De flesta vet att immunsystemet behöver C-vitamin, men det visar sig faktiskt att koncentrationen i hjärnan är större än i resten av kroppen. Detta beror på att C-vitamin har stor betydelse för energiomsättningen, nervsystemet och de kognitiva förmågorna, vilket framgår av en ny översiktsartikel. Det tyder också på att många lider brist på C-vitamin. Med tiden kan det bland annat försämra de kognitiva förmågorna och öka risken för demens och Alzheimers. Om gravida lider brist på C-vitamin kan det skada utvecklingen av fostrets hjärna. Det finns samtidigt flera faktorer som kan öka behovet av C-vitamin. Så hur mycket behöver vi egentligen för att tillgodose hjärnans behov under hela livet?

Risken för att drabbas av demens och neurologiska sjukdomar stiger med åldern. Kosten har stor betydelse och man tror att utbredd brist på K2-vitamin spelar en särskild roll. För att testa hypotesen har en grupp forskare mätt nivån av K2-vitamin i hjärnan hos avlidna, äldre personer. Forskarna fann att hjärnor med högre koncentrationer av K2-vitamin hade ett betydande samband med färre fall av kognitiv försämring, demens och Alzheimers sjukdom. Det beror bland annat på att K2-vitamin motverkar såväl förkalkningar som ansamlingar av skadliga proteiner samt inflammation i hjärnan. Studien, som har publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia, kastar nytt ljus över K-vitaminets potential för hjärnans hälsa, och hur viktigt det är att få i sig tillräckligt.

- som rör cancer, Parkinsons och andra neurologiska störningar

Mitokondrierna är cellernas kraftverk som levererar energi med hjälp av syre, Q10, selen och andra näringsämnen. Den tyske nobelpristagaren professor Otto Warburg bevisade för cirka 100 år sedan att även om cancer kan ha många sekundära orsaker, så finns det bara en huvudsaklig orsak: nämligen förändringar i mitokondriernas omsättning av syre. I boken Tripping Over the Truth beskriver molekylärbiologen Travis Christofferson hur samtida forskare bekräftar Warbugs teorier, och att vi borde ha en helt annan inställning till förebyggande och behandling av cancer. Andra studier visar att Parkinsons, migrän, demens, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, epilepsi och andra neurologiska störningar också kan bero på defekter i mitokondrierna, som har många andra funktioner än energitillförsel. Vi bör därför ta väl hand om mitokondrierna under hela livet.
Man kan också läsa mer om keto-dieten, som optimerar mitokondriernas energiomsättning vid olika mitokondriella sjukdomar.

- och skyddar mot Alzheimers och andra sjukdomar

Antalet neurologiska sjukdomar ökar och Alzheimers är en av de främsta orsakerna till demens. Forskare från Boston universitet har nu funnit att långsamma hjärnvågor under djupsömnen startar ett rengöringssystem i hjärnan, som skyddar mot Alzheimers, demens och andra neurologiska sjukdomar. En annan studie från Uppsala universitet bland unga män har avslöjat att bara en enda natt utan sömn ökar nivåerna av proteiner som är biomarkörer för Alzheimers. Det är alltså viktigt att vi får vår goda nattsömn hela livet så att vi kan förbli pigga och vara vid full vigör. Om de vanliga råden för en god nattsömn är svåra att följa, kan tillskott med ”sömnhormonet” melatonin vara en befriande lösning.

Brist på B12-vitamin är förbundet med trötthet, dåligt minne, försämring av andra kognitiva funktioner och krympning av hippocampus i hjärnan. Vid brist på B12-vitamin kan tillskott förbättra de kognitiva funktionerna. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Nutrients. Samtidigt är det problematiskt att symtom på kognitiva störningar kommer smygande och inte är förbundna med denna enkla undernäring, som ofta beror på åldringsprocesser, vegetarisk kost, brist på magsyra eller diabetesläkemedel.