Zinkbrist ökar risken för virusinfektioner och tillkommande farlig lunginflammation

Zink har flera funktioner inom immunförsvaret, och zinkbrist ökar risken för infektioner och diarré, vilket på världsplan är orsaken till utbredd sjuklighet och dödlighet. Zinkbrist ökar också risken för att influensainfektioner utvecklar komplikationer som bakteriell lunginflammation, vilket är en vanlig dödsorsak. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Physiological Reports. Forskarna antar därför att zink spelar en central roll i försvaret av olika luftvägsinfektioner, däribland covid-19. Samtidigt måste man vara medveten om att en ensidig kost, åldringsprocesser, alkoholism, tarmsjukdomar och flera läkemedelstyper kan öka behovet av zink på grund av bristande tillförsel eller dåligt upptag.

Nästan hälften av alla barndödsfall i världen beror på infektionssjukdomar, där lunginflammation och diarré är de främsta orsakerna. Lunginflammation är också en vanlig orsak till att äldre, svaga och kroniskt sjuka patienter läggs in på sjukhus, och sjukdomen är i allmänhet förknippad med en hög dödlighet.
Man antar att 20 procent av världens befolkning lider av zinkbrist, vilket är särskilt vanligt bland utvecklingsländernas fattiga befolkningar. Detta bidrar till den ökade dödligheten bland barn i utvecklingsländer. Av samma anledning har man i vissa utvecklingsländer gett zinktillskott till diarrédrabbade barn under fem år tillsammans med vanlig behandling mot uttorkning.
Zinkbrist uppstår i vår del av världen på grund av åldringsprocesser, ensidig kost och alkoholmissbruk. För mycket kalcium och järn i kosten, diarré, celiaki och diuretika kan också störa upptaget eller utsöndringen av zink.
Flera studier tyder på att zinkbrist ökar risken för infektioner i luftvägarna. Ändå visar epidemiologiska data (inklusive randomiserade, kontrollerade studier) att tillskott med zink i samband med nedre luftvägsinfektioner leder till olika resultat. Därför ville forskarna bakom den nya studien undersöka detta närmare.

Zinkbrist spelar en central roll i utvecklingen av luftvägsinfektioner

Den nya studien gjordes på möss som via en zinkfattig kost utvecklade en zinkbrist på 50 procent. Därefter introducerades mössen för infektion med influensa A (H1N1) och meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA).
Kombinationen är relevant. Det beror på att infektion med virusinfektioner som influensa kan överbelasta immunförsvaret hos äldre och försvagade personer, så att bakterier från den naturliga mikrofloran i de övre luftvägarna sprider sig till lungorna, där de kan orsaka allvarliga inflammatoriska tillstånd. Man blir också mer mottaglig för infektion utifrån, bland annat med MRSA.
Studien avslöjade att mössen som förväntat drabbades av de två infektionerna i fråga. Dessutom noterade forskarna att kombinationen av de två infektionerna och zinkbristen förvärrade skador på lungvävnaden. Detta avslöjades via några förhöjda markörer (BAL-protein) för skador på lungornas epitelvävnad. Mössen hade också mindre aktivitet i gener som relaterar till epitelvävnadens integritet och hälsa.
Epitelvävnad täcker ytorna på slemhinnor, organ och blodkärl. Vid virusinfektioner utsöndrar epitelvävnaden ett antal cytokiner för att attrahera de vita blodkroppar som ska bekämpa virus. Virusinfektioner kan också orsaka apoptos (programmerad celldöd) i lungornas alveoler, där det sker ett konstant utbyte mellan syre och CO2. Men om reaktionerna i fråga blir för våldsamma på grund av olämplig genaktivitet kan det uppstå cytokinstormar, hyperinflammation, läckor i lungorna och andra urspårade reaktioner som kan vara livshotande.
Eftersom bakteriell lunginflammation står för 25–50 procent av de komplikationer och dödsfall som uppstår i kölvattnet av virusinfektioner med influensa A, drar forskarna slutsatsen att zinkbrist spelar en central roll i den patologiska utvecklingen av luftvägsinfektioner och bakteriell lunginflammation.

Zinkbrist ökar också risken för andra infektioner

I studiens inledning hänvisar författarna till åtskilliga studier som visar att zinkbrist kan öka risken för infektioner med pneumokocker (streptococcus pneumoniae) och blodförgiftning. Råttor som fått en alkoholinducerad zinkbrist hade svårare att bekämpa infektion med Klebsiella pneumoniae. Men författarna var mest intresserade av att undersöka zinkets roll vid influensa, med hänvisning till olika pandemier under de senaste 100 åren, som totalt har kostat miljontals dödsfall.
Eftersom kroppens zinkstatus också är viktig för kroppens försvar mot andra former av RNA-virus, som till exempel covid-19, diskuterar författarna detta samband och hur viktigt det är att vara välförsedd med zink.

Zinkets betydelse för immunförsvaret och skyddet av celler

• Zink har betydelse för det medfödda immunförsvaret, som bekämpar de flesta bakterier utan att vi märker något, och det förvärvade immunförsvaret, där T-cellerna ger störst skydd och immunitet mot virusinfektioner.
  Zinkets nära interaktioner med D-vitamin har också betydelse för immunförsvaret och för regleringen av inflammationer.
  Zink ingår dessutom i en viktig antioxidant (SOD) som skyddar cellerna mot skador orsakade av fria radikaler. Det gäller även de fria radikaler som bildas vid infektioner och som bör regleras så att de inte orsakar olämpliga kedjereaktioner.
  Dessutom ingår zink i ett antal proteiner som ser till att rätt gener aktiveras vid rätt tidpunkter.
• Enligt studien NHANES III (National Health and Nutrition Examination Survey) får 35–45 procent av all äldre över 60 år inte i sig tillräckligt med zink genom kosten.

Zinkkällor, behov och tillskott

Zink finns särskilt i animaliska källor samt fullkorn, kärnor och bönor. Eftersom olika växtkällor innehåller fytin, som hämmar zinkupptaget, är det lättast för oss att ta upp zink från animaliska källor.
De officiella dagliga rekommendationerna i Danmark (RI) ligger på 10 mg. Behovet stiger automatiskt vid infektioner för att tillgodose immunförsvaret och de många andra funktioner som zink ingår i. Enligt Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) ligger den övre dagliga gränsen på 25 mg. Det är dock ofarligt att inta en högre dos under en kortare period.
En finsk metaanalys av studiedeltagare med förkylning har exempelvis visat att de deltagare som tog större zinktillskott (80–92 mg per dag) tillfrisknade flera dagar tidigare än de deltagare som inte tog några tillskott. Man måste också komma ihåg att zinktillskott bör vara i en kvalitet som kroppen kan ta upp. I övrigt rekommenderas inte de stora terapeutiska zinktillskotten, som efter långvarig användning kan orsaka brist på järn och koppar.

Referenser:

Radha Gopal et al. Zinc deficiency enhances sensitivity to Influenza A associated bacterial pneumonia in mice. Physiological Reports 2024

Ashton Amos, Mahammed S. Razzaque. Zinc and its role in vitamin D function. Current Research in Physiology. 2022

University of Helsinki. Zink acetate lozenges may increase the recovery rate from the common cold by three-fold. ScienceDaily 2017