WHO: den vanligaste dödsorsaken i världen är kronisk inflammation

Enligt WHO är kronisk inflammation den vanligaste dödsorsaken i världen. Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för många sjukdomar. I en ny översiktsartikel publicerad i StatPearls kommer författarna närmare in på varför kroniska inflammationer är så farliga och hur en hälsosammare livsstil samt D-vitamin, selen, magnesium, zink och fiskolja bidrar till att bekämpa kronisk inflammation, de många följdsjukdomarna och tidig död.

Akut och kronisk inflammation

Inflammation är immunförsvarets reaktion på cellskador. De bakomliggande orsakerna kan vara mikrobiella angrepp, toxiner, allergiska reaktioner, slag, stötar, brännskador, radioaktiv strålning eller andra skador. Klassiska tecknen är svullnad, rodnad, värme och smärta som beror på en ökad blodtillförsel till området och utsöndring av kemiska ämnen.
Den akuta inflammationen börjar snabbt, och symtomen på en akut infektion som influensa varar till exempel i en veckas tid.
Subakuta inflammationer varar i 2–6 veckor om man till exempel under en influensa utvecklar komplikationer som bronkit.
De kroniska inflammationerna kan vara i månader och upp till flera år. Ofta handlar det om en låg grad av kronisk inflammation som inte märks direkt. Inflammationerna kan också vara förbundna med lokal smärta. Samtidigt finns det allvarliga brister i immunförsvaret

• Akut inflammation är kroppens reaktion på olika former av cellskador.
• Vid infektioner reagerar kroppen på mikrobiella angrepp

Varför är kroniska inflammationer så skadliga för hälsan?

Den akuta inflammationen hanteras i första hand av vita blodkroppar, neutrofila granulocyter, som har kort livslängd. Men om infektioner, förgiftningar och cellskador inte helt bekämpas, eller om immunförsvaret rubbas av andra skäl, kan kroniska inflammationer uppstå i varierande grad under flera månader och upp till flera år.
Under de kroniska inflammationerna börjar de vita blodkropparna som makrofager, lymfocyter och plasmaceller ta över de neutrofila granulocyternas arbete. Olika cytokiner som IL-1, IL-6, TNF-α och andra proinflammatoriska ämnen produceras fortfarande, vilka varierar beroende på typen av kronisk inflammation.
Under inflammationsprocesserna bildar immunförsvaret även ett antal fria radikaler som bland annat kan förstöra mikrober. Men de fria radikalerna måste hållas i styr så att de inte skapar kedjereaktioner och angriper friska celler och vävnader. Kroniska inflammationer kännetecknas vanligtvis av oxidativ stress, varvid det förekommer en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. En av de farligaste reaktionerna är när de fria radikalerna angriper det livsviktiga kolesterolet så att det härsknar. Som ett resultat äts det skadade och obrukbara kolesterolet upp av makrofager, som sedan lagras in i kärlväggen i form av skumceller. Så det är med andra ord det oxiderade kolesterolet som banar väg för åderförkalkning.
Även om kroniska inflammationer inte märks direkt är de mycket hälsofarliga eftersom de skadar celler och vävnader med fria radikaler. De kroniska inflammationerna tömmer också kroppen på energi, eftersom immunförsvaret arbetar på högvarv. Omfattningen och skadorna varierar beroende på var och hur de kroniska inflammationerna uppstår samt kroppens förmåga att hantera dem.

Förebyggande och behandling

Kroniska inflammationer kan ofta förebyggas och behandlas genom en hälsosam kost och livsstil. En av de effektivaste kan vara viktminskning, då det framför allt är för mycket bukfett som banar väg för kronisk inflammation.
Med hänsyn till kosten bör man konsumera bra råvaror, eftersträva en stabil blodsockernivå och begränsa intaget av vitt socker, vitt mjöl, vegetabiliska oljor med omega-6, margarin och juice. Fet fisk, fullkorn, kål, avokado, bittra grönsaker, ingefära och gurkmeja är särskilt bra.
Om man lider av överkänslighet mot mat bör bakomliggande livsmedel spåras och undvikas.
Man bör dessutom se till att vara välförsedd med D-vitamin, magnesium, selen, zink och omega-3, vilket framgår av följande.

D-vitamin

Forskare från National Jewish Health i Denver, USA, har till exempel genomfört en in vitro-studie där de vita blodkroppar gavs olika mängder D-vitamin. Studien visade att D-vitamin är bäst på att hämma inflammationer vid värden som ligger på över 50 nmol/l. Annan forskning tyder på att de optimala värdena ligger på mellan 75–120 nmol/l.
I placebokontrollerade kliniska prövningar har tillskott med D-vitamin bland annat visat på en gynnsam effekt vid diabetes, gikt, depression, skleros, astma, tandlossning, cancer och psoriasis.

