Parkinsons sjukdom är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland äldre. Det finns ännu ingen effektiv behandling, och den fokuserar bara på att undertrycka symtomen, utan att göra något åt orsakerna. Även om de flesta fall av Parkinsons är sporadiska visar det sig att de ärftliga varianterna av sjukdomen är förbundna med mutationer i en viss gen. Ett forskarteam från Baskiens universitet i Spanien har nu upptäckt att B12-vitamin hämmar det enzym som är involverat i dessa mutationer. En tidigare studie har dessutom visat att patienter som just har fått diagnostiserat Parkinsons, och som har låga nivåer av B12-vitamin, utvecklar sjukdomen snabbare än patienter med högre nivåer av B12-vitamin. Forskarna föreslår därför tillskott med vitaminet för att förhindra eller försena utvecklingen av sjukdomen. Tidigare studier visar dessutom att B3-vitamin och Q10 också har en positiv effekt. När Parkinsons sjukdom särskilt uppträder bland äldre kan det alltså bero på att de lättare hamnar i underskott vad gäller dessa livsviktiga näringsämnen.

Blodbrist är ett globalt och stigande problem som orsakar trötthet, hjärtklappning, nedsatt motståndskraft och många andra allvarliga symtom. Järnbrist är en känd orsak, och det tyder nu på att det också finns ett samband mellan magnesiumbrist och blodbrist, särskilt bland kvinnor och äldre. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition. Forskarna kommer närmare in på hur magnesium är viktigt för den allmänna hälsan och bildandet av blodkroppar. Det är samtidigt problematiskt att magnesiumbrist är så utbrett.

Nivån av D-vitamin i blodet kan förutsäga framtida hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, cancer och benskörhet. Detta framgår av en översiktsartikel som presenterats för European Society of Endocrinology. Eftersom brist på D-vitamin är utbrett och hotar folkhälsan rekommenderar forskarna att man mäter både nivån av totalt D-vitamin och fritt D-vitamin i blodet. Genom att optimera blodets nivå av D-vitamin i tid kan man alltså förebygga en lång rad livsstilssjukdomar och tidig död. Det räcker alltså inte att ta ett tillfälligt tillskott med D-vitamin om dosen är för låg och inte optimerar blodets nivå. Denna problemställning tas upp i en annan översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients.

- och ge en trovärdigare bild över tid

Alla kroppens celler behöver D-vitamin. Men brist är vanligt, och listan över sjukdomar det kan medföra växer stadigt. Enligt en ny studie från Trinity College i Dublin kan D-vitamin nu mätas i håret, och detta kan avslöja stora svängningar under året som inte framgår av vanliga blodprov. Forskarna ser därför en stor potential i den nya mätningen, som också kan användas på historiska populationer som de gamla egyptierna eller forntidsdjur som mammutar.

Kronisk inflammation, där immunförsvaret är felprogrammerat, skapar grogrund för de flesta kroniska sjukdomar, däribland diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, ledgångsreumatism, demens och cancer. Det tyder samtidigt på att en utbredd brist på D-vitamin ökar risken för kronisk inflammation och att starkare tillskott, som optimerar blodnivåerna, motverkar kroniska inflammationer. Därför är tillskott med D-vitamin relevant i förebyggande syfte och som ett led i behandlingen av många kroniska sjukdomar. Detta framgår av flera studier som nämns i tidskriften MedicalNewsToday, där författarna kommer närmare in på hur D-vitamin reglerar immunförsvaret och andra funktioner i kroppen.

Mitokondrierna är cellernas energiproducerande kraftverk med många andra livsviktiga funktioner. Mitokondrierna har behov av rikligt med D-vitamin, som vi bildar när solen står tillräckligt hög på himlen. Mitokondrierna har också behov av melatonin, som vi bildar när det blir mörkt. De två molekylerna kompletterar varandra, samtidigt som de skyddar mitokondrierna och cellerna hela dygnet och under hela livet. Men åldringsprocesser och det moderna sättet att leva hämmar emellertid den egna produktionen av de två livsviktiga molekylerna. Brist kan således resultera i sömnlöshet och en lång rad sjukdomar, däribland infektioner, diabetes 2, åderförkalkning, demens och cancer, där äldre i sakens natur är mer utsatta. Ändå är det möjligt att kompensera för den sjunkande egenproduktionen med effektiva tillskott. Detta framgår bland annat av en artikel publicerad i The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology.

De flesta av kroppens celler har receptorer för D-vitamin, som fungerar som ett steroidhormon. Kroppens olika immunceller är särskilt beroende av D-vitamin. Detta är inte bara viktigt i kampen mot infektioner utan också för regleringen av inflammationer, som de flesta kroniska sjukdomar och åldringsprocesser kännetecknas av. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i Nutrients. Författarna, professor Carsten Carlberg och dr Eunike Velleur, som bland annat är en av världens ledande forskare i D-vitamin, förklarar också varför vi behöver mycket mer D-vitamin än de officiella rekommendationerna i samband med naturlig anti-aging.

Enligt en ny artikel publicerad i StatPearls är E-vitamin en viktig antioxidant som skyddar kroppen mot åderförkalkning, hjärtsjukdomar och blodproppar. E-vitamin är också viktigt för fertiliteten, cellfunktioner och immunförsvaret. En fettfattig kost kan orsaka brist. Samtidigt ska man vara medveten om att sjukdomar som kännetecknas av bristande fettupptag kan öka behovet.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och irritabel tjocktarm (IBS) är ofta förekommande kroniska tarmsjukdomar. Tidigare studier visar att tillskott med D-vitamin kan lindra lokala symtom genom att stärka immunförsvaret och reglera inflammationer. I en ny översiktsartikel har forskarna tittat närmare på hur tillskott med D-vitamin också kan förbättra den psykiska hälsan hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och irritabel tjocktarm.

De flesta kroniska lungsjukdomar – däribland astma, bronkit och KOL – kännetecknas av kroniska inflammationer som förvärrar symtomen och prognosen. Det tyder dock på att fet fisk och fiskoljor innehåller några särskilda omega-3-fettsyror, som har en antiinflammatorisk effekt. Därför kan det vid förebyggande och som ett led i behandlingen av kroniska lungsjukdomar vara fördelaktigt att inta lämpliga mängder fet fisk eller tillskott med fiskoljor. Detta framgår av en stor amerikansk befolkningsstudie som även inkluderade europeiska deltagare. Samtidigt uppmärksammar forskarna på att det är många som inte följer hälsomyndigheternas rekommendationer om att äta fet fisk och att det bidrar till utvecklingen av kroniska lungsjukdomar.

Klimakteriet är förknippat med hormonella förändringar, vilket ökar risken för ledvärk, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, muskelsvaghet och andra metaboliska störningar. Det tyder dock på att större tillskott med fiskoljor under åtta veckor har en positiv effekt på blodtrycket, muskelstyrkan samt kroniska inflammationer och oxidativ stress, som skapar grogrund för åderförkalkning, ledvärk och många andra kroniska sjukdomar. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Nutrients. Tidigare studier visar dessutom att tillskott med fiskoljor även kan hjälpa mot torra slemhinnor och depression, som ofta orsakas av inflammation i hjärnan.

Magnesium har en avgörande betydelse för en god hälsa och celldelning. Men magnesiumbrist ökar risken för skador på cellernas DN och därigenom även risken för en mängd olika kroniska, degenerativa sjukdomar. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Forskarna fann dessutom att magnesium bidrar till att reglera en särskild aminosyra som i för stora mängder i blodet ökar risken för Alzheimers, Parkinsons, mag-tarmsjukdomar, diabetes och flera typer av cancer. Det är också problematiskt att magnesiumbrist är så vanligt förekommande på grund av ohälsosamma kostvanor, missbruk av stimulantia, vissa läkemedel och stress.

Åldrandeprocesser och de flesta kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer kännetecknas av kroniska inflammationer som skadar frisk vävnad. Om akut hyperinflammation uppstår under infektioner med influensa och covid-19 kan tillståndet bli livshotande. Därför är det livsviktigt att kroppen kan reglera inflammationsprocesserna. I detta avseende behövs det bland annat magnesium. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients. Här kommer forskarna närmare in på hur tillskott med magnesium kan minska olika inflammationsfrämjande markörer. Magnesium bidrar också till att aktivera D-vitamin, som också reglerar inflammationsprocesserna.

Melatonin är mest känt som ett naturligt hormon som har betydelse för en god sömn. Melatonin fungerar dessutom som en kraftfull antioxidant och har flera anti-aging-effekter på både cellnivå till större delen av kroppen. Detta framgår av en översiktsartikel där författarna har undersökt melatoninets många funktioner. Men den egna produktionen av melatonin sjunker drastiskt med åldern, och det gör kroppen mer sårbar. Olika åldringsprocesser kännetecknas också av oxidativ stress och ”åldersinflammation”, som i sig kan orsaka flera sjukdomar, framför allt hjärt-kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar som depression, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Samtidigt tyder det på att tillskott med melatonin kan kompensera för kroppens sjunkande egenproduktion och därigenom fungera som en naturlig anti-aging-terapi – särskilt mot neurologiska och hjärt-kärlsjukdomar.

Icke-alkoholorsakad fettlever är en kronisk leversjukdom som sprider sig som en pandemi. Icke-alkoholorsakad fettleversjukdom är nära relaterad till fetma samt metaboliskt syndrom, som är ett förstadium till typ 2-diabetes. Kosten har stor betydelse, och en stor kinesisk studie har nu visat att ett högre intag av C-vitamin kan förbättra blodsockret och leverfunktionen. Samtidigt kan det likställas med att minska intaget av kolhydrater och framför allt fruktos, som i stora mängder belastar levern så att den kan liknas vid en fettfabrik.

Selenbrist är vanligt i Europa och på många andra platser och skadar folkhälsan. Däremot kan ett tillräckligt selenintag genom kost och tillskott minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ämnesomsättningssjukdomar, cancer och förtida död. Enligt en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition tyder det också på att äldre har ett ökat behov av selen.

Vi vill gärna hålla oss vid så god hälsa som möjligt, vara sunda och friska, och på det hela ha ett bra liv på äldre dagar och vara pigga och fysiskt aktiva. Detta kräver naturligtvis att vi tar hand om oss själva, och här spelar kosten en avgörande roll. Det visar sig nämligen att höga halter av de omega-3-fettsyror som särskilt finns i fet fisk är förbundna med en större sannolikhet för ett hälsosamt åldrande hos äldre vuxna samt en längre livslängd. Det finns alltså en avgörande skillnad mellan de omega-3-fettsyror som kommer från animaliska och vegetabiliska källor. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften British Medical Journal.

Omega-3-fettsyror har stor betydelse för hjärnans utveckling, den mentala hälsan, ögonen, cirkulationen, immunförsvaret, reglering av inflammation samt andra funktioner. Men i de flesta länder är intaget, särskilt från fet fisk, alldeles för lågt. Detta framgår av en stor världsomspännande uppdateringsstudie i vilken man mätte innehållet av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA i deltagarnas röda blodkroppar. De utbredda bristerna ökar risken för kognitiv funktionsnedsättning, depression, autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och tidig död. Gravida riskerar också att föda för tidigt eller att barnet får lägre IQ. Författarna drar därför slutsatsen att hälsomyndigheterna bör uppmärksamma detta allvarliga problem, så att befolkningen kan sträva efter en hälsosammare livsstil och minska den stora bördan av de många kroniska sjukdomarna.

Åldrande är en komplex process som ökar risken för kroniska sjukdomar. Dessutom är menopausen förknippad med en ökad risk för metabolt syndrom, benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. Kost och livsstil är viktiga faktorer, och det verkar nu som om en kombinerad behandling med D- och K2-vitamin har en betydande positiv effekt på skelett-, hjärt- och cirkulationshälsan hos kvinnor i postmenopausen. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, där forskarna redogör för den synergistiska effekten mellan de två näringsämnena.

- men bara om kvaliteten är rätt

Q10 ingår i alla cellers energiomsättning. Det är också en viktig antioxidant som skyddar celler och kretsloppet på flera fronter. Vi bildar det mesta själva, men mängden minskar med åldern. Vissa sjukdomar är också förbundna med en lägre egenproduktion. I detta sammanhang har forskare funnit att tillskott med Q10 bland annat kan lindra symtom som ses vid hjärtsjukdomar, diabetes, njursjukdomar, migrän, kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi. Q10 kan också förbättra hjärtfunktionen hos äldre, friska människor, och därmed minska risken för att dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdomar. Eftersom vi har svårt att ta upp Q10 betonar forskarna att tillskotten bör vara av läkemedelskvalitet. Detta framgår bland annat av en ny översiktsartikel som har publicerats online på www.nutraingredients.com.

- som också kan förhindra kroniska sjukdomar och förtida död

Vi blir fler äldre och vill gärna vara alerta, fysiskt aktiva och njuta av livet in i det sista. Ändå finns det många medelålders och äldre människor som känner sig trötta och svaga, eller så lider de av kroniska sjukdomar som försämrar livskvaliteten och är förbundna med en kortare livslängd. I boken Coenzyme Q10 – an Insider's Guide kommer dr William V. Judy närmare in på hur Q10 på cellplan kan bromsa åldringsprocesser genom att öka energinivån, stödja hjärtat, förebygga åderförkalkning och andra kroniska sjukdomar, som är knutna till åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 kan till och med minska risken för förtida död med upp till 50 procent i kombination med selen. Dr William V. Judy lägger dessutom vikt vid att Q10-tillskott bör vara av läkemedelskvalitet, som vi kan ta upp och utnyttja.

Q10 är ett enastående koenzym med betydelse för energiomsättningen och som en viktig antioxidant. Vi bildar den största mängden Q10 själva, men vår egen produktion minskar med åldern. Kolesterolsänkande statiner och bisfosfonater mot benskörhet hämmar också den egna produktionen av Q10. Under de senaste årtiondena har ett stort antal studier visat att tillskott med Q10 bromsar åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 är också relevant vid hjärtsvikt och flera kroniska sjukdomar som många får när de blir äldre. Detta framgår av en större översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Mechanisms of Ageing and Development. Samtidigt är det viktigt att tillskottet är av läkemedelskvalitet med dokumentation om högt upptag.

– som ofta kan lindras med enkla koständringar och relevanta tillskott

Antalet danskar som lider av en eller flera kroniska sjukdomar är mycket högre än man tidigare trott. Denna slutsats drar forskarna i en ny omfattande studie från Danish Center for Healthcare Improvement vid Aalborg Universitet. Sjukdomar som högt blodtryck, högt kolesterol, depression, bronkit, astma, typ 2-diabetes, reumatiska sjukdomar och benskörhet hör till de vanligaste sjukdomarna. Även om det kan finnas flera orsaker till dessa sjukdomar spelar kosten och brist på vissa essentiella näringsämnen ofta en avgörande roll, vilket vi genom åren framhävt på den här webbplatsen. I den här artikeln försöker vi samla några fakta från flera olika artiklar, eftersom vissa koständringar och relevanta tillskott kan vara avgörande i förebyggandet, och som led i behandlingen av kroniska sjukdomar, som också är en enorm personlig och socioekonomisk börda.

Icke-alkoholorsakad fettlever är en smygande sjukdom som sprider sig som en epidemi. Ofta i samband med övervikt. Många utvecklar också en form av leverinflammation och ärrvävnad som kan vara livshotande. Men det tyder nu på att tillskott med B12-vitamin och folsyra (B9-vitamin) kan motverka utvecklingen av inflammation och ärrvävnad genom att sänka nivån av den problematiska aminosyran homocystein. Detta framgår av en studie, publicerad i tidskriften Journal of Hepatology, där forskarna tittar närmare på homocysteinets roll i sjukdomens utveckling.

Förmågan att ta upp zink försämras med åldern, och många äldre lider brist på zink, även om de får tillräckligt genom kosten. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser och är en viktig antioxidant som skyddar våra celler.
Därför kan även små zinkbrister främja åldringsprocesser, inklusive hud- och hårproblem, infektioner som urinvägsinfektion, kroniska inflammationer, högt blodtryck samt cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer och äldre utgör en särskilt stor riskgrupp. Vissa typer av läkemedel som många äldre får ökar också risken för zinkbrist.