Brist på zink skadar fertiliteten

- och har långsiktig effekt på utvecklingen av kvinnans ägg

Det är allmänt känt att zink är viktigt för utvecklingen av kvinnans ägg i äggstockarna under en menstruationscykel. Men enligt en ny amerikansk studie ingår zink i ännu tidigare stadier av äggens mognad. Zinkbrist minskar därför möjligheten för att äggen senare ska kunna bli befruktade och dela sig, vilket de måste under en graviditet. Brist på zink, som är mycket vanligt, kan därför skada fertiliteten flera månader framåt.

Det antas att ungefär vart tionde par i USA är barnlöst, och i Danmark är det omkring vart sjunde par. För många kvinnor är det samtidigt en kapplöpning med tiden, eftersom den biologiska klockan tikar högre och högre.
Det kan finnas många anledningar till att graviditeten uteblir, och funktionsstörningar under ägglossningen är en känd och primär orsak till försämrad fertilitet. Men nu har forskare från Pennsylvania State University i USA kommit fram till att brist på zink gör skada även under tidigare stadier av äggens utveckling. Därför har zinkbrist långsiktiga konsekvenser för förmågan att bli gravid. Samtidigt visar det sig att zinkbrist är mycket vanligt. För det första kan socker, oorganiska järntillskott och p-piller reducera själva upptaget av zink. För det andra kan det vara svårt att få tillräckligt med zink genom vegetarisk och vegansk kost. Brist på zink kan inte bara gå ut över fertiliteten, men också de många andra enzymprocesserna där zink är inblandat.

Kvinnans ägg bör vara fullt utvecklade och i toppform vid ägglossningen

Närvaron av mikronäringsämnen som zink och selen har stor betydelse för fertiliteten. Kvinnans äggstockar innehåller vid födseln cirka 2 miljoner ägg, men det är bara omkring 400 ägg som mognar helt efter puberteten.
Varje omoget ägg är omgivet av en krans av celler som kallas follikel. Under den första halvan av menstruationsperioden sörjer hypofyshormonet FSH (follikelstimulerande hormon) för att stimulera flera av dessa folliklar så att de omogna äggen utvecklas. Men normalt är det bara en enda äggfollikel som mognar helt. FSH gör också att folliklarna producerar ökande mängder östrogen, som bland annat får livmodern att svälla upp så att den är beredd att ta emot ett befruktat ägg.
Efter cirka 14 dagar minskar produktionen av FSH och en större produktion av LH (luteiniserande hormon) inleds. Detta hormon får den mogna follikeln att brista. På så vis stöts det mogna ägget ut och fångas upp av äggledaren, där det efter några dagar når fram till livmodern.
Efter ägglossningen börjar några celler växa i den brustna follikelblåsan och utvecklas till gulkroppen. Här bildas hormonet progesteron, som är viktigt för att ett befruktat ägg ska kunna fästa sig i livmodern, och för att graviditeten ska kunna fortsätta. Samtidigt tjocknar slemhinnan i livmodern.
Men om ägget inte befruktas avstöts slemhinnan och menstruationen inleds.
Som det framgår bör kvinnans ägg vara helt utvecklade och i toppform. Samtidigt kan många faktorer med tiden påverka den omogna äggcellens förmåga att utveckla sig korrekt innan ägget avstöts vid ägglossning och är redo för en eventuell befruktning av en sädescell.

Första gången forskarna testar äggkvaliteten i tidigare utvecklingsstadier

Tidigare forskning i kvinnlig fertilitet har i första hand fokuserat på de största äggfolliklarna och deras förmåga att mogna under påverkan av FSH-hormoner från hypofysen. Men mer och mer tyder på att zink också spelar en avgörande roll för äggkvaliteten lång tidigare i utvecklingen. Det är med andra ord inte tillräckligt att fokusera på äggfolliklarnas storlek, eftersom det inte säger tillräckligt om äggkvaliteten.
I den nya studien från Pennsylvania State University tittade Jemes Henter och hans forskargrupp på de mindre prefolliklar som måste växa i cirka 90 dagar innan de är redo för en eventuell ägglossning. Tidigare studier har visat att zinknivåer är avgörande för äggfolliklarnas utveckling under 14 dagar fram till ägglossningen. Men det är första gången forskarna testar äggkvaliteten under tidigare utvecklingsstadier, som ligger flera månader före själva ägglossningen.

Tidiga defekter i ägg visade sig också närvarande efter tillförsel av zink

James Hester och hans forskargrupp samlade in omogna äggfolliklar från möss och lät dessa mogna i två olika cellkulturer med tillräckliga mängder zink eller för lite zink. Forskarna jämförde sedan utvecklingen av äggfolliklar i de två olika cellkulturerna. Samtidigt utsatte forskarna alla äggfolliklar för olika hormonella influenser, för att efterlikna den naturliga utvecklingen av äggfolliklar.
James Hester och hans forskargrupp fann att brist på zink i tidiga stadier av äggfolliklarnas utveckling ledde till:

• En störning i utvecklingen av follikelceller i cellkulturen.
• Mindre ägg tidigt i utvecklingen.
• Problem med cellmarkörer.
• Försämring av äggens förmåga att dela sig (meios), vilket är ett viktigt steg före en framgångsrik befruktning.
• Att defekterna fortfarande var närvarande efter tillförsel av mer zink i cellkulturen.

Även en marginell zinkbrist har föregående betydelse för äggkvaliteten

Djurförsök har tidigare visat att zink är viktigt för fertiliteten och fostrets utveckling. Men den nya studien är den första som avslöjar att zink spelar en avgörande roll i äggkvaliteten flera månader före ägglossning och en eventuell eller utebliven befruktning.
Enligt WHO lider 17 procent av världens befolkning av direkt zinkbrist. Men denna bedömning gäller inte marginal zinkbrist, där man förmodligen får lite zink genom kosten men inte når upp till den dagliga officiella mängden på 10 mg, som också kallas för referensintag, RI.
Eftersom zink är ett spårämne som ingår i cirka 300 enzymprocesser kan en marginal zinkbrist lätt gå ut över enzymprocesserna som avser äggfolliklarnas utveckling och fertiliteten som helhet.
Som redan nämnts kan för mycket socker, oorganiska järntillskott och p-piller reducera själva upptaget av zink. Samtidigt är det svårt att få tillräckligt med zink genom vegetarisk och vegansk kost.

Mätning av zinknivå och tillskott

Att mäta zinknivån i plasma är en billig analys. Om zinkbrist förekommer ordineras kosttillskott beroende på svårighetsgraden och patientens kost. Vid marginal zinkbrist rekommenderas tillskott med 15–30 mg dagligen. Vid måttlig till svår zinkbrist rekommenderas högre kosttillskott – upp till 45 mg tre gånger om dagen i högst 4 månader.
Vid behandling av zinkbrist bör man fortsätta med tillskott under en tid efter normalisering av zinkkoncentrationen, eftersom zink särskilt hittas utanför blodbanan.

Reference

Preconception zinc deficiency could spell bad news for fertility. American Physiological Society April 2018

https://www.sciencedaily.com/releases/2018/04/180424133639.htm