Två av tre danskar lider av kroniska sjukdomar

– som ofta kan lindras med enkla koständringar och relevanta tillskott

Antalet danskar som lider av en eller flera kroniska sjukdomar är mycket högre än man tidigare trott. Denna slutsats drar forskarna i en ny omfattande studie från Danish Center for Healthcare Improvement vid Aalborg Universitet. Sjukdomar som högt blodtryck, högt kolesterol, depression, bronkit, astma, typ 2-diabetes, reumatiska sjukdomar och benskörhet hör till de vanligaste sjukdomarna. Även om det kan finnas flera orsaker till dessa sjukdomar spelar kosten och brist på vissa essentiella näringsämnen ofta en avgörande roll, vilket vi genom åren framhävt på den här webbplatsen. I den här artikeln försöker vi samla några fakta från flera olika artiklar, eftersom vissa koständringar och relevanta tillskott kan vara avgörande i förebyggandet, och som led i behandlingen av kroniska sjukdomar, som också är en enorm personlig och socioekonomisk börda.

Den hittills största studien av kroniska sjukdomar visar att 65,5 procent av alla danskar över 16 år lider av en eller flera kroniska sjukdomar. Denna oroväckande siffra är nästan dubbelt så hög i förhållande till de tidigare uppskattningarna från de danska regionerna och Sundhedsstyrelsen.
Detta är första gången i världshistorien som en studie kartlägger ett helt lands kroniska sjukdomar, och studien baseras på registerdata från sjukhus och allmänpraktiserande läkare.
Enligt studiens huvudförfattare, Michael Falk Hvidberg, filosofie doktor och forskare vid Danish Center for Healthcare Improvements vid Aalborg Universitet, föreligger det ett behov hos både politiker och hälso- och sjukvårdspersonal att få statistik och översikt över de kroniska sjukdomarna, så att man på det viset kan få bättre prioriteringsunderlag.
Man bör också satsa mycket mer på att behandla orsakerna till kroniska sjukdomar genom en mer målinriktad hälsopolitik, eftersom de flesta kroniska sjukdomar tillhör kategorin livsstilssjukdomar.
I det följande kommer vi därför att gå närmare in på följande sjukdomar och vad man kan göra själv.

Astma och bronkit
Typ 2-diabetes, metaboliskt syndrom och högt kolesterol
Högt blodtryck
Depression
Artros
Andra reumatiska sjukdomar
Benskörhet

Astma och bronkit

D-vitamin har stor betydelse för immunförsvaret och regleringen av inflammationer.
D-vitaminbrist är utbrett, eftersom den primära källan är sommarsolen, och kosten bara bidrar med blygsamma mängder. Inomhuslivsstil, solskyddsfaktor, den mörka vintern, mörk hud och övervikt bidrar till att många lider brist på D-vitamin på vintern eller faktiskt hela håret.
Tillskott med D-vitamin i kombination med standardläkemedel för astma kan halvera risken för astmaanfall som kräver sjukhusbehandling. Detta framgår av en metaanalys från Queen Mary University of London (QMUL).
Brist på D-vitamin kan i sig öka risken för astma. Därför finns det all anledning att vara välförsedd med D-vitamin hela året, om man vill skydda sina luftvägar. Detta gäller också vid förebyggande av förkylning och influensa, som ofta utlöser astma och bronkit.
Fiskoljor till gravida kvinnor kan förebygga astma hos deras barn. Detta visar en studie från Köpenhamns universitet. Man kan också överväga tillskott som vuxen, eftersom omega-3-fettsyrorna, tillsammans med D-vitamin, hjälper till att hämma inflammationer som är involverade i astma och bronkit.