Magnesium

Magnesium är involverat i cirka 350 enzymprocesser och mineralet är också viktigt för aktiveringen av D-vitamin, som har antiinflammatoriska egenskaper.
Magnesium ser dessutom till att celler i blodkärl, muskler, hjärnan och annan mjukvävnad är nästan tomma på kalcium. För om för många kalciumjoner strömmar in i dessa celler blir de stressade och inflammatoriska tillstånd kan uppstå.
Enligt en grupp forskare från Mexiko, Iran och Australien kan tillskott med magnesium leda till en betydande minskning av CRP, en markör för inflammation. Eftersom magnesiumbrist är utbrett kan det därför vara lämpligt att få i sig mer magnesium genom kosten eller ta tillskott med magnesium i en form och kvalitet som kroppen kan ta upp.

• Visste du att för mycket kalcium och för lite magnesium skapar grogrund för kroniska inflammationer?

Selen

Proteiner som innehåller selen hämmar inflammationer genom att hämma cytokin IL-6. Det framgår bland annat av en studie från Århus universitet på giktpatienter.
En nyare uppföljning av den svenska KiSel10-studien har visat att tillskott med selen och Q10 sänker blodkoncentrationen av CRP, fruktosamin och sP-selektin, som är förknippade med inflammation och skapar grund för åderförkalkning och andra åldringsprocesser.
Andra studier visar att tillskott med 200 µg selen till patienter med autoimmuna sjukdomar i sköldkörteln (Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom) kan ge en positiv effekt inom 3–6 månader.
Som nämnts kan det också finnas ett samband mellan cancer och inflammationer. Man har dessutom observerat ett samband mellan cancer och selenbrist i blodet många år före cancerdiagnosen. Forskningen tyder på att selen har flera cancerförebyggande mekanismer. Den amerikanske cancerforskaren Larry Clark har till exempel i den så kallade NPC-studien påvisat att tillskott med 200 µg selenjäst kan halvera förekomsten av de vanligaste cancerformerna. Därför bör man föredra tillskott med selenjäst som innehåller många olika selenföreningar och som säkerställer ett högt upptag.

Zink

Zink ingår i cirka 300 enzymprocesser och i den viktiga antioxidanten SOD. Zink motverkar också signalering av lambda-interferoner, som är andra proinflammatoriska cytokiner. Det framgår bland annat av en studie från Australien ledd av forskare från Westmead Institute for Medical Research. Vid brist på zink kan immunförsvaret överreagera på bland annat virusinfektioner.
Vid de flesta hudsjukdomar som eksem och psoriasis föreligger det ofta en brist på zink. Sammantaget bör man vara välförsedd med zink i förebyggande syfte och som led i behandling av inflammationer.

Omega-3 och fiskolja

Inflammationsprocesser styrs överordnat av de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6. Vi får huvudsakligen omega-3 från fet fisk och omega-6 från vegetabiliska oljor. Men den moderna kosten innehåller ofta alldeles för mycket omega-6 jämfört med omega-3, vilket skapar grogrund för inflammation.
Fiskolja innehåller omega-3-formerna EPA och DHA som har antiinflammatoriska effekter. Man har alltså funnit att fiskolja minskar nivåerna av de inflammationsfrämjande markörerna CRP, TNF-alfa och IL-6.
En sillmacka om dagen, som innehåller 1 gram fiskolja, kan till exempel förebygga de flesta inflammationer. Vid ledvärk och andra tecken på svår inflammation behöver man komma upp i 4–6 gram fiskolja om dagen och här behöver de flesta tillskott.

Läs även:

»Kroniska inflammationer är den främsta dödsorsaken
- och den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar«

Referenser:

Roma Pahwa, Amandeep Goyal, Ishwarlal Jialal. Chronic Inflammation. NCBI June 2022

University of Australia. Down on Vitamin D? It could be the cause of chronic inflammation. Sciencedaily. August 7, 2022

National Jewish Health. How vitamin D inhibits inflammation. ScienceDaily 2012

Nicola Veronese et al. Effect of Magnesium Supplementation on Inflammatory Parameters: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Nutrients 2022.

Yves Rayssiguier et al. Magnesium deficiency and metabolic syndrome: stress and inflammation may reflect calcium activation. John Libbey Eurotext 2010

Jisun So et al. EPA and DHA differentially modulate monocyte inflammatory response in subjects with chronic inflammation in part via plasma specialized pro-resolving lipid mediators: A randomized, double-blind, crossover study. Atherosclerosis. January 01, 2021