Brist på zink ökar risken för hjärtsvikt

Kronisk hjärtsvikt drabbar miljontals människor världen över, och tillståndet är ofta livshotande. En grupp forskare har precis tittat närmare på kopplingen mellan kronisk hjärtsvikt och zinkbrist, och hur tillskott med zink kan förbättra hjärthälsan på flera fronter. Forskarna kommer också in på varför zinkbrist är så vanligt. Studien har publicerats i Journal of Cardiac Failure.

Kronisk hjärtsvikt utvecklas vanligtvis långsamt, och symtomen uppstår eftersom hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod runt i kroppen. Statistiken visar att cirka 33 procent inte lever ett år efter det att de har varit inlagda på sjukhus med hjärtsvikt första gången. Därför finns det all anledning att ta hand om och vårda hjärtat.
Det visar sig att det finns ett samband mellan kronisk hjärtsvikt och oxidativ stress i kroppen. Vid oxidativ stress föreligger det en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter som zink. Fria radikaler är en naturlig biprodukt av syreomsättningen, och effekterna ökar genom åldringsprocesser, stress, inflammationer, förgiftningar, tobaksrök och strålning. De fria radikalerna är några aggressiva molekyler, som i samband med oxidativ stress kan utlösa kedjereaktioner och attackera lipider (fetter) i cellmembranens lipider (fettämnen) samt DNA och andra proteiner. Detsamma gäller för det livsviktiga kolesterolet, som flyter i blodet. För kolesterolet blir först farligt när det oxiderar och härsknar till följd av oxidativ stress, varefter det lagras in i kärlväggen med risk för åderförkalkning.

Tillskott med zink och andra antioxidanter förbättrar hjärthälsan

Zink är inte bara en kraftfull antioxidant. Spårämnet ingår i cirka 1 000 enzymprocesser som har betydelse för energiomsättningen, hjärtat och cirkulationen. Zink kan också reglera renin–angiotensin–aldosteron-systemet, som verkar på blodtryck och vätskebalans.
Forskarna bakom den nya studien undersökte ett antal tidigare publikationer gällande zinkbrist och hjärtsvikt för att få en bättre överblick över förhållandet. Forskarna kom fram till att kronisk hjärtsvikt kan bero på en brist på zink i kosten eller dåligt upptag. Man kan alltså lätt få zinkbrist, även om man får tillräckligt genom kosten. Vissa läkemedelstyper kan också öka utsöndringen av zink i urinen. Forskarna påpekar dessutom att kronisk inflammation, som är vanligt vid hjärt-kärlsjukdomar, ökar behovet av zink som en antioxidant.
Forskarna drar slutsatsen att zinkbrist kan bana vägen för utveckling av hjärt-kärlsjukdomar och kronisk hjärtsvikt via oxidativ stress och flera fysiologiska mekanismer som inte fungerar vid zinkbrist.
Flera randomiserade dubbelblinda studier har visat att tillskott med zink kan förbättra hjärtfunktionen hos patienter med hjärtsvikt på flera parametrar, jämfört med kontrollgrupperna som fick placebo. I en enskild studie har zink kombinerats med selen, som är en annan viktig antioxidant, och denna kombination kan mycket väl ha en synergistisk effekt. I en annan studie har man kombinerat zink med B-vitaminer och D-vitamin.

Hjärtat är mer sårbart för oxidativ stress

En forskargrupp från Tekniska universitetet i München har tidigare studerat hjärtmuskeln hos grisar, där hjärtans höga energiomsättning automatiskt resulterar i en högre produktion av fria radikaler. Det visade sig samtidigt att grisarnas hjärtan hade en lägre antioxidantkapacitet jämfört med andra vävnader. Därför är hjärtat särskilt sårbart för oxidativ stress.
Forskarna undersökte problemet ytterligare genom att mäta grisarnas zinkstatus jämfört med hjärtats innehåll av de två antioxidanterna glutation och E-vitamin (α-Tocopherol), som har särskilt ansvar när det gäller att skydda cellmembranet.
Forskarna fann att koncentrationen av glutation och E-vitamin i hjärtmuskeln minskade i takt med kroppens minskade zinkstatus. Dessutom visade det sig att tillskott med zink kunde öka hjärtats förmåga att motstå oxidativ stress i ett mycket tidigt skede.
Därför kan tillskott med zink få avgörande betydelse, även för människor, eftersom oxidativ stress tenderar att predisponera för hjärtsjukdomar.
Studien har publicerats i Journal of Nutrition. Forskargruppen hänvisar också till andra studier, där det framgår att kroppens fallande zinknivå hänger samman med subklinisk inflammation. Detta ökar risken för oxidativ stress, som skadar cirkulationen och hjärtat.

Zinkbrist är vanligt av flera orsaker

Zinkbrist beror främst på ensidiga kostvanor och brist på animaliska proteiner, som vanligtvis är goda zinkkällor. Här bör dessutom nämnas stort intag av järn och kalcium samt alkohol. Åldringsprocesser, diarré, dåligt reglerad diabetes och andra sjukdomar kan också medföra zinkbrist. Detsamma gäller för flera typer av läkemedel som exempelvis vattendrivande läkemedel, ACE-hämmare, syraneutraliserande läkemedel, binjurebarkhormoner, antibiotika och p-piller.

Källor och tillskott

Zink finns särskilt i ostron, lever, kött, skaldjur, mejeriprodukter, nötter, frön, kärnor och bönor. Zink tas bäst upp från animaliska källor. Referensintaget, RI, är satt till 10 mg. Vid misstanke om zinkbrist bör man först och främst inkludera flera goda zinkkällor i kosten.
När det gäller tillskott måste man vara uppmärksam på att många tillskott förekommer i oorganiska former, som zinksulfat eller zinkoxid, som kroppen har svårt att ta upp. Zinkglukonat och zinkacetat är organiska former som kroppen har lättare att ta upp och utnyttja.
Det är också möjligt att mäta zinkbrist genom ett blodprov, och om läkaren har identifierat en brist kan större doser tas genom tillskott.
Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, är den övre gränsen för vuxna och gravida satt till 25 mg dagligen. Det är ofarligt med en större dos från exempelvis ostron eller tillskott under en kort period.

Referenser

Rosenblum H et al. Zinc deficiency and Heart Failure: A Systematic Rewiev of the Current litterature. Journal of Cardiac Failure, 2020 Jan.

Daniel Brugger and Wilhelm M. Windisch: Short-Term Subclinical Zink Deficiency in Weaned Piglets Affects Cardic Redox Metabolism and Zinc Concentration. Journal of Nutrition 2017