Typ 2-diabetes, metaboliskt syndrom och högt kolesterol

Typ 2-diabetes sprider sig som en global epidemi. Förstadiet, som kallas metaboliskt syndrom, kännetecknas av insulinresistens, högt kolesterol, högt blodtryck och stort midjemått, där det särskilt är fettet mellan tarmarna som är farligt.
Studier visar att tillskott med kromjäst förbättrar effekten av insulin och därmed cellernas förmåga att ta upp glukos.
Man antar att D-vitamin är nödvändigt för att förstadiet proinsulin ska kunna omvandlas till insulin. Överviktiga och diabetiker har samtidigt ett ökat behov och behöver dessutom magnesium för aktivering och reglering av D-vitaminet.
Flera studier visar att intag av för mycket fruktos, som finns i bland annat socker, frukt, saft, vin och sötningsmedel som majssirap och HFCS kan belasta levern så att den överproducerar både socker och fett och får en störd metabolism. Således kan stora mängder fruktos öka risken för icke-alkoholorsakad fettleversjukdom, högt kolesterol, metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes.
I detta avseende är det inte kolesterol från kosten, utan för många sockerarter som orsakar högt kolesterol i blodet, eftersom levern är belastad och ämnesomsättningen rubbad.
Många personer med metaboliskt syndrom, högt kolesterol och typ 2-diabetes är därför i behov av en hälsosammare kost, som omfattar en annan energifördelning med fler proteiner, hälsosammare fetter och färre kolhydrater.
Idag behandlas diabetes med en mängd olika läkemedel. Men de avlägsnar inte orsaken till sjukdomen, som drabbar praktiskt taget alla organsystem.
Det visar sig dessutom att utbredd brist på B12- och D-vitamin är förbundet med diabetesneuropati, som är en allvarlig komplikation. Detta framgår av en dansk doktorsavhandling. Kolesterolsänkande läkemedel, statiner, är samtidigt förbundna med lägre nivåer av Q10, som har betydelse för cellernas energiomsättning, hjärtat och cirkulationen. Därför rekommenderas tillskott med 100 mg Q10 till statinanvändare för att minska biverkningarna.

Högt blodtryck

Högt blodtryck är den främsta orsaken till stroke, hjärt-kärlsjukdomar och förtida död.
Kalium reglerar och sänker blodtrycket genom många mekanismer, som inkluderar enzymprocesser och nervsystemets impulser till musklerna och hjärtat. Samtidigt måste man se till att kalium är i balans med natrium (salt), vars mängd inte får överdrivas.
Man har just kommit fram till att zinkbrist, som är utbrett, bidrar till högt blodtryck, eftersom njurarnas förmåga att reglera natrium hämmas. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physiology-Renal Physiology.
En metaanalys, utförd av forskare från Indiana University School of Medicine Strategic Research Initiative, avslöjar att ett dagligt intag på 300 mg magnesium kan sänka blodtrycket inom en månad.
Magnesium ingår i över 350 enzymprocesser, och man antar att magnesiumets positiva inverkan på blodtrycket sker direkt, via nervsystemet eller via påverkan av balansen mellan näringsämnen som kalium, natrium, kalcium och D-vitamin.
En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Hypertension avslöjar att omega-3, som finns i fiskoljor, också har en positiv påverkan på regleringen av blodtrycket.
Som tidigare nämnts är högt blodtryck ofta en del av symtomen vid metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes, där det är nödvändigt med en kostförändring. Det är också viktigt att sträva efter en normal vikt och midja.
Israeliska forskare från Shahid Sadoughi University of Medical Science genomförde en placebokontrollerad studie på 70 patienter med typ 2-diabetes. Resultaten visade att ett dagligt tillskott på 200 mg Q10 sänkte blodtrycket avsevärt.
Brist på D-vitamin vid födseln och de första levnadsåren är förknippat med en ökad risk för högt blodtryck under barndomen och när barnen blir vuxna. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Hypertension. Forskarna rekommenderar därför att gravida kvinnor mäter sin D-vitaminnivå. Forskarna rekommenderar också att gravida kvinnor och barn får nödvändiga tillskott, eftersom det kan förebygga högt blodtryck senare i livet.
Eventuell utsättning av blodtrycksläkemedel bör alltid ske efter läkarens anvisning.

