Zinkbrist ökar risken för inflammationer, som är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar

Brist på zink i kosten kan störa immunförsvaret och öka risken för inflammationer, som är den röda tråden i de flesta sjukdomar – från eksem och artrit till diabetes och cancer. Zinkets underliggande mekanismer har hitintills varit ganska okända. Men i en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Immunology, har en grupp forskare nu avslöjat hur zink reglerar immunförsvarets vita blodkroppar och produktionen av en mängd proteiner som är viktiga för inflammatoriska processer. Samtidigt är det problematiskt att zinkbrist är ganska vanligt av flera skäl.

Zink ingår i mer än tusen enzymprocesser. Många av dessa enzymprocesser har en direkt eller indirekt koppling till immunförsvarets celler och proteiner. Det medfödda immunförsvaret fungerar som stormtrupper och sophanterare, och det består bland annat av makrofager, som kan tillintetgöra de flesta smittsamma bakterier och gifter utan att vi märker det. Om uppgiften är för stor meddelar makrofagerna specialtrupperna, som kallas T-celler och B-celler.
Produktionen och programmeringen av de vita blodkropparna sker i olika delar av kroppen, som benmärgen, brässen, mjälten och lymfkörtlarna.
Det är alltid viktigt att immunförsvaret angriper målmedvetet och effektivt, och drar sig tillbaka när olika smittsamma bakterier och andra skadegörare har tillintetgjorts. Annars finns det en risk för att infektioner kan förlängas, eller att immunförsvaret överreagerar, vilket kan medföra kroniska inflammationer.
Många kroniska sjukdomar kännetecknas av milda kroniska inflammationer, som inte märks direkt. Ändå är kroniska inflammationer ytterst skadliga, eftersom de ständigt bombarderar kroppen med fria radikaler som kan angripa celler och vävnader.

Zinkbrist går särskilt ut över T-celler, makrofager och proteiner

I den nya studien undersökte forskarna förhållandet mellan några undertyper av makrofager (M1 och M2) såväl som de så kallade T-hjälparcellerna, som reglerar immunförsvaret. Forskarna undersökte mer specifikt mjälten hos råttor, som antingen hade fått en standarddiet med tillräckligt med zink, eller en diet utan zink.
I studien delades råttorna in i fyra följande grupper:

• En grupp fick en standarddiet med tillräckligt med zink under sex veckor.
• En grupp fick en diet utan zink och injicerades tre gånger i veckan med saltvatten.
• En grupp fick en diet utan zink och injicerades tre gånger i veckan med interleukin-4, vilket bland annat stimulerar och aktiverar T- och B-celler.
• En grupp fick en diet utan zink under sex veckor följt av en standarddiet i fyra veckor.

Experimentet avslöjade att antalet makrofager (M2), T-hjälparceller (CD3+) och T-mördarceller (CD8+) samt GATA-bindande protein 3 (GATA3) och interleukin-4- och interleukin-13-positiva celler minskade signifikant i mjälten hos de råttor som led brist på zink. Samtidigt såg man en markant ökning av nivån av inflammationsfrämjande proteiner som interleukin-1β och ett protein från makrofager som kallas 1α (MIP-1 α).
Däremot ökade antalet makrofager (M2), T-hjälparceller (CD3+) och T-mördarceller (CD8+) samt GATA-3, interleukin-4- och interleukin-13-positiva celler i mjälten hos de råttorna som fick tillräckligt med zink.
Enligt forskarna kan zinkbrist leda till inflammationer eftersom T-hjälparcellerna förstörs. När zinkbrist kan medföra inflammationer hänger det också samman med en förlust av viktiga proteiner som GATA-3, interleukin-4 och antiinflammatoriska makrofager (M2).
Enligt forskarna är det därför viktigt att man vid zinkbrist ger tillskott med zink eller injektioner med interleukin-4 för att motverka inflammationerna.
För information är zink också en viktig antioxidant som motverkar oxidativ stress orsakad av fria radikaler.

Zinkbrist är vanligt

Det finns zink i fisk, skaldjur, kött, mejeriprodukter, nötter, frön och bönor. Animaliska källor upptas bäst.
Man tror att cirka 12 procent av den amerikanska befolkningen lider brist på zink, och att det är hela 40 procent av den äldre befolkningen. Vi kan förvänta oss samma tendens i Skandinavien.
Zinkbrist kan bero på ensidiga kostvanor, brist på animaliska proteiner, högt intag av kalcium, alkohol, åldringsprocesser, celiaki (glutenintolerans), diarré, vattendrivande läkemedel, p-piller, långvarig användning av antibiotika och kopparförgiftning.

• Referensintaget, RI, är satt till 10 mg.
• Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, är den övre gränsen för vuxna och gravida satt till 25 mg per dag.
• Det är ofarligt med en högre dos från exempelvis ostron eller tillskott under en kort period.

Kroppen utnyttjar organiska zinktillskott bäst

Det är naturligtvis bäst att få tillräckligt med zink genom kosten samt att säkerställa ett gott upptag.
När det gäller tillskott måste man vara uppmärksam på att många tillskott förekommer i oorganiska former, som zinksulfat eller zinkoxid, som kroppen har svårt att ta upp. Det kan alltså löna sig att läsa produktdeklarationen, där zinkglukonat och zinkacetat är organiska former som kroppen har lätt att ta upp och utnyttja.

Referenser

Kido T et al. Inflammatory response under zinc deficiency is exacerbated by dysfunction of the T- helper type 2 lymphocyte-M2 macrophage pathway. Immunology 2019 Apr.

Scott A et al. Zinc is a potent and specific inhibitor of IFN-ƛ3 signalling. Nature Communications, 2017

Ananda S Prasad. Zink in Human Health: Effect of Zink on Immune Cells. Molecular Medicine 2008

Lothar Rink. Zink and the immune system. Cambridge Core. Published on line 2000