förmåga att reglera natrium hämmas. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physiology-Renal Physiology. Klinisk zinkbrist är särskilt vanligt hos personer med typ 2-diabetes och njursjukdomar. Subklinisk zinkbrist är också vanligt, och även om man får tillräckligt med zink genom kosten ökar risken för dåligt upptag med åldern. Vegetarisk kost, graviditet samt ett stort intag av socker, kalcium, alkohol och p-piller, flera typer av läkemedel och andra faktorer ökar också risken för zinkbrist.
Brist på zink i kosten kan störa immunförsvaret och öka risken för inflammationer, som är den röda tråden i de flesta sjukdomar – från eksem och artrit till diabetes och cancer. Zinkets underliggande mekanismer har hitintills varit ganska okända. Men i en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Immunology, har en grupp forskare nu avslöjat hur zink reglerar immunförsvarets vita blodkroppar och produktionen av en mängd proteiner som är viktiga för inflammatoriska processer. Samtidigt är det problematiskt att zinkbrist är ganska vanligt av flera skäl.
Zink har flera funktioner inom immunförsvaret, och zinkbrist ökar risken för infektioner och diarré, vilket på världsplan är orsaken till utbredd sjuklighet och dödlighet. Zinkbrist ökar också risken för att influensainfektioner utvecklar komplikationer som bakteriell lunginflammation, vilket är en vanlig dödsorsak. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Physiological Reports. Forskarna antar därför att zink spelar en central roll i försvaret av olika luftvägsinfektioner, däribland covid-19. Samtidigt måste man vara medveten om att en ensidig kost, åldringsprocesser, alkoholism, tarmsjukdomar och flera läkemedelstyper kan öka behovet av zink på grund av bristande tillförsel eller dåligt upptag.
Zink ingår i flera enzymprocesser och proteiner som har betydelse för fertilitet och graviditet. Zink är också viktigt för utvecklingen av fostrets hjärna och barnets hälsa senare i livet. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Samtidigt påpekar författarna att zinkbrist är ganska vanligt och bland annat orsaken till runt 20 procent av den barnadödlighet som inträffar kring födseln. Därför är det extra viktigt att vara välförsedd med zink under hela livet – och inte minst före och under graviditet och amning.
Kroppens immunförsvar är av avgörande betydelse för hur vi reagerar på en infektion med covid-19. De flesta får följaktligen inga eller bara lindriga till måttliga symtom, medan sjukdomen kan vara komplicerad och livshotande för ett fåtal utsatta grupper. Flera studier har efter hand visat att immunförsvaret behöver en mängd vitaminer och mineraler för att fungera optimalt. I samband med detta har en metaanalys nu visat att tillskott med zink minskar dödligheten hos covid-19-patienter. Samtidigt är det problematiskt att många äldre, kroniskt sjuka och andra utsattinfektionssjukdomar a grupper ofta lider brist på zink, eftersom detta spårämne inte bara är viktigt för ett välfungerande immunförsvar utan också skyddar celler och vävnader mot skador orsakade av oxidativ stress.
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som förstör livskvaliteten och kostar många sjukdagar. Migränläkemedel verkar inte på alla patienter, och många får biverkningar. Därför är det lämpligt att göra mer av förebyggandet. I detta sammanhang visar en ny studie som har publicerats i tidskriften Nutrition Journal att tillskott med zink kan minska frekvensen av migränanfall avsevärt. Du kan också läsa mer om två andra näringsämnen som minskar migränfrekvensen och svårighetsgraden, och vad som i sig själv kan utlösa migrän. Först och främst gäller det att spåra och behandla de olika orsakerna, där kost och livsstil spelar en avgörande roll.
Typ 2-diabetes är en livsstilssjukdom som ökar explosivt och som är förknippad med enorma mänskliga och ekonomiska kostnader. Samtidigt finns det ett växande behov av en mer effektiv och naturlig behandling av ett rubbat blodsocker som orsakar ett antal andra metabola störningar. Utöver viktminskning och kostförändringar verkar det nu som om zinktillskott kan förbättra olika biomarkörer relaterade till ett stört blodsocker. Detta framgår av en studie som publicerats i tidskriften Diabetology & Metabolic Syndrome.
Man har i många år gett zinktillskott till patienter med akne på grund av dess antiinflammatoriska effekt. Men det har varit mer oklart huruvida tillskott med zink också hjälper vid andra inflammatoriska hudsjukdomar. Därför ville en grupp forskare undersöka detta närmare, och de fann att tillskott med zink kan vara relevant vid behandling av atopiskt eksem och blöjeksem. Lokal behandling med zinksalva kan också vara relevant.
Q10 kapslar fick Alan ur sängen”En vecka efter att jag hade börjat ta Q10-kapslarna kunde jag känna en stor skillnad. Nu sover jag mycket mindre, och jag orkar njuta av livet igen”, säger 23-årige Alan Piccini, som har lidit av extrem trötthet och muskelvärk sedan han var barn.
”Q10-kapslarna har gjort att jag inte längre har extrema biverkningar från mitt kolesterolsänkande läkemedel”, förklarar Anna Franken.