Depression

Fler och fler människor lider av depression. För många hjälper inte den medicinska behandlingen, som dessutom är förbunden med biverkningar. Flera tidigare studier har visat att brist på omega-3-fettsyror, som främst finns i fet fisk, spelar en viktig roll vid depression. Detta beror bland annat på att hjärnan och nervsystemet behöver de essentiella fettsyrorna, som ofta saknas i den moderna kosten.
Enligt flera studier kan depression hänga samman med inflammationer i hjärnan, där immunförsvaret överreagerar. I detta avseende har forskare från Harvard universitet genomfört en studie med 155 deltagare, som led av svår depression. Deltagarna fick antingen placebo eller omega-3-fettsyror i form av EPA (1,060 mg) eller DHA (900 mg) under en period av två månader. I slutet av studien fann forskarna att tillskott med EPA hade den största antiinflammatoriska effekten och därmed också den största effekten för lindring av depression. Det kan alltså löna sig att läsa produktdeklarationer på fiskoljor för att få den optimala mängden EPA.
En annan studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, avslöjar att magnesium kan vara ett säkert tillskott vid behandling av mild och måttlig depression. Forskarna har också funnit vilken biokemisk effekt magnesium kan ha på humöret.
Många med vinterdepression lider brist på D- och B-vitaminer, vilket man bör kompensera för. Man ska dessutom se till att få tillräckligt med träning och dagsljus. Det finns också ljusterapilampor som led i behandlingen.
Vid svår depression bör man alltid uppsöka läkare eller annan professionell hjälp.

Artros

Glukosaminprodukter baserade på glukosaminsulfat har använts för att behandla artros sedan 1980-talet med mycket goda resultat.
Glukosaminprodukter baserade på glukosaminhydroklorid har inte gett samma positiva resultat. De har också bidragit till att skapa förvirring och missuppfattningar om glukosaminets effekt.
Enligt en rapport utarbetad av den ekonomiskt oberoende europeiska expertgruppen ESCEO (European Society for Clinical and Economic Aspects of Osteoarthritis), bör tillskott med glukosaminsulfat vara det första valet vid behandling av artros, snarare än smärtstillande läkemedel av typen NSAID, som är förbundet med allvarliga biverkningar och dödsfall.
Samtidigt är det viktigt att välja glukosaminsulfat med läkemedelskvalitet, istället för olagliga utländska tillskott som marknadsförs på nätet, och där det inte finns någon säkerhet vad gäller effekten eller innehåll av skadliga ämnen.

Andra reumatiska sjukdomar

Reumatiska sjukdomar är extremt vanliga, och det visar sig att var åttonde dansk tar läkemedel mot artrit. Detta ökar dessvärre risken för magsår, olika biverkningar och förtida död. Därför finns det all anledning att söka naturliga lösningar för att behandla reumatiska sjukdomar eller som smärtlindring.
Brittiska forskare har testat huruvida tillskott med omega-3-fettsyror i form av fiskoljor kan minska smärtan hos patienter med ledgångsreumatism. Det visar sig att ett större intag av fiskoljor med EPA och DHA har den största effekten, och att man bör sträva efter att få cirka 900–1 200 mg EPA.
När många artritpatienter upplever en försämring på vintern kan det bero på D-vitaminbrist, och många reser därför på solsemester. Men man kan också stanna hemma och ta tillskott med starka D-vitaminer istället.
Forskare från National Jewish Health in Denver, USA, har genomfört en studie som avslöjade att D-vitaminets förmåga att hämma inflammationer beror på den mängd som finns i blodet. Det bästa resultatet ses vid värden över 50 nmol/L. I Danmark bör blodets innehåll av D-vitamin, som mäts som 25-hydroxyvitamin D, ligga på 50–160 nmol/L och helst mellan 75–120 nmol/L.
Eftersom ledgångsreumatism och många andra reumatiska sjukdomar orsakas av inflammationer i lederna kan man dessutom låta sig inspireras av den nya trenden med antiinflammatorisk kost.

Benskörhet

Benskörhet är en folksjukdom som kommer smygande. Mest fokus ligger på kalcium och D-vitamin. Men benskörhet kan också orsakas av brist på K2-vitamin samt magnesium, som måste vara i balans med kalcium. Annars gör kalcium mer skada än nytta. Läsk, stimulantia och läkemedel, däribland statiner, kan också störa de benuppbyggande processerna. Så starka ben handlar om mycket mer än kalcium, och vi måste naturligtvis komma ihåg att motionera dagligen så att benen belastas.

Referenser

Aalborg Universitet. Nyt studie fra AAU. To ud af tre danskere lider af kroniske sygdomme. Lagt online 30.07.2019

David A Jolliffe et al. Vitamin D supplementation to prevent asthma exacerbations: systematic review and meta-analysis of individual participant data. The Lancet Respiratory Medicine 2017

Queen Mary University of London. Vitamin D protects against severe asthma attacks. ScienceDaily October 3, 2017

Adrian R Martineau et al. Vitamin D for the management of asthma. Cochrane Library 2016

Thomas Hoffmann. Fiskeolie til gravide forebygger astma hos deres børn. Videnskab.dk 2016

Huang H et al Chromium supplementation for adjuvant treatment of type 2 diabetes mellitus: Results from a pooled analysis. Molecular Nutrition Food Research 2017 og 2018
J. Racek et al: Biological Trace Element Research: vol 109, 2006

The North American Menopause Society (NAMS) Vitamin D could lower the risk of developing diabetes. ScienceDaily 2019.

Scott LaFee. Vitamin D Deficiency Linked to Greater Risk of Diabetes. UC San Diego Health. April 2018

https://www.omicsonline.org/open-access/the-role-of-fructose-in-type-2-diabetes-and-other-metabolic-diseases-2155-9600-1000659-98130.html

Pernille Lund: Sådan får du styr på dit blodsukker. Ny Videnskab

Michael S. Stone. Potassium Intake, Bioavailability, Hypertension, and glucose Control. Nutrients. 2016

Michael S. Stone. Potassium Intake, Bioavailability, Hypertension, and glucose Control. Nutrients. 2016

Clintoria R Williams et al. Zinc deficiency Induces Hypertension by Promoting Renal Sodium Reabsorption. American Journal of Physiology – Renal Physiology. 2019

Hannah Nichols. Could magnesium regulate blood pressure? Medical News Today. 2016

T Dyckner and P O Wester. Effect of magnesium on blood pressure. Br Md J 1983

New Research Finds a Link Between the Omega-3 Index and Blood Pressure. OmegaQuant 2018

Guoying Wang et al. Vitamin D Trajectories from Birth to Early Childhood and elevated Systolic Blood Pressure During Childhood and Adolescence. Hypertension 2019

Carisha S. Thesing et al. Omega-3 and omega-6 fatty acid levels in depressive and anxiety disorders. Psychoneuroendocrinology. 2018

Robert M. Carney et al: Baseline Blood Levels of Omega-3 and Depression Remission: A Secondary Analysis of Data from a Placebo-Controlled Trial of Omega-3 Supplements. Journal of Clinical Psychiatry. 2016

Rapaport MH et al. Inflammation as a predictive biomarker for response to omega-3 fatty acids in major depressive disorder: a proof-of-concept study. Molecular Psychiatry 2015
With health care cuts looming, low-cost magnesium a welcome option for treating depression – ScienceDaily

Role of magnesium supplementation in the treatment of depression: A randomized clinical trial

Magnesium found to treat DEPRESSION better than antidepressant drugs: New science – NaturalNews.com

Poul Videbech, speciallæge I psykiatri. Hvad kan jeg selv gøre mod en vinterdepression. Netdoktor.dk 2017

Abdulrazaq, Innes JK, Calder PC. Effect of ω-3 polyunsaturated fatty acids on arthritic pain: A systematic review. Nutrition 2017

Nelson AE et al.: A systematic review of recommendations and guidelines for the management of osteoarthritis: The Chronic Osteoarthritis Management Initiative of the U.S Bone and Joint initiative. PubMed 2014

Keld Østergaard. Glukosaminsulfat. Medi-Com 2003

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016

Mercola. This silent Thief Can Steal Away Your Independence in a Flash. 2017

Okyama et al. Statins stimulate atherosclerosis and heart failure: pharmacological mechanisms. PubMed.gov 2015

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016

The Lancet. Globally, on in five deaths are associated with poor diet. ScienceDaily, April 3, 